Förortssvenska=Dålig Svenska?

Det är ju inte omöjligt (faktiskt fullt rimligt) att svenskan smittar av sig på deras språk också. Dock är det ju inget man som svensk uppfattar om man inte behärskar deras språk.

Precis vad jag menar.

Det gäller ju endast språkvariationer som utvecklats på ett "naturligt" sätt.
"Blattesvenskan" har ju inte sitt ursprung i vissa regioner utan används (och t.o.m. skapats) av invandrare, en social grupp, oavsett region. Därför är det helt klart en sociolekt.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med "naturligt sätt." Dessutom har det ju visst ursprung i vissa regioner, eller kanske hellre en region. : Förorten. Frågan är väl om det är skillnad på säg Rosengårdskan och Rinkebysvenskan...

Mångkultursvenskan, likt särskrivningar och adverb i singular när de beskriver adjektiv i plural är en styggelse som borde bekämpas med alla buds stående medel.

Bör tilläggas att jag är konservativ när det kommer till språket.

Vad tänker du på nu? "Otroligt vackra"? Att hävda att det skulle vara fel känns världsfrånvänt.

Ursäkta bumpen! Men äntligen kom det ju en som var uttryckligen negativ till den här varieteten. Har du något intressant argument mot detta?

Oj, nu skrev jag nog rejält på lyset. Det jag menade var givetvis det dialektala "dom där husen är röd" eller "dom är fin dom" som man kan stöta på i exempelvis Hälsingland. Det vill säga, adjektiv i singular som beskriver substantiv i plural!


Jag har väl inte direkt några faktiska argument, det är bara en åsikt. Jag tycker att de degenererar språket snarare än utvecklar det.

Pågrund av de grammatiska felaktigheterna? Grejen är väl det att varje varitet följer sina egna regler och saker som omvänd ordföljd, ändelse på "-ish" mm kan ju följa hemspråkets grammatik.

Och så är det ju så att varenda nymodighet i språket ses som fula, dåliga. Mkt av det vi tar för givet idag såg man nog inte så okritiskt på förr. Men det vet du nog...

Själv är jag kritiskt till då man kan se det som ett "kvitto" på segregationen i samhället. Men det har väl mindre med språket att göra...

Men jag älskar nyord som "keff!"

Vi har ju exemplet romanes. Talades/talas bara av en hårt socialt stämplad grupp, marginaliserad både av det omgivande samhället och och av den egna gruppdynamiken. Likafullt har det bidragit med ett antal ord till svenskt standardspråk, varav jag kommer på tjej, muck och lattjo på rak arm.

Nja. Du menar vanan att använda adjektivets starka form både i singular och plural i predikativ ställning. Röda och fina är inga pluralformer, de representerar en adjektivform av två, den som brukar kallas för den svaga. I Den röda bilen markerar den svaga formen alls inte plural, utan att substantivet tar bestämd form.

Man blir ju oftast vansinnig på någon som hela tiden upprepar saker. Har själv lite svårt för ” eller hur?” som varit i ropet i något år.

Häromdan intervjuas en bortvänd kille i hoodie, apropå de satte ut vägspärrar o kontrollerade folk i förorten.
På 1-2 minuters intervjun sa han säkert ”Fattar ru?” 6-7 gånger.

Antar det är förortssvenskans version på ”eller hur?”

Har ni andra exempel på förortssvenskans versioner på svenska? Sen undrar jag om jag tänker lite fel, ordalydelsen är ju lite annorlunda och hårdare i förortsversionen. Samtidigt förvänta sig killen inget svar från reportern, utan fortsatte prata direkt.