Dödade (?) en skata

När jag för några dagar sedan var på väg hem ifrån en fest så inträffade en lite "otrevlig" händelse. Jag hade druckit en del och var lite smått berusad men det var inget märkvärdigt.

Jag bor cirka tre kvarter ifrån lokalen där festen pågått så därför gick jag hem. Klockan var kanske halv fyra på morgonen och vädret var underbart. Solen höll på att gå upp och det var svalt och skönt. Då jag är kanske 300 meter hemifrån så beslutar jag mig för att sätta mig på trottoaren för att vila (var inte direkt trött) samt se på soluppgången (jag är inte homosexuell ). Jag skrockar lite lätt åt en full neger på cykel som kommer vinglandes förbi mig där jag sitter.

Då hör jag hur det prasslar i buskarna bakom mig. Jag tänker att det är en mus eller smygande katt men då prasslingarna tilltar så inbillar jag mig att det kan vara en orm som ska hugga mig i ryggen Detta utspelar sig i ett lungt villakvarter så visst fanns risken att konfronteras med dylika djur där. Då jag tittar i buskarna finner jag dock en skata. Man ser att det är en "unge" (d.v.s. född nu under våren) på storleken men den är ju färdigutvecklad m.m. Den är helt enkelt mindre än en vanlig skata.

Den kraxar försiktigt och vaggar lite som om den försökte krypa ifrån mig. Jag petar försiktigt på den med en liten pinne men det enda som händer är att den kraxar lite mer samt vaggar kraftigare. Jag kan se att den försöker väckla ut vingarna och flyga men det går liksom inte. Jag får för mig att skatan ramlat ur sitt bo alternativt tvingats ut av föräldrarna innan den var flygfärdig. Den befann sig under ett stort träd så chansen finns att det någonstans bland alla löv fanns ett fågelbo. Jag kommer ihåg hur jag tidigare (under uppväxten) stött på fåglar som trillat ur sina bon. Har även för mig att brorsan och jag hittade en skata med liknande "symptom" för några år sedan.

Som en sann djurvän beslutar jag mig för att döda den. Den ska inte behöva lida. Jag ser mig om och hittar en trave tegelstenar på en angränsande tomt. Jag tar den översta och tänker att jag ska sikta på huvudet. Jag slår/kastar (släpper den några centimeter över) stenen på skatan. Tydligen tog den inte i huvudet eftersom skatfan började skrika något enormt. Jag skyndar mig att upprepa proceduren men fågeln är inte tyst än. FEM gånger måste jag kasta stenen innan den blir tyst. Jag slår lite extra på den ifall jag typ bara råkat förlama den. Jag var som sagt berusad och det kan ju vara ett skäl till att jag till en början misslyckades med att döda en sketen, döende (?) fågel på något hekto. Jag gick i alla fall hem och lade mig direkt efter mordet.

Men nu funderar jag alltså... Var skatan verkligen skadad/sjuk? Den kanske bara chillade lite i buskarna och väntade på soluppgången? Den kanske hade repat sig även om den nu var skadad. Den lär ju komma på hur man flyger med tanke på att den var fullt utrustad med fjädrar och allt. Gjorde jag rätt som synnerligen brutalt mördade den med en tegelsten? Och dog den verkligen? Med tanke på att jag varken är biolog eller läkare så kan jag fan inte vara säker. Jag tog ju inte pulsen på den.

Det hela blev än värre igår då jag gick tillbaka för att se efter. Inte fan var skatjäveln kvar nu! Bara en massa fjädrar och en mindre krater efter mina frenetiska dunkningar med stenen. Antingen har något djur varit där och tagit den (det vimlar av katter här men jag vet inte om de äter as). Eller så har den hårda jäkeln haltat iväg någonstans och är nu skadad på RIKTIGT. Det kanske är jag som fått honom/henne att lida

Det är möjligt att den här tråden passar bättre i filosofi eller dylikt men då en skata var inblandad så känner jag ändå att biologi passar bra. Vad tror ni nu kära FB:are? Är skatan död? Gjorde jag rätt?

Jag tycker inte att du gjorde rätt, då skatan inte visade några tydliga egenskaper hos någon som är lidande (utifrån din beskrivning).

Resultatet av en skrikande skatunge som plågsamt får sitt skelett krossat av en tegelsten, är ju inget vidare det heller.

Nej, du borde ha låtit skatfan vara. Men nu är skadan gjord, och ärligt talat kan man ju gråta för mindre,

så lär av ditt misstag och lev vidare in a world full of confusion.

Jag antog att den var skadad/döende och därmed led eftersom den inte kunde "ta sig ifrån mig". Jag petade på den i kanske två minuter men utan resultat. Om vi nu antar att den inte var skadad utan bara typ ramlat ut boet. Överlever den då? Det känns som om den bör svälta ihjäl

Skator lever en viss tid på marken när de är unga, föräldrarna håller koll på den på distans och matar den. Har sett flera skatungar vid olika tillfällen på marken som ej varit blyga.

Blev illamående av den där läsningen. Om den nu var så inkapabel att ta sig från dig hade du väl kunna ta tag i den och vrida nackden av den, istället för att stena fågelstackaren till döds?

Ärligt talat så trodde jag att det skulle innebära en snabbare och mindre smärtsam död att stena fågeln än att t.ex. vrida nacken av den. Jag är ingen Rambo som gör det dagligen. Tvivlar på att det hade gått perfekt (med tanke på att jag även var smått berusad)...

Fullständigt perverst beteende att på så lösa grunder bestämma sig för att utföra eutanasi, i synnerhet då du verkar sakna grundläggande kunskap om fåglar samt inte ens har den motoriska förmågan att döda den med ett slag. I forts. är det bättre om du vänder dig till e.xv. naturvårdsverket innan du beslutar dig för att utföra eutanasi på e.xv. en hundvalp som ser törstig ut men inte dricker när du försöker få den att dricka eller vad du nu har för premisser att i syfte att motverka lidande dödar djur.

Men ja, om du slog den fem gånger med en tegelsten så är den naturligtvis död, men att du inte ens var bombsäker på det innan du gick därifrån bidrar till att få dig att framstå som en riktig jävla idiot - hur goda dina intentioner än var.

Det gäller att hålla hårt i husdjuren så att inte TS barmhärtighetsmördar dem

Leder osökt tankarna till den här sketchen: http://www.youtube.com/watch?v=vXZrAx6Kwr4

Vilken idiot du är! Skatungar skuttar alltid omkring nedanför boet innan de är flygfärdiga.

Bra trålat.

Grejen var ju den att den inte kunde skutta Jag petade på den säkert en minut men den låg bara där. Jag uppfattade det som om den försökte skutta/krypa ifrån mig men att den var för svag för att gör det. Den låg även med huvudet tryckt mot marken och vingarna i en rätt så konstig ställning. Intrycket var även att den andades väldigt tungt och ansträngt. Kort och gott: jag uppfattade den som sjuk eller skadad och högst troligt döende. Att sedan själva avrättningen misslyckades är ju en annan sak

Vad sägs om att sluta försvara det och istället acceptera att du förmodligen tog ett felaktigt beslut. Det är sådant som dina föräldrar borde lärt dig vid det här laget.