Pentti Linkolas övriga verk

Can life prevail? är utgiven på Arktos ser jag nu. Läsvärd?

Hur dog han? Covid-19?

Hur var han en klok man?

Såg inget fel med nationalsocialismen, förespråkade massmord, ville inte tillåta teknik nyare än 1930.

Klok?

Linkola förutsåg redan på 1950-talet befolkningsexplosionens följder för miljön, han varnade för den accelererande artutrotningen, miljökatastrofer och en i längden obeboelig jord. Hans kunskaper om vår nordliga natur, om dess djur- och växtvärld, var encyklopediska. Och trots att han framförde idéer om nedskärningar av mänskligheten som vanliga Virtanen- och Svenssontyper förfasades över, så var han enligt samstämmiga vittnesmål (jag själv träffade honom aldrig) en varm och omtänksam person.

Dessutom levde han som han lärde, som han ansåg att mänskligheten borde leva. Han bodde i en gammal stuga vid stranden av sjön Vanajavesi och livnärde sig som fiskare, lade ut nät från en roddbåt och transporterade fångsterna med häst och släde. Jag, en försoffad stadsbo med redaktionellt jobb och alldeles på tok för lite kontakt med naturen, kan inte låta bli att känna respekt för en sån figur.

Och Linkolas briljanta essäprosa, som jag skrivit om tidigare i tråden, var trevlig att läsa, trots det nattsvarta innehållet. Jag vet inte hur bra de engelska översättningarna är.

I dagens Helsingin Sanomat har lärdomshistorikern, essäisten och zoologen Anto Leikola, som för övrigt var syssling till Linkola, skrivit en liten minnesruna. Leikola bland annat konstaterar att Linkola var en fri själ som brukade säga vad han tänkte, utan att bry sig om det som idag benämns "politisk korrekthet".

https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000006465235.html
https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok...84-LeikolaAnto

Det är många här i Finland som skrivit minnesord över Linkola på Twitter. Leif Schulman, chef för Naturhistoriska museet, kallar Linkola "vårt stränga samvete", som ständigt såg till att påminna oss om hur oumbärlig biodiversiteten är. Filosofen och universitetslektorn Simo Kyllönen kallar Linkola "en trots sina motsägelser viktig röst för naturen".

Psykologen och professorn Pekka Sauri, tidigare ordförande för Gröna förbundet (Finlands miljöparti) medger för Helsingin Sanomat att Linkola hade "chockerande åsikter om samhället", men att han var ytterst intelligent och hade "en spännande humor". Sauri minns den "märkliga motsägelsefullhet" som Linkola utstrålade: "Han var varm och rentav humoristisk, men kunde också nästan falla i raseri då han talade om tillståndet i världen och människans gärningar". Och mot sig själv var han obarmhärtig, minns Sauri: "Det var helt ofattbart. Han vaknade på efternatten för att ta upp nät, och han färdades med häst. Ingen annan kunde ha gjort det".

https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000006464890.html

Svårt att ha annat än respekt för karln, trots allt. Jag har på fullt allvar funderat på att lära mig finska enkom för att kunna läsa honom i original. (Eller jo, också för att kunna sjunga med i lite M.A. Numminen- och Tuomari Nurmio-låtar.)

Nästan synd att gamle Pentti inte fick se mer av coronavirusets härjningar. Om han var klar i huvudet in i det sista borde han ha glatt sig åt dess framfart. Har det sagts något om hur han framlevde sina sista dagar? (Jag har så svårt att tänka mig att han skulle ha stått ut med tillvaron på en högteknologisk vårdavdelning inne i en stad.)