2010-07-18, 16:48
#25
Citat:
Ursprungligen postat av Zhongda
Ronny Ambjörnsson och Tore Frängsmyr lyfter fram tre i Tankens pilgrimer respektive Västerlandets idehistoria. Jag minns dem inte helt, men de var konceptualism, nominalism och någon tredje. Givet att just universaliefrågan är dessa två författares kanske svagaste punkt (de hade bland annat problem att placera Ockhams speciella variant av nominalism).
Den här wikipedia-länken har fyra stycken: konceptualism, nominalism, Aristoteles, Platon. Rand bör väl rimligen ta den aristoteliska positionen (osäker)?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Universaliestriden
Den här wikipedia-länken har fyra stycken: konceptualism, nominalism, Aristoteles, Platon. Rand bör väl rimligen ta den aristoteliska positionen (osäker)?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Universaliestriden
Wikipedia-artikeln är ett bra exempel på hur den metafysiska frågan ofta flyter ihop med frågan om begreppsbildning. Konceptualism är ju en form av nominalism. Till svaret på det klassiska metafysiska universalieproblemet, finns det två svar - realism och nominalism, eller med annan terminologi realism eller anti-realism. Se t.ex. den här artikeln som är mer systematiskt indelad.
Rand besvarar aldrig den metafysiska frågan om likheterna finns "på riktigt", hon beskriver egentligen bara begreppsbildning. Därför blir det lite knivigt att placera in henne i någon av ovanstående kategorier. Det är den uppfattning av det jag läst av Rand, i alla fall.
Citat:
Ursprungligen postat av Zhongda
Ja, objektivister får ofta problem att förklara fysiken. Det beror dock oftast på - enligt min erfarenhet - att de inte har förstått den (inte sagt att jag gör det särskilt ofta). Jag vill minnas något av Kheperas inlägg om Köpenhamnstolkningen eller något i den stilen, då en forskare som sysslade med kvantmekanik i Linköping kom in och redde ut begreppen. Han förklarade att både objektivisters traditionella angrepp på kvantmekaniken OCH "anti-objektivisters" angrepp på objektivismen med kvantmekaniken som redskap, var dåliga. Minns jag rätt (det var ett år sedan ungefär som jag läste delar av den diskussionen), så kallade sig den här forskaren för om inte objektivist, så objektivistiskt inspirerad.
Min uppfattning är att även om objektivister ofta på pappret vurmar för vetenskap, är det relativt få som faktiskt är skolade i ämnet. T.ex. här i Sverige är, tror jag, ingen av de mest framträdande försvararna av objektivismen skolade i någon vetenskap. Av det jag läst råder samma situation på andra sidan Atlanten, med några få undantag. Man kan väl anta att de då får sin kunskap om ämnet genom populärredogöresler som helt saknar stringens. Att försöka bedriva seriös kritik mot en vetenskap på det underlaget måste ju vara som att kritisera Beethovens symfonier genom att lyssna på MIDI-versioner av dem.
Citat:
Ursprungligen postat av Zhongda
Jag vill betona att jag är lekman, men kopplingen känns inte helt ovig mellan vetenskap och nominalism. Även om den empiriska metoden OCH iden (jag kan inte göra ansanger längre, det blir bara dubbel ´´ följt av bokstaven - någon lösning?) om sakers natur kommer från Aristoteles, så innebär en alltför kraftig betoning av sakers natur också en betoning på rationalismen. Kopplingarna mellan två kattungar är betydligt mer rationalistisk (kontra empirisk) än vad studiet av den enskilda kattungen är. Ockhams metod är alltså inte att lämna en aristotelisk tradition, utan att stöta bort rationalismen från Aristoteles. Bara en hypotes.
Precis som du skriver tror jag det finns en inneboende motsättningar inom Aristoteles filosofi. Dess rationalistiska-platonska arv framkommer ju tydligt under t.ex. medeltiden med skolastiken och dess fruktlösa babbel. Men å andra sidan finns hos Aristoteles också fröet till empirisk vetenskap. Personligen tror jag på Poppers argumentation som jag länkade till förut, att vattendelaren ligger till stor del hos definitionerna.
Om man tror att definitionerna innehåller några sanningar, blir begreppsanalys viktigt - det går att utvinna kunskap genom att analysera orden och argumentera kring dem. Detta tror jag leder till typiska fruktlösa diskussioner. Jag vill minnas ett inlägg på Kheperas blogg angående diskriminering som otroligt väl illustrerade detta. Han "analyserar" sonika ordets betydelse och drar slutsatsen att det inte kan finnas något fel i att diskriminera, helt utan att undersöka sakförhållanden.
Om däremot definitionerna bara är en etikett för en mängd objekt med vissa egenskaper blir det inte intressant att diskutera orden - fokus ligger på naturen, orden är oviktiga. Det enda krav vi behöver på dem är att vi menar samma sak med orden - vilket uppenbarligen inte är ett problem.
För att ta Poppers egna exempel: Om vi hittar en "ny typ av vatten" är den intressanta frågan inte huruvida detta "verkligen är vatten" genom begreppsanalys om vad vatten är, utan vilka egenskaper denna "nya typ av vatten" har.
För hon är ju så tunghänt att hon t.o.m. missar att göra någon av de onda snygg eller någon av de goda lite lagom sexualneurotisk eller något...