Hamas nye ledare dödad av Israelisk helikopterattack

---

vad jag tror att TokyoKid menar är att om PLO inte kan kontrollera de krafter som de släpt löst på Israel så har de ingen ståndpunkt att förhandla med. Man kan inte säga:
"Vi ber om fred, men vi kan inte lova att vi kommer sluta skute på er"
Det funkar bara inte. Om Arafat inte har kontrollen över Hamas och de andra terroristorganizationerna så har han inget att komma med. I en väpnad konflikt styr de som har vapen och de som kontrollerar de med vapnen. Israels regering styr armén och armén gör som regeringen säger. Om PLO inte styr motstondsrörelsen, inte äns sing egen beväpnade gren så har de absolut ingen makt när det gäller att föhandla. . .

Nu ska vi väl inte dra in Arafat i det här? Israel har ju sett till att han inte ens kan spela ett parti krocket på bakgården utan att riskera livet, ännu mindre styra över Hamas?

Jo, egentligen tror jag inte att mina och Tokyokids åsikter behöver vara så långt ifrån varandra. Jag tycker också att Israel har en självklar rätt att existera och att de måste få försvara sig mot terrorister. Klockrent.

Kruxet här är att man:

A) slår sig för bröstet och skriker ut att man minsann är en demokrati
B) fortfarande bryter mor folkrätten och beter sig på sätt som inte är förenliga med hur demokratiska stater skall bete sig
C) ser till att Arafat och PLO har minimal chans att styra sitt land, genom att i princip stoppa in honom i en husarrest, ta sönder infrastruktur och allmänt beter sig så att mer extrema strömningar i Palestina underblåses.

Det är lite hönan och ägget här... kan vi förvänta oss att Palestina skall kunna agera som en ansvarstagande civiliserad nation utan att vara en nation, med de kontrollmedel som en sådan har till buds?

Jag förstår om Tokyokids ursprungliga post var mer menat mot de som ifrågasätter Israels rätt att existera, men jag var ändå tvungen att nypa tag i några av detaljerna. Nu fick jag ju dessutom dem förklarade.

Så, sammanfattningsvis, visst förstår jag att de är förbannande, och visst har de rätt att försvara sig, men om de skall skryta med att vara en demokrati så får de fan bete sig som en också.

man gav upp när Arafat fällde åvanstående komentar 2000.
Men än en gång så ligger makten hos de som ha vapen och under 56 år av konflikt har man alldrig handlat med Arafat när det gäller vapenvila med Hamas och kom inte och säg att Israel ha hållit arafat i husarrest under helan hans liv

Självklart och eftersom Israel försöker vara en demokrati so hoppas jag att vi blir av med arafat så fort som möjligt. han har majoriteten emmot sig och jag hoppas att Péres kommer tillbaka.

som jag skerv i föregående inlägg så har Arafat inte alltid suttit i husarrest, men han har alldrig hafft någom makt över någon väpnad organization i området (förutom då han själv var ledare för en)

Jag saxar lite:


Ja, fy fan. Maktlöshet, det är ju vad man skulle känna. Rationellt så tycker jag dessutom att USA har den enda rätta policyn, att inte förhandla alls med terrorister. Börjar man med det så är det ju som att skriva en inbjudan till fler kidnappningar. På sikt tror jag att det sparat mängder med liv, men visst blir man förbannad när man sitter mitt uppe i ett gisslandrama.


Det får du visst göra! Du har dessutom helt rätt i att IRA är ett bättre exempel. Fast jag tycker nog att liknelsen funkar ändå, det går inte att kollektivt lasta folk på nordirland för att IRA sprang runt och lekte med smällare.

Och nej, jag tycker faktiskt inte att Israel visar upp så stor återhållsamhet, tvärtom tycker jag att de varit mer metodiska i sitt sätt att behandla Palestinierna sunkigt, och det är nästan värre än om enskilda förband blir lite för hetlevrade tycker jag.

Men visst finns det mycket berättigat hat och hämndbegär på bägge sidor. Jag försöker absolut inte lasta all skuld på den ena parten.

Det är möjligt att det blir bättre utan Arafat, men jag är långt ifrån säker på det. Och även om han inte alltid suttit i husarrest så får man väl ändå säga att självmordsbombningarna ÖKAT efter det att hans möjligheter blivit än mer beskurna. Det mest paradoxala tycker jag ändå var när Israel högljutt krävde att han skulle ta tag i problemet samtidigt som de tog bort alla medel att göra det.

Då kändes det nästan som om Sharon och hans polare inte ville att det skulle lyckas, för att kunna fortsätta sin hårda linje. Jag kanske är för paranoid, men jag kan inte se något som tyder på att Sharon är intresserad av en realistisk fred.

---

Vet inte rikktigt hade för mig att ISrael först krävde att Han skulle ta itu med det hela och när nget hände under två år fick man nog. . .

Nej jag är inte ett skit intresserad... Dessutom är det lustigt att se att diverse fascistoida individer som förmodligen har Hitler på väggen hemma har en förkärlek till Israel. Undrar om det säger nåt om Israel eller er?

1. Jag är inte fascist.

2. Jag har inte Hitler på väggen.

3 Om jag vore fascist skulle jag inte ha Hitler på väggen.

4. Jag tycker att Israel har lika stor rätt ha eliminera folkfiender som andra stater, men det där har vi andra redan debatterat.