Anorexia i den moderna världen

Anorexia är i grund och botten ett problem skapat av kvinnor och fikusar. Jag skulle vilja hävd att det är extremt få heterosexuella män som tänder på dessa kvinnor.

Problemet måste bekämpas, men det är inte oss normala grabbar som ska få skulden, inte heller demokrati (hur nu TS tänkte där), det är den dekadenta modebranschen man ska skylla på.

En supersmal anorektisk kvinnokropp är såklart inte något ideal för varken kvinnor, män, eller bögar. Anorexia nervosa handlar först och främst om en felaktig självbild. Man tror sig vara tjockare än man egentligen är.

Det kan tänkas att de rådande kroppsidealen har stor betydelse för hur vanligt förekomsten av anorexia blir, och att ett mulligare ideal skulle minska förekomsten av anorexia. Instämmer i att det är modebranschen, och inte heterosexuella män, som strävar efter de smalaste kvinnokropparna. Däremot ifrågasätter jag att bögar skulle vara så intresserade av benrangel, alltså att anoriexia-kroppen fortfarande inte är något ideal. Kan du utveckla detta eller länka till någon källa?


Edit: Ber om ursäkt om jag uttrycker mig slarvigt eller har missat något. Jag har precis druckit en flaska hembryggd glögg från 2009.

En supersmal anorektisk kvinnokropp är såklart inte något ideal för varken kvinnor, män, eller bögar. Anorexia nervosa handlar först och främst om en felaktig självbild. Man tror sig vara tjockare än man egentligen är.

Grundproblemet är inte demokratins intåg, utan nationalismens uttåg. Synen på nationalstaten skiljer sig tydligt under moderniteten och under postmodernismen. Statens uppgift förr i tiden var att i stor grad fungera som moralisk vägledare, en vidarebefodrare som satte filosofernas teorier kring det rätta i praktiken genom lagar och regler. Genom sin hegemoni över folkets levnadssätt och vanor kunde man effektivt bekämpa avvikningar från den rationella mall man satt upp. Folk kanske fortfarande ogillade varandra och var oense, men deras motstridigheter var sekundära under individens heteronomi under staten, små brister som staten förr eller senare skulle finna lösning på.

Idag har nationalismen fått ge vika för en allt mer globaliserad och individualiserad värld. En värld där människor känner mer gemenskap med globala organisationer och grupper, allt från datorspelsforum till ideologiska kamrater. Befrielsen från modernitetens underkuvande av mångfald och spontanitet har ersatts av en mängd utspridda massor med egna interna regler och normer. Varför detta lett till framväxten av miserabla kulturyttringar som de du beskriver är väl kort sagt pga att folk i gemen inte är mer kultiverade än såhär när de tillåts friheten att själva vara skapare av moral och norm. De innehar inte det rena förnuft som minoriteten intellektuella besitter och går vilse i sina egna primitiva känsloimpulser, sin ytlighet, girighet och inte minst bristande tålamod.

Ur detta degenererade samhällstillstånd följer även den postmoderna demokratisynen där staten ska serva dig och enbart dig. Kraven som ställs ska vara egoistiska och ogenomtänkta, gärna omöjliga, men de ska alltid ljuda högljutt. Aldrig tar de slut, finns där resurser kvar kan man alltid pauperisera samhället vidare, och inte ens då samhället står kvar med tomma grenar tystnar klagan utan blir tvärtom bara desto högre. Individens begär går alltid före nationens enligt gemene mans tankegånger, vilket kanske inte är anmärkningsvärt sig, men givetvis får horribla konsekvenser om man låter denne man utforma samhället. Rationella tänkare knuffas hastigt undan av skickliga demagoger, begåvade med konsten att tala i populistiska och opportunistiska termer, det enda språk pöbeln förstår och tar till sig. Kortsiktig valtaktik går före långsiktig väluttänkt samhällsstrategi. Fina ord blir mer avgörande än bildning och förnuft.

Jag är ingen totalitär som förespråkar statens rätt till förtryck över den lilla människan, människor bör ha rättigheter och friheter, men jag tror även de behöver vägledning. I egenskap av filosof kan jag inte nog bedyra hur märklig och dumdristig värderealism tycks vara till sin natur och hur underlägsen den på ett metafysiskt plan är gentemot värderelativismen, men jag ändå skulle jag välja att utforma samhället efter den snarare än den andra, med förnuftet som redskap för dess framfart. För vad är samhället utan tron på nyttan och riktigheten i våra moraliska konventioner? Vad är samhället om man icke längre kan särskilja rätt från fel? Värderelativismen är en förskräcklig statsideologi, en ingång till enbart anarki och kaos.

Säg mig, har något gott följt av vår befrielse från modernitetens bojor annat än förfall och dystopi? Likt en hund behöver sin ägare, behöver folket sina tänkare och genier för att inte hamna i dekadens och plåga. Vi behöver åter ge plats åt våra framstående filosofer och vetenskapsmän och inhysa deras kloka ord i vår vardag, men framförallt bör dessa kloka män beredas plats vid rodret för vår stat. Endast då kan vi befrias från den postmodernistiska anomin som hänger över oss som en ond gast. Endast då kan folket åter befrias från det förfall de själva skapat. Endast då kan karriärsinriktade pajasar och dess lismare bytas ut mot ärliga och kunniga politiker, kompetenta nog att finna vägen för maximerandet av lycka och utveckling.

En supersmal anorektisk kvinnokropp är såklart inte något ideal för varken kvinnor, män, eller bögar. Anorexia nervosa handlar först och främst om en felaktig självbild. Man tror sig vara tjockare än man egentligen är.

Det kan tänkas att de rådande kroppsidealen har stor betydelse för hur vanligt förekomsten av anorexia blir, och att ett mulligare ideal skulle minska förekomsten av anorexia. Instämmer i att det är modebranschen, och inte heterosexuella män, som strävar efter de smalaste kvinnokropparna. Däremot ifrågasätter jag att bögar skulle vara så intresserade av benrangel, alltså att anoriexia-kroppen fortfarande inte är något ideal. Kan du utveckla detta eller länka till någon källa?


Edit: Ber om ursäkt om jag uttrycker mig slarvigt eller har missat något. Jag har precis druckit en flaska hembryggd glögg från 2009.