2010-06-27, 18:33
#1
Ålder: 19
Vikt: 88
Längd: 183
Tidigare erfarenheter: Alkohol, Cannabis, LSD
Drog: Alkohol, Cannabis, LSD
Dos: Runt 12 öl, 3 joints, osäker mängd LSD (vet bara att det inte var en hel lapp).
Händelsen utspelar sig under midsommar år 2010.
Jag minns inte allt jag tänkte under kvällen och så vidare, just därför är det inte så mycket ingående i vad jag tänkte eller kände under ruset.
Dagen börjar
Midsommar, en av fyra dagar på året man faktiskt får vakna till en öl utan att bli kallad alkoholist.
Jag öppnar kylskåpet och tar ut en kall och god öl, helt perfekt tänker jag.
Jag går in i rummet, sänker den framför datorn och hoppar sedan in i duschen.
Efter duschen klär jag på mig dagens utstyrsel, och ringer sedan Fredrik.
Vi bestämmer oss för att mötas i Slottskogen, där jag och Fredrik ska sitta och chilla ett tag och vänta in en annan polare vid namn Linus som firar midsommar hos sin polares släktingar under eftermiddagen.
Tiden går, och klockan hinner bli runt 18:00, när vi bestämmer oss för att bojkotta Linus för att vi vet om att han inte kommer komma därifrån.
Linus och klockan går inte ihop så att säga.
Jag bestämmer mig för att göra något åt vårat lilla problem, då alla våra planer just gick i spillror, så jag plockar upp telefonen och ringer min bror Patrik, som också sitter i Slottskogen med sina polare och dricker.
Han ber mig komma och titta förbi och frågar om jag hör vuvuzelan som de nu blåser i.
Jag hör ett svagt ljud av en bekant, störande tuta, och börjar bege mig mot ljudet.
Kvällens sällskap
När vi kommer fram så sitter det ett 10-tal personer på en klippa framför en bergsprängare som spelar klassisk rock, och ytterligare 2 personer som står framför och dansar.
Jag går fram till min bror, som är en av dom som dansar, och pratar lite.
Vi står här och gör oss bekanta med resten av sällskapet ett tag, pratar lite och bara är allmänt trevliga helt enkelt.
Efter ett tag börjar jag prata lite mer med min bror, och då frågar han mig om vi är sugna på en joint.
”You know me!”, svarar jag på den frågan, vilket han flinar lite åt.
Vi bestämde oss för att dra hem till honom innan alla skulle vidare till nästa ställe och rulla en lite snabbt.
Sagt och gjort, så satte vi oss på spårvagnen och åkte mot lägenheten.
Den bekanta, och väldigt omtyckta lukten!
Väl framme så tog min bror fram härligheten, som jag öppnar och luktar på.
”Jag skulle kunna leva här”, tänker jag, då lukten av ganja stiger upp i näsborren och nästan kittlar mig i hjärnan.
Jag tar ut så det räcker till 3 och rullar en så bra jag kan.
Visar sedan upp den för Fredrik och Patrik, och de båda ger mig lite creds för min kungligt rullade joint.
Denna lägger jag sedan i bröstfickan, för att spara den till senare, och låter min polare rulla en annan som ska rökas direkt.
Sedan säger min bror att vi ska gå till hans kompis Christian, för att de skulle droppa lite syra där innan vi begav oss mot första festen.
”Ska vi också?”, frågar jag honom.
”Om ni vill.”, får jag som svar.
Jag och Fredrik kollar på varandra med en liten look som betyder ”Let’s do it!”.
Lappen som styrde upp kvällen
Vi promenerar i runt 20 minuter innan vi kommer fram till Christian, och på vägen röker jag och Fredrik då en joint, som Fredrik rökte mest på.
Vi går upp i trappuppgången där en dörr öppnas med en väldigt glad Christian i dörröppningen.
”Tja!”, brister han ur sig, och vi hälsar tillbaka.
Vi går in och sätter oss, när Christian kommer fram till oss alla med varsin liten lapp, som vi sedan lägger under tungan.
Här sitter vi i runt 20 minuter innan vi går vidare till nästa ställe som ligger väldigt nära.
Moving along!
Väl framme så sitter allihopa på gården utanför lägenheten och pratar och dricker öl.
Vi kommer fram och hälsar på några nya, innan jag och Fredrik sätter oss ner på en bänk.
Vid det här laget minns jag att jag började känna av syran lite smått, samtidigt som jag var nerrökt och full.
Jag slänger en blick åt Fredriks håll och ser att han har huvudet begravt i händerna, så jag frågar honom hur han mår.
”Bra.”, får jag som svar.
”Du måste säga till om du börjar må dåligt psykiskt”, säger jag.
”Ja, det är inga problem”, säger han.
Jag litar på Fredriks ord, så jag vänder mig om igen och pratar med de andra.
Tiden går, och tillslut känner jag hur någonting rycker i min tröja och säger: ”Jag måste spy.”
Det är Fredrik som reser sig upp och går iväg till buskarna, så jag följer efter och pratar med honom under tiden han spyr.
Han konstaterar att han inte mår dåligt psykiskt, utan att det måste vara alkoholen och ganjan som får honom att må lite dåligt, men det ska snart gå över.
