Vad gör ni arbetslösa hela dagarna?

Därför att jag vet att det som har riktigt värde, är riktiga resurser, som jordbruksmark, stål och olja. Och därför att jag vet att monopolpengarna du har i plånboken, idag enbart har en illusion av värde. Det är så extremmanipulerat, att man bara skakar på huvudet åt det. Och det sker mitt framför våra ögon.

Produktionssektorn producerar ett riktigt värde (eller ja, åtminstone den del av den som faktiskt producerar vettiga varor). Exportsektorn likaså, eftersom vi har kvar den urgamla illusionen av nationer. Men service-, handels- och tjänstesektorn, där de flesta arbetar idag? I princip uteslutande ett vuxendagis.

Förr representerade valutorna ett faktiskt värde, i form av att valutorna var bundna till resurser. Ett guldmynt var faktiskt ett guldmynt, en silverdollar en silverdollar och valutor såsom USD var knutna till guld fram till 1970. Då är det ytterst svårt att manipulera dess värde.

Men idag, när valutor i princip bara är relaterade till varandra? Monopolpengar. Du är en idag en löneslav som får en illusorisk lön, som bara blir mindre och mindre värd. Känner du till den kokande grodan? KPI och annan ljugstatistik förvrängs å det grövsta. Förr kunde en person försörja en hel familj, idag måste i princip båda arbeta. Det här är ingen tillfällighet. Systemet har alltid funnits för eliten, ingen annan. Samhällsstrukturen har alltid varit ett pyramidspel, i flera tusen år nu.

Man arbetar hela sitt vuxna liv, i princip hela året, 5 dagar i veckan, 8 timmar om dagen. Och vad har vi för det? Ett hus om man har tur, en bil och lite andra grejor, trots den teknik vi har idag, trots den enorma mängden resurser vi har? Är det bara jag som tycker att det är ett stort jävla skämt, eftersom det är en uppenbar illusion av ett hälsosamt samhälle? Jag tänker inte ens nämna att folk idag mår skit eftersom de stressar ihjäl sig, vare sig de arbetar eller inte.

Är det år 2010 eller år 1010?

Som sidoparentes, gällande vem som kostar mer:
Arbetaren
Låt mig se. Du sätter sig i bilen, bränner på lite extra på vägen till jobbet, förbrukar en massa material på kontoret där du låtsasjobbar med att sälja mobilringsignaler eller något annat påhitt, kör till lunchen, kör från lunchen, kör förbi köpcentret och köper ett extra par skor och jeans (som producerats och skeppats med fartyg, sydda av barnslavarbetare i Kambodja) som du aldrig kommer använda, men du har ju ändå råd. Och lite mer grejor som du inte trodde du behövde, men som ditt undermedvetna blivit pålurad av reklam. Men du står ju emot sånt, likförbannat ligger de i korgen.

Den Arbetslöse
Den arbetslöse sitter i sin sunkiga etta och surfar, för att därefter cykla någonstans, för de har inte bil. De har inte råd att köpa något särskilt annat än mat.

Undrar vem som kostar mer, där pengar har en illusion av värde, medan resurser har ett faktiskt värde?

En mycket bra hobby att börja med är terränglöpning!

Därför att jag vet att det som har riktigt värde, är riktiga resurser, som jordbruksmark, stål och olja. Och därför att jag vet att monopolpengarna du har i plånboken, idag enbart har en illusion av värde. Det är så extremmanipulerat, att man bara skakar på huvudet åt det. Och det sker mitt framför våra ögon.

Produktionssektorn producerar ett riktigt värde (eller ja, åtminstone den del av den som faktiskt producerar vettiga varor). Exportsektorn likaså, eftersom vi har kvar den urgamla illusionen av nationer. Men service-, handels- och tjänstesektorn, där de flesta arbetar idag? I princip uteslutande ett vuxendagis.

