Tog hem en vilsen fiskmåsunge... Hjälp?

Men då är ju allt lungt, kontakta närmaste djurskydd så att den lilla måsungen får
bästa tänkbara, och rätt omvårdnad.
Lagarna är ju till för att skydda vilda djur från folk som vill "hjälpa", och du har väl
inget annat än fågelns bästa i tankarna?

Som sagt, jag tror inte att de krävs en högskoleexamen för att lära sig mata en trut!

Min vän gjorde detta, det funkade utmärkt, hon gav måsen av lite av varje, rester. Det jag efterfrågar är om jag skall tänka på något mer utöver detta.

Ringer du till dem så tar de inte hand om fågeln, de har för mycket.

Vi hade en känguru och en påfågel som sprang runt i vårt bostadsområde i över en vecka! Folk ringde varje dag, ingen vill ta ärendet.

Det är på den nivån.

Om du nu är rädd om den så ring en vet och fråga, det är ju ett djur inget hobby projekt.

Till ex: om du hittar ett utsvultet spädbarn i en soptunna och inte vet hur du ska ta hand om det, skulle du då starta trådar på flashback och fråga folk om hur du ska gå tillväga? söka info på nätet? eller skulle du ringa sjukhuset och fråga om råd?

Nu går det ju inte till på det viset med människobarn, sociala myndigheter kommer ju in med desamma och tar över,
men bara som som ett exempel.

Sluta tramsa och ring en veterinär istället.

Anmälan lär grannarna fixa, när dom tröttnar!

Jo, brukar heta så. Tills något drabbar en själv, då är lagen bra att ha minsan.

Denna fågelunges viktigaste uppgift är att bli mat åt något annat djur i näringskjedjan.
Tufft, vist, men så är det....

Om nu TS absolut behöver ta hand om något, så är väll ett förslag, att börja med sina egna fyra barn.
Lär dom att följa lagar o förordningar tex.

Såg två måsungar på stranden för några dagar sedan, morsan började skrika när hon märkte att jag såg dem.Tjocka små duniga saker med stora fötter.

Dom e inte särskilt gulliga när dom blir vuxna och så skiter dom överallt.

Mmmm. Jag har givetvis barn. Eftersom mitt användarnamn säger så...

Du föraktar mig för att jag vill rädda en fågel.

Jag skall berätta varför jag bestämde mig för detta:

1

Vårt tåg körde över en flock kossor igår, de blev blodbad och de låg i dikena och mådde jääävligt dåligt. Jag visste att det skulle gå att rädda några av dem, ändå avlivade man dem direkt. Tex de som bara hade brutit ett ben. Skit samma, jag tog det för vad det var. Men, senare såg jag denna unge som jag visste att det skulle sluta illa för. (Detta baserat på att jag iakttagit flera ungar som sprungit runt bland turisterna och bilarna förut, som just är helt maktlösa.)

2

Min kära vän räddade en trutunge som de andra hackade på, hon kunde inte stå ut med det. Och hon lyckades! Jag vet att det går och jag är sådan, så, vad skadar det dig att jag vill ta hand om den lille och ge den mat?

Han mår fint och har fått mat, han börjar också inse att jag inte är farlig utan någon som ger föda.

Jag tycker att detta är intressant.

Du tycker att han skall bli mat i näringskedjan.

Jag är medveten om detta. Jag startade dock inte tråden för att få en massa skit; faktum kvarstår, jag har redan tagit hem ungen och är fast besluten att rädda honom/henne.

Så, ge mig gärna tips istället. Ni som tycker att jag är en idiot behöver inte tala om det för mig, jag vet att ni finns och ni berör mig föga.

Okej. Jag skall ringa en veterinär.

Jag har tagit reda på att de äter i stort sett allt, bara det inte är för svårsmält.

Jag vet inte var du bor men jag hittade en duvunge vid ett tillfälle. Ringde nån vildfågel organisation, de kom och hämtade den inom 4 timmar. Jag skänkte 200 kr till organisationen och de ringde tillbaka till mig efter ex antal veckor óch talade om att ungen överlevt och nu var frisläppt. Detta var i malmöområdet.

Jag är övertygad om att du kan få den att överleva. Men det är inte det som är problemet. Problemet är att den bli för van vid människor och därför vid utsläpp riskerar att vara för närgången och därmed råka illa ut.

Om du sett på naturprogram de som räddar vilda djur så gör dom allt för att inte prägla dem så att de ska få så stora överlevnadsmöjligheter som möjligt.

Du förlorar inget på att ringa och höra dig för hos viltvårdare.

Om du inte gör det, så gör du faktiskt ingen god gärning alls, tvärtom du kanske bara orsakar det lilla livet ännu mer trauma och plågor i framtiden.

Jag bor på västkusten för närvarande. Jag kan tänka mig att ringa någon organisation. Bara det att jag vet att måsar klarar sig, de får inga problem. Och om den skulle bli en aning tam så lär den ju komma tillbaka till mig för käk. Detta tycker jag är intressant. Har byggt solskydd nu och så där. Jag tror det kommer bli bra.

Men om de vill ta hand om en mås, så visst, men jag tvivlar starkt på att de skulle bry sig.

Som sagt, min vän gjorde ju detta, och det blev bra. Måsen stack och vande sig aldrig helt vid människor, inte mer än de är vana vid människor nere vid kajen, de är närgångna och de tigger mat.

Har en annan vän som känner en som tog hand om en korp, den blev 18 år gammal och de trivdes ihop. Så, allt är inte kört hela tiden bara för att ni har sett på naturprogram.

EDIT:

Såg ett program om en rysk forskare som försökte få rävar tama, det tog henne 4 generationer innan de började visa tendenser till att vara tama.

Bara en referens, kanske inte hör till saken här, men detta är min uppfattning om dessa djur också. De blir inte tama i första taget.

Hade du tänkt att man skulle söva kossan, lappa ihop benet, gipsa och ordinera vila i 6 veckor?

Hade tänkt mig att det borde gå att gipsa, det gör man med andra djur. Men, det kanske inte skulle funka. Som sagt, jag drabbades av medkänsla och ville hjälpa till.

Men vad gör man då? Skall jag bara släppa ut ungen menar du?

Kan säga såhär, hästar som bryter benet är i 99% av fallen = avlivning. Jag skulle gissa att samma gäller kor.

Anledningen till det är att du kan inte få dem att inte belasta benet och läka.

Sen vad du ska göra, du har fått mycket goda råd, viltvården är det första du ska vända dig till.