Vikt: 88
Längd: 183
Tidigare erfarenheter: Alkohol, Cannabis, LSD
Drog: Alkohol, Cannabis, LSD
Dos: Runt 12 öl, 3 joints, osäker mängd LSD (vet bara att det inte var en hel lapp).
Händelsen utspelar sig under midsommar år 2010.
Jag minns inte allt jag tänkte under kvällen och så vidare, just därför är det inte så mycket ingående i vad jag tänkte eller kände under ruset.
Dagen börjar
Midsommar, en av fyra dagar på året man faktiskt får vakna till en öl utan att bli kallad alkoholist.
Jag öppnar kylskåpet och tar ut en kall och god öl, helt perfekt tänker jag.
Jag går in i rummet, sänker den framför datorn och hoppar sedan in i duschen.
Efter duschen klär jag på mig dagens utstyrsel, och ringer sedan Fredrik.
Vi bestämmer oss för att mötas i Slottskogen, där jag och Fredrik ska sitta och chilla ett tag och vänta in en annan polare vid namn Linus som firar midsommar hos sin polares släktingar under eftermiddagen.
Tiden går, och klockan hinner bli runt 18:00, när vi bestämmer oss för att bojkotta Linus för att vi vet om att han inte kommer komma därifrån.
Linus och klockan går inte ihop så att säga.
Jag bestämmer mig för att göra något åt vårat lilla problem, då alla våra planer just gick i spillror, så jag plockar upp telefonen och ringer min bror Patrik, som också sitter i Slottskogen med sina polare och dricker.
Han ber mig komma och titta förbi och frågar om jag hör vuvuzelan som de nu blåser i.
Jag hör ett svagt ljud av en bekant, störande tuta, och börjar bege mig mot ljudet.
Kvällens sällskap
När vi kommer fram så sitter det ett 10-tal personer på en klippa framför en bergsprängare som spelar klassisk rock, och ytterligare 2 personer som står framför och dansar.
Jag går fram till min bror, som är en av dom som dansar, och pratar lite.
Vi står här och gör oss bekanta med resten av sällskapet ett tag, pratar lite och bara är allmänt trevliga helt enkelt.
Efter ett tag börjar jag prata lite mer med min bror, och då frågar han mig om vi är sugna på en joint.
”You know me!”, svarar jag på den frågan, vilket han flinar lite åt.
Vi bestämde oss för att dra hem till honom innan alla skulle vidare till nästa ställe och rulla en lite snabbt.
Sagt och gjort, så satte vi oss på spårvagnen och åkte mot lägenheten.
Den bekanta, och väldigt omtyckta lukten!
Väl framme så tog min bror fram härligheten, som jag öppnar och luktar på.
”Jag skulle kunna leva här”, tänker jag, då lukten av ganja stiger upp i näsborren och nästan kittlar mig i hjärnan.
Jag tar ut så det räcker till 3 och rullar en så bra jag kan.
Visar sedan upp den för Fredrik och Patrik, och de båda ger mig lite creds för min kungligt rullade joint.
Denna lägger jag sedan i bröstfickan, för att spara den till senare, och låter min polare rulla en annan som ska rökas direkt.
Sedan säger min bror att vi ska gå till hans kompis Christian, för att de skulle droppa lite syra där innan vi begav oss mot första festen.
”Ska vi också?”, frågar jag honom.
”Om ni vill.”, får jag som svar.
Jag och Fredrik kollar på varandra med en liten look som betyder ”Let’s do it!”.
Lappen som styrde upp kvällen
Vi promenerar i runt 20 minuter innan vi kommer fram till Christian, och på vägen röker jag och Fredrik då en joint, som Fredrik rökte mest på.
Vi går upp i trappuppgången där en dörr öppnas med en väldigt glad Christian i dörröppningen.
”Tja!”, brister han ur sig, och vi hälsar tillbaka.
Vi går in och sätter oss, när Christian kommer fram till oss alla med varsin liten lapp, som vi sedan lägger under tungan.
Här sitter vi i runt 20 minuter innan vi går vidare till nästa ställe som ligger väldigt nära.
Moving along!
Väl framme så sitter allihopa på gården utanför lägenheten och pratar och dricker öl.
Vi kommer fram och hälsar på några nya, innan jag och Fredrik sätter oss ner på en bänk.
Vid det här laget minns jag att jag började känna av syran lite smått, samtidigt som jag var nerrökt och full.
Jag slänger en blick åt Fredriks håll och ser att han har huvudet begravt i händerna, så jag frågar honom hur han mår.
”Bra.”, får jag som svar.
”Du måste säga till om du börjar må dåligt psykiskt”, säger jag.
”Ja, det är inga problem”, säger han.
Jag litar på Fredriks ord, så jag vänder mig om igen och pratar med de andra.
Tiden går, och tillslut känner jag hur någonting rycker i min tröja och säger: ”Jag måste spy.”
Det är Fredrik som reser sig upp och går iväg till buskarna, så jag följer efter och pratar med honom under tiden han spyr.
Han konstaterar att han inte mår dåligt psykiskt, utan att det måste vara alkoholen och ganjan som får honom att må lite dåligt, men det ska snart gå över.
.
5/5
men det var fan i mig värt det!