Förr representerade valutorna ett faktiskt värde, i form av att valutorna var bundna till resurser. Ett guldmynt var faktiskt ett guldmynt, en silverdollar en silverdollar och valutor såsom USD var knutna till guld fram till 1970. Då är det ytterst svårt att manipulera dess värde.

Men idag, när valutor i princip bara är relaterade till varandra? Monopolpengar. Du är idag en löneslav som får en illusorisk lön, som bara blir mindre och mindre värd. Känner du till den kokande grodan? KPI och annan ljugstatistik förvrängs å det grövsta. Förr kunde en person försörja en hel familj, idag måste i princip båda arbeta. Det här är ingen tillfällighet. Systemet har alltid funnits för eliten, ingen annan. Samhällsstrukturen har alltid varit ett pyramidspel, i flera tusen år nu.

Man arbetar hela sitt vuxna liv, i princip hela året, 5 dagar i veckan, 8 timmar om dagen. Och vad har vi för det? Ett hus om man har tur, en bil och lite andra grejor, trots den teknik vi har idag, trots den enorma mängden resurser vi har, som systemet väljer att bränna på ren och skär skit, för att eliten (och med eliten menar jag inte Fredrik Reinfeldt eller någon miljardär, jag menar de som är mäktiga nog att trycka sina egna pengar och köpa regeringar) ska äga oss och vi ska hålla käft? Vart röstade man för att livet skulle suga, istället för att vara något fantastiskt?

Vi är indoktrinerade att hålla käft, skjuta över ansvar på andra, alltid lyssna och lyda all form av auktoritet och att bli destruktiva, konfliktfyllda, konkurrerande människor. Istället för att ha ett samhälle som vore precis tvärtom.

Är det bara jag som tycker att det är ett stort skämt, eftersom det är en uppenbar illusion av ett riktigt samhälle? Jag tänker inte ens nämna att folk idag mår skit eftersom de stressar ihjäl sig, vare sig de arbetar eller inte. Inte så konstigt, när vi lever i billiga råttburar av betong ovanpå varandra, äter skitmat som gör oss fysiskt sjuka och blir hjärntvättade av destruktivitet och konflikter på Colosseum som blinkar med 24 bildrutor i sekunden i vardagsrummet. Vem tror inte att man blir psykiskt påverkad av sånt?

Är det år 2010 eller år 1010? De lättaste människorna att styra, äga och manipulera, är de som lever i illusionen av att de är fria, röstande (haha) människor, som lever i en demokrati (haha igen). Ska jag rösta på att ta den i röven eller munnen? Få se... hmm... jag tar den nog munnen den här gången.

Att ens rösta på ett oppositionsparti är bara ett legitimera hela det korrupta och sjuka systemet. Jag vill inte rösta rött eller blått, jag vill kryssa i rutan för vettigt och väl genomtänkt systemskifte.

Som sidoparentes, gällande vem som kostar mer:
Arbetaren
Låt mig se. Du sätter sig i bilen, bränner på lite extra på vägen till jobbet, förbrukar en massa material på kontoret där du låtsasjobbar med att sälja mobilringsignaler eller något annat påhitt, kör till lunchen, kör från lunchen, kör förbi köpcentret och köper ett extra par skor och jeans (som producerats och skeppats med fartyg, sydda av barnslavarbetare i Kambodja) som du aldrig kommer använda, men du har ju ändå råd. Och lite mer grejor som du inte trodde du behövde, men som ditt undermedvetna blivit pålurad av reklam. Men du står ju emot sånt, likförbannat ligger de i korgen.

Den Arbetslöse
Den arbetslöse sitter i sin sunkiga etta och surfar, för att därefter cykla någonstans, för de har inte bil. De har inte råd att köpa något särskilt annat än mat.

Undrar vem som kostar mer, där pengar har en illusion av värde, medan resurser har ett faktiskt värde?

Därför att jag vet att det som har riktigt värde, är riktiga resurser, som jordbruksmark, stål och olja. Och därför att jag vet att monopolpengarna du har i plånboken, idag enbart har en illusion av värde. Det är så extremmanipulerat, att man bara skakar på huvudet åt det. Och det sker mitt framför våra ögon.

