Hur hade ni gjort rymden till en spelplan?

Föreställ er att universum/rymden ska bli en spelplan indelat i rutor. Om man ska återskapa rymden på ett realistiskt och fysiskt korrekt sätt, vilken form skulle rutorna och spelplanen ha?

Vilken form hade ni givit dessa rutor?

Så här.

Äh!

Nu ska vi klargöra ett och annat här för alla roliga jävla lustigkurrar:
Intelligens är inte att ge ett komplicerat svar på en till synes dum fråga och sen vara roliga killen. Intelligens är att kunna förstå en fråga och sen bemöta den utifrån den nivå den ligger på. Nu ligger min fråga på en låg nivå i förhållande till hur invecklat denna typ av fysik är. Eftersom frågan är en otrolig förenkling av verkligheten så bör ju svaret ligga inom samma tankemässiga omfång. Ja där har vi det tamejfan, intelligens är att kunna förenkla.

Vilken figur/form kan lättast återspegla rymdens/universum indelning på en spelplan?
(Kom igen nu folk, jag vet att det hänger många skarpa hjärnor i det här forumet)

En kub såklart.

Hm, det låter intressant. Tag dock i beaktning att en brädspelplan finns ju än så länge i 2D. Hur kan en kub impliceras på en sådan yta i 2D?

Eller fan! Man kan göra hela spelplanen till en kub som spelarna får rotera mellan sig. Hur ska i så fall rutorna se ut?

You don't like it? Go somewhere else! Du sade realistiskt och fysikaliskt korrekt, då blir det tyvärr allmän relativitetsteori.

En spelplan av kvadrater eller kuber är ju ett koordinatsystem. där varje kub har sin positionsangivelse x,y,z i rymdkoordinater ungefär som ett tredimensionellt luffarschack.

Det är ju ett tredimensionellt koordinatsystem i rymden du vill ha? Då måste man först ha en referenssystem där du lämpligtvis en väldefinierad stjärna (galax) i origo och tre andra som visar utsträckningen i x-, y- och z-led (Det är inget som säger att dessa behöver vara i exakt rät vinkel mot varandra bara man vet vilka dessa vinklar är). Då kan man alltid hitta sin position enbart genom att observera dessa fyra stjärnor och mäta vinklarna till dessa.

Problemet är ju bara att stjärnorna flyttar sig i förhållande till varandra över tid, ljusets hastighet är minimal i kosmiska mått mätt: Ett och samma observationsresultat kommer att ange olika platser i rymden allt efter som tiden går. Men i liten skala mätt över kort tid så har det bäring.

Som sas tidigare är nog en kub det bästa, är inte speciellt svårt att dela upp en kub i tex 100 mindre kuber om det ska vara så. Hänger inte riktigt med på vad du vill göra. Menar du som monopol i rymden?
Nevermind polletten trillade ner nu!

Jag hade gjort spelplanen fyrdimensionell. Minst! Och så krökt förstås. Jävligt starkt krökt.

Några rutor hade blivit så krökta att de bara hade haft en ingång, men ingen utgång. Representerar de svarta hålen då alltså.

Nu kan ju tillverkaren försöka sväng ihop den spelplanen...!

Jag hade gjort en fast spelplan i ett lite stadigare material, typ trä. Sen hade jag gjort pinnar som sticker upp från den, som i ett tredimensionellt luffarschack (se länk:http://www.knepknap.com/product_priv...all_games.htm). Vill man kunna packa ner spelet kan man göra hål för pinnarna och trycka ner dem när det är dags att spela.

Pinnarna måste givetvis vara utplacerade i ett rutnät med jämna avstånd. Vidare bör de vara målade med streck, färger eller nummer så det blir rutor även i höjdled. Spelpjäserna fäster man sedan på pinnarna med någon typ av klämmor. På så vis kan varje kub innehålla en spelpjäs.

Enda svårigheten med det här upplägget är väl att komma åt pjäserna. En variant är att använda fyrkantiga metallstänger och kylskåpsmagneter istället för klämmor, då lossnar de lättare och man kan använda ett par ätpinnar eller något för att flytta pjäserna. (Jag sitter och hittar på allteftersom jag skriver, så jag har ingen aning om hur det skulle funka i praktiken.)

Nu kom jag förresten på en annan idé. Man har ett gäng tvådimensionella spelplaner som man staplar ovanpå varandra. De sitter fast genom en cylinder i ena hörnet, så när man vill flytta i höjdled är det bara att vrida bort planerna ovanför. Hoppas du fattar.

3d schack och 3d go är visar det rätt bra: schack och go. Go är visserligen gjord i dator men att ha en kub med små plattor i både längd, bred och höjd borde fixa det hela. Tänk schacket jag länkade till där du kan vrida på plattorna så att det blir lättare att placera pjäser. Hur man ska fixa tiden är dock en annan sak.

Det man skulle kunna göra är att stjärnorna (stora och små) alltid har väldigt många rutor kring sig. Små stjärnor ger ju inte lika stor krökning som stora stjärnor och svarta hål ska i sin tur ha väldigt stark krökning. Detta för att simulera det krökta rummet. Så om man kommer nära ett stor stjärna (eller ännu hellre, ett svart hål) så ökar antalet rutor som du måste gå för att komma förbi det svarta hålet. Dessutom ska banan kröka sig mot det svarta hålet så att man riskerar att hamna i det svarta hålet. Man måste alltså planera sin färdväg rätt så tidigt så att man inte hamnar i en enkelriktad linje in mot det svarta hålet.

Man kan, efter hand, slå en tärning som avgör hur mycket alla stjärnor och svarta hål ska flytta på sig. Det kan bli komplicerat i och för sig då hela spelplanens rutor också måste flytta sig.

Spelet kan innehålla handel, taxiverksamhet, utforskning av planeter och för att man ska tjäna bra med pengar så gäller det att planera sin färdväg.