Bazant och masten på WTC 1. Varför POUFFAS inte den bort?

dvs "I själva verket behövs >1000 ggr mer energi att förstöra tornet uppifràn."

Ta vilken intakt struktur som helst med känd massa och krossa den i bitar med energi tillförd utifràn och jämför. Hugg ved, t.ex. Ta ett ton timmer och sàga/hugg den i 30 cms vedbitar. Kan du göra det med 0.016kWh/ton är du helt fantastisk. Men det är ju trä och ganska lätt att sàga/hugga.

Om du tror att veden sàgar/hugger sig själv genom att släppa en vedbit pà timmerhögen, tipsa Bazant hur det gàr till! Ni förintelseförnekare bör samarbeta bättre!

Annars kan du gà till närmaste stenbrott och hugga/sàga lite gatustenar. Samma där - klarar du det med 0.016 kWh/ton?

Jag hittar inte din energibalans. Den skiljer sig onekligen från Bazants.

Jag förstår inte hur du kan anse att han bygger hela sitt resonemang på en endimensionell modell. Ingen figur är endimensionell. Han anger en av anledningarna till att C började accelerera nedåt vara att planen skadat strukturen asymetriskt. Det kan inte hända i ett endimensionellt objekt.

Inte heller säger han att C är oskadd fram tills det att A är helt krossad, däremot att C krossas långsammare än A.

Läs Bazants artikel i länken given tidigare en gàng till:

"During the crush-down, the falling upper part of tower (C in Fig. 2 bottom), having a compacted layer of debris at its bottom (zone B), is crushing the lower part (zone A) with negligible damage to itself.", dvs C förblir oskadad när A förintas.

"Eq. (2) or (5) was converted to a system of two nonlinear first-order differential equations for unknowns v(t) and z(t), which were then integrated numerically with high accuracy using the Runge-Kutta algorithm.". Eq. (2) och (5) beskriver en 1-D modell av 'kollapsen' , dvs hur A blir B medan C förblir konstant. För att A skall bli B àtgàr 0.016 kWh/ton struktur de första 3 sekunderna enligt mina enkla beräkningar - se http://heiwaco.tripod.com/blgbclose.htm - och det är minst >1000 ggr för litet! Anledning är att ingen struktur A med topp C kan förintas när C faller pà A. C fastnar alltid ovanpà A. A applicerar en bromskraft pà C. C kan aldrig applicera tillräcklig energi pà A sà att A kollapsar. De som hävdar motsatsen är förintelseförnekande terrorister.

Men nu bad jag inte om samma harrang igen utan något som visar hur mycket energi som krävs för att krossa betong.

På vilket sätt har detta något att göra med topic? Vi pratar inte om att hugga ut sten ur ett berg utan om hur mycket energi som krävs för att få förbindelser mellan olika husdelar att släppa.

Jag tittar och läser. läser och tittar, men hittar inga siffror på hur mycket energi det behövs för att "buckle" en pelare 2pi grader.

JAg tycker att du själv bör läsa det du länkat till en smula noggrannare. Han behandlar inte skraporna som streck vad jag kan se. Din egna uträkning är dessutom lika endimensionell den i sådana fall. Han ger dessutom, i ett appendix, en förklaring till varför det i hans modell fungerar att använda sig av ett crushdown/upp scenario, aven om det inte stämmer med vad som hände i detalj. Men jag förstår faktiskt inte exakt vad han enar, så jag kan inte påstå att han har rätt. Kan du gå igenom hans motivation lite detaljerat så det klarnar vad han menar och hur/om han har fel?

Betong! Varför inte? OT i kubik! Jag köpte 3 kubik betong härommànaden som skulle bli golv i mitt hus, dvs betongen kom nyblandad och viskös med en betongbil (du vet - bakdelen roterar) och genom ett rör kunde vi sprida ut den pà marken/jord i min undervàning, sà den blev ett golv -25 m², dvs 12 cm tjocklek pà betongen. Ett jädra jobb. Efter 12 timmar hade betongen stelnat. Perfekt. (Nu kommer 8 cm isolering + 12 cm lättbetong och golvet blir klart).
Att krossa bort 25 m² x 12 cm tjockt betonggolv är sannolikt ett helvetes jobb. Tror inte 0.016kWh/ton räcker! http://heiwaco.tripod.com/freiberg.htm Vad anser du? Kan mitt betonggolv pulverisieras om jag släpper en bit pà det?

1. Naturligtvis anger inte Bazant hur mycket energi som krävs för att buckla en stàlpelare av 280+ eller pulverisera ett 4 000 m² betonggolv (6-9 cm tjockt).

2. Läs min vetenskapliga, faktakontrollerade artikel som publicerats i Journal of Engineering Mechancis som behandlar Bazant - http://heiwaco.tripod.com/blgb.htm .

Tack för visat OT-intresse. Tràden handlar annars om masten.

Men wtc var inte solida betongblock som måste pulvriseras för att rasa. Däremot måste de bärande balkarna gå av/böjas för att c skall accelerera nedåt.

B säger inte att det blev en stor dammhög kvar, bara att det bl.a. blev damm. Men även större bitar.

Ok, balkarna kan sägas ha styvheten 71GN/m. Betyder det att de klarar av krafter på 71GN per meter de är långa? Dvs en 2m lång balk kan bära upp 35,5N?

EDIT:Jo, visst handlar det om masten, men eftersom problemet är ganska så komplext krävs det en del diskussioner som vid första anblick inte verkar vara topic.

Ja än en gång samma påstående utan motivering. Okej, du vet alltså inte vad du pratar om. F.ö. har du räknat fel.

2) Nej du har skrivit en kommentar som inte granskats. Hur kan det annars vara så att ni säger emot varandra.

LOL. Styvhet kraft per meter. Kan balkar sägas ha det? OT = ignore!