Högskoleprovet - XYZ, NOG och DTK-uppgifter - samlingstråd

Har jag rätt i att fråga nummer 6 lyder:

Hur stort var det genomsnittliga antalet medlemmar i åldrarna 7–25 år per klubb det år när det totala antalet medlemmar i dessa åldrar var som störst?

I så fall, låt oss bryta upp denna fråga. Först kan vi besvara "...det år när det totala antalet medlemmar i dessa åldrar var som störst?"

Den övre grafen visar att året 1977 hade mest medlemmar i åldrarna 7-25 år. Antalet medlemmar verkar vara ungefär 10500.

Den nedre grafen visar då oss att det året (1977) var det totala antalet klubbar strax under 250 (säg ~245).

Nu till den första delen av frågan: "Hur stort var det genomsnittliga antalet medlemmar i åldrarna 7–25 år per klubb det år..."

Svaret på den frågan blir nu

10500/245 ≈ 43

och därmed verkar alternativ B (45) vara det bästa alternativet.

Uppg 16, vt2010 förbryllar mig..

År 1992 var ordinarie pris på en bussresa tre kronor högre än om man betalade resan
med ett rabattkort. Hur mycket kostade en bussresa med rabattkortet detta år?

(1) Från 1992 till 2007 ökade ordinarie pris på en bussresa med 150 procent. År 2007
var ordinare pris därmed 30 kronor.
(2) År 1992 kostade tre bussresor till ordinarie pris lika mycket som fyra bussresor
med rabattkort.

Tillräcklig information för lösningen erhålls
A i (1) men ej i (2)
B i (2) men ej i (1)
C i (1) tillsammans med (2)
D i (1) och (2) var för sig
E ej genom de båda påståendena

Rätt svar är D enligt facit.

Jag köper att man kan räkna ut priset med informationen i 1.

MEN jag förstår inte hur man kan räkna ut priset med hjälp av enbart 2.

Jag har suttit en bra stund nu och klurat på detta.. Har kommit fram till att det måste vara fel i facit men så är det såklart inte

Det bästa sättet att lösa det här är nog att när du läser igenom frågan första gången så skriver du ner

ORDNITTVÅ = RABNITTVÅ + 3

och sedan konstaterar du att du har en ekvation med två okända variablar.

Sen när du läser påstående (2) så skriver du ner

3 x ORDNITTVÅ = 4 x RABNITTVÅ

och nu ser du att du har två ekvationer med samma okända variabler och att du därför kan lösa problemet.

Problemet är nog att du försöker lösa problemet "i huvudet" så att säga, utan att skriva om det som ekvationer. Såvida man inte är onormalt begåvad så är det oftast rätt svårt att på detta sätt lösa frågor av den svårighetsgrad som man finner på högskoleprovet.

Det finns säkert en del übersmarta aspergare som direkt kan spotta ut svaret, men för oss normalbegåvade så funkar den ovannämnda metoden väl.

För att skryta lite var den ganska lätt att se att den gick att lösa enbart med nummer två. var ju ganska att se vilken ekvation den ledde till och att den gick att lösa. och det var ju det man ville inte vad själva svaret blev.

Stötte på det här problemet när jag övade nog-delen på en Iphone-app.

Två skivor, en i mässing som väger 97g och en av silver som väger 55g, har samma form. I skivorna stansas två lika stora hål. Hur mycket väger mässingsskivan efter utstansningen?

(1) Efter utstansningen av hålet väger silverskivan 48g.
(2) Det utstansade materialet från en skiva väger 1,76 gånger mer än det utstansade materialet från den andra skivan.

Enligt appen är rätt svar: a, i (1) men ej i (2).

Min instinkt säger mig att man inte kan lösa problemet utan att veta något om skivornas tjocklek och storlek. Lutade alltså åt att välja e, ej genom de båda påståendena.
Men min instinkt kan mycket väl vara helt åt helvete. Vore alltså tacksam om någon kan förklara för mig varför a är rätt! (eller har app-makarna slarvat?)

Tack på förhand!

Man har tagit bort lika stor procentuell andel ur bägge skivorna. Tänk dig att hålen som stansats motsvarar 13% av arean, då kommer 13% av vikten försvinna oavsett hur tjock skivan är. (1) ger oss hur stor andel av vikten -> arean som är kvar efter stansning: 48/55 ~= 87%. Detsamma gäller då mässingsskivan: 97*87% ~= 84g. (2) ger bara viktförhållandet mellan silver- och mässingsskivan (som vi redan visste).

Tack demito! Då är jag med, tror jag...
Men detta förutsätter väl att skivorna har samma area, eller?
I så fall känns det som frågans formulering att "(skivorna) har samma form" är lite vag. Med "samma form" kan man ju tolka att de båda är tex runda, utan att de för den delens skull har samma area.
Eller är jag ute och cyklar igen?

Jo, jag håller med om att beskrivningen känns bristfällig, men det var den tolkning jag kunde göra som passade vettigt med svaret. Gissningsvis håller frågorna från app-makare inte riktigt samma kvalitet som de på själva provet.

Nu är ni ute och cyklar grabbar. Det finns inte 24st svenska mynt, det finns 24 kronor i svenska mynt dvs. 16st femtioöringar, annars är det rätt...

Mitt problem är och har alltid varit DTK. En till synes enkel:
http://www8.umu.se/edmeas/hprov/10a/fig2.html
Jag kan inte förstå hur svaret på fråga 3 är E. Frågan är ju "Hur många fler lägenheter revs i genomsnitt per år på 1970-talet?" Som jag ser det så är ju aldrig antalet ens i närheten av 39 000, hur kan då snittet ligga där? Någon som kan hjälpa mig?

Ytterligare en: http://www8.umu.se/edmeas/hprov/09b/fig5.html
Uppgift 10. Jag får det till 230% genom att jag tar 618 / 1400. Är det inte så man ska göra?

tvärtom ska det väl vara så det har ökat med ungefär 130%