Produktionssektorn producerar ett riktigt värde (eller ja, åtminstone den del av den som faktiskt producerar vettiga varor). Exportsektorn likaså, eftersom vi har kvar den urgamla illusionen av nationer. Men service-, handels- och tjänstesektorn, där de flesta arbetar idag? I princip uteslutande ett vuxendagis.

Förr representerade valutorna ett faktiskt värde, i form av att valutorna var bundna till resurser. Ett guldmynt var faktiskt ett guldmynt, en silverdollar en silverdollar och valutor såsom USD var knutna till guld fram till 1970. Då är det ytterst svårt att manipulera dess värde.

Men idag, när valutor i princip bara är relaterade till varandra? Monopolpengar. Du är en idag en löneslav som får en illusorisk lön, som bara blir mindre och mindre värd. Känner du till den kokande grodan? KPI och annan ljugstatistik förvrängs å det grövsta. Förr kunde en person försörja en hel familj, idag måste i princip båda arbeta. Det här är ingen tillfällighet. Systemet har alltid funnits för eliten, ingen annan. Samhällsstrukturen har alltid varit ett pyramidspel, i flera tusen år nu.

Man arbetar hela sitt vuxna liv, i princip hela året, 5 dagar i veckan, 8 timmar om dagen. Och vad har vi för det? Ett hus om man har tur, en bil och lite andra grejor, trots den teknik vi har idag, trots den enorma mängden resurser vi har? Är det bara jag som tycker att det är ett stort jävla skämt, eftersom det är en uppenbar illusion av ett hälsosamt samhälle? Jag tänker inte ens nämna att folk idag mår skit eftersom de stressar ihjäl sig, vare sig de arbetar eller inte.

Är det år 2010 eller år 1010?

Som sidoparentes, gällande vem som kostar mer:
Arbetaren
Låt mig se. Du sätter sig i bilen, bränner på lite extra på vägen till jobbet, förbrukar en massa material på kontoret där du låtsasjobbar med att sälja mobilringsignaler eller något annat påhitt, kör till lunchen, kör från lunchen, kör förbi köpcentret och köper ett extra par skor och jeans (som producerats och skeppats med fartyg, sydda av barnslavarbetare i Kambodja) som du aldrig kommer använda, men du har ju ändå råd. Och lite mer grejor som du inte trodde du behövde, men som ditt undermedvetna blivit pålurad av reklam. Men du står ju emot sånt, likförbannat ligger de i korgen.

Den Arbetslöse
Den arbetslöse sitter i sin sunkiga etta och surfar, för att därefter cykla någonstans, för de har inte bil. De har inte råd att köpa något särskilt annat än mat.

Undrar vem som kostar mer, där pengar har en illusion av värde, medan resurser har ett faktiskt värde?

Textmassa

Du utgår ju från något som i nuläget måste ses som en utopi. Vi måste ju trots allt utgå från den samhällsstruktur vi har för tillfället och eftersom vi idag måste arbeta, och gemensamt placera pengar i vår gemensamma spargris för att kunna gå i pension, ha råd att bli sjuka osv osv. Därför är det extremt irriterande att denna spargris ständigt dräneras av arbetsskygga latmaskar.

Jag håller helt med dig i ditt resonemang. Den samhällsmodell vi lever efter i nuläget lämnar en del övrigt att önska. Men vi måste väl göra det bästa med det vi har?

Därför att jag vet att det som har riktigt värde, är riktiga resurser, som jordbruksmark, stål och olja. Och därför att jag vet att monopolpengarna du har i plånboken, idag enbart har en illusion av värde. Det är så extremmanipulerat, att man bara skakar på huvudet åt det. Och det sker mitt framför våra ögon.

Produktionssektorn producerar ett riktigt värde (eller ja, åtminstone den del av den som faktiskt producerar vettiga varor). Exportsektorn likaså, eftersom vi har kvar den urgamla illusionen av nationer. Men service-, handels- och tjänstesektorn, där de flesta arbetar idag? I princip uteslutande ett vuxendagis.

Förr representerade valutorna ett faktiskt värde, i form av att valutorna var bundna till resurser. Ett guldmynt var faktiskt ett guldmynt, en silverdollar en silverdollar och valutor såsom USD var knutna till guld fram till 1970. Då är det ytterst svårt att manipulera dess värde.

Men idag, när valutor i princip bara är relaterade till varandra? Monopolpengar. Du är idag en löneslav som får en illusorisk lön, som bara blir mindre och mindre värd. Känner du till den kokande grodan? KPI och annan ljugstatistik förvrängs å det grövsta. Förr kunde en person försörja en hel familj, idag måste i princip båda arbeta. Det här är ingen tillfällighet. Systemet har alltid funnits för eliten, ingen annan. Samhällsstrukturen har alltid varit ett pyramidspel, i flera tusen år nu.

Man arbetar hela sitt vuxna liv, i princip hela året, 5 dagar i veckan, 8 timmar om dagen. Och vad har vi för det? Ett hus om man har tur, en bil och lite andra grejor, trots den teknik vi har idag, trots den enorma mängden resurser vi har, som systemet väljer att bränna på ren och skär skit, för att eliten (och med eliten menar jag inte Fredrik Reinfeldt eller någon miljardär, jag menar de som är mäktiga nog att trycka sina egna pengar och köpa regeringar) ska äga oss och vi ska hålla käft? Vart röstade man för att livet skulle suga, istället för att vara något fantastiskt?

Vi är indoktrinerade att hålla käft, skjuta över ansvar på andra, alltid lyssna och lyda all form av auktoritet och att bli destruktiva, konfliktfyllda, konkurrerande människor. Istället för att ha ett samhälle som vore precis tvärtom.

Är det bara jag som tycker att det är ett stort skämt, eftersom det är en uppenbar illusion av ett riktigt samhälle? Jag tänker inte ens nämna att folk idag mår skit eftersom de stressar ihjäl sig, vare sig de arbetar eller inte. Inte så konstigt, när vi lever i billiga råttburar av betong ovanpå varandra, äter skitmat som gör oss fysiskt sjuka och blir hjärntvättade av destruktivitet och konflikter på Colosseum som blinkar med 24 bildrutor i sekunden i vardagsrummet. Vem tror inte att man blir psykiskt påverkad av sånt?

Är det år 2010 eller år 1010? De lättaste människorna att styra, äga och manipulera, är de som lever i illusionen av att de är fria, röstande (haha) människor, som lever i en demokrati (haha igen). Ska jag rösta på att ta den i röven eller munnen? Få se... hmm... jag tar den nog munnen den här gången.

Att ens rösta på ett oppositionsparti är bara ett legitimera hela det korrupta och sjuka systemet. Jag vill inte rösta rött eller blått, jag vill kryssa i rutan för vettigt och väl genomtänkt systemskifte.

Som sidoparentes, gällande vem som kostar mer:
Arbetaren
Låt mig se. Du sätter sig i bilen, bränner på lite extra på vägen till jobbet, förbrukar en massa material på kontoret där du låtsasjobbar med att sälja mobilringsignaler eller något annat påhitt, kör till lunchen, kör från lunchen, kör förbi köpcentret och köper ett extra par skor och jeans (som producerats och skeppats med fartyg, sydda av barnslavarbetare i Kambodja) som du aldrig kommer använda, men du har ju ändå råd. Och lite mer grejor som du inte trodde du behövde, men som ditt undermedvetna blivit pålurad av reklam. Men du står ju emot sånt, likförbannat ligger de i korgen.

Den Arbetslöse
Den arbetslöse sitter i sin sunkiga etta och surfar, för att därefter cykla någonstans, för de har inte bil. De har inte råd att köpa något särskilt annat än mat.

Undrar vem som kostar mer, där pengar har en illusion av värde, medan resurser har ett faktiskt värde?