*** Fysikuppgiftstråden [För de som inte vill skapa en egen tråd] ***

"Beräkna gevärets rekylhastighet då en kula med massan 15g skjuts ut med hastigheten 480m/s.
Geväret väger 5,2kg."

Är svaret ungefär 1,4m/s?

Vi vet att rörelsemängd bevaras. Från början är rörelsemängden 0 och det skall den vara i slutet också.

0.015·480-5.2·v = 0
5.2·v = 0.015·480
v = 0.015·480/5.2
v = 18/13 ≈ 1.4

Det löste sig. Jag skulle vissa ha parentes runt.

Det löste sig

En pendel med har svängningshastigheten T sekunder. När vi förlänger den med 30 cm så ökar svängningstiden med 30%. Hur lång var pendeln från början? <--- fastnat på den här, hjälp uppskattas!

Jag fick den här frågan på en tenta i fysik 3 på gymnasiet och jag förstår inte hur dem får fram svaret!

En rymdskyttel avfyras vertikalt uppåt från jorden yta med den höga hastigheten 10 km/s. Om inget luftmotstånd fanns hur högt skulle den nå?

Svar: 2.5*10^7 m

Hur formulerar man ett samband mellan rörelseenergi och massa för föremål som rör sig i samma hastighet?
Allt jag vet är att det finns ett linjärt samband

Fysik B våglära

Raka vågfronter på en vattenyta passerar gränsen AB mellan ett område med våghastigheten 24cm/s och ett område med våghastigheten v. Våglängden är i de båda områderna 3cm respektive 2cm.

a) bertäkna frekvensen i det första mediet.

b) beräkna frekvensen i det andra mediet

c) beräkna hastigheten v.



[QOUTE]
a) kan jag redan, jag vet sambandet mellan v=fa (lambda)
så det blir 24/3 = 8hz.

men b? Jag vet att frekvensen inte ändras men hur räknar jag ut det utifrån det jag har?

och c har jag inte kommit till.
[/QOUTE]

Lite hjälp på traven? Vilka formler och vilket tänk bör jag ha?

För lite information är given, det går inte att svara på frågan. Men om vi gissar att skytteln inte tillförs någon extra rörelsenergi i form av bränsle, utan att vi bara skjuter ut den, typ som en katapult eller pistolkula så är det bara att tänka på energiprincipen.

Rörelseenergin, K, kommer totalt sett att övergå helt och hållet till potentiell energi U.

Lös då ekvationen:

K = U

Eftersom skytteln är som högst när den står still, då har all kinetisk energi blivit potentiell energi.

Mellan skytteln och jorden har vi gravitationskraften

F = GmM/(R+h)²

där M är jordens massa, G gravitationskonstanten, R jordens radie och h är höjden över jordytan. Gravitationsaccelerationen kan alltså skrivas

g(h) = g0(R/(R+h))²

där g0 är gravitationsaccelerationen vid jordytan. Kraften på en skyttel med massan m
är F = mg(h) och arbetet som krävs för att föra denna skyttel från höjden h = 0 till höjden h = h1 är

W = ∫mgdh = mg0R²∫dh/(R+h)² = mg0R²[-1/(R+h)] = mg0R²(1/R-1/(R+h1) = mg0Rh1/(R+h1).

Sätter vi detta lika med initiala rörelseenergin fås

(1/2)mv² = mg0Rh1/(R+h1)

och höjden blir

h1 = R/(2g0R/v²-1) ≈ 2.5*10^7 m.

Om du känner till hur gravitationspotentialer fungerar kan du använda det istället för att integrera. Du kan dock inte använda U = mgh eftersom g varierar.

En cyklist accelererar i spurten på Tour de France. Han kommer in på upploppet med farten 40 km/h. Upploppet är 220 m långt och han är i mål efter 17 s.

a) Hur stor var hans acceleration, om vi antar att han accelererade likformigt ända fram till målgång.




Jag räknar fel någonstans.

s = v_0t + at^2/2 ger 200 = 11.11 * 17 + a*17^2/2.

1. 11.11 *17 = 188.87
2. a*17^2/2 = a144.5
3. 220 = 188.87 +a144.5
4. 220 = a333.37
5. a = 220/333.37
5. a = 0.66

?

Hej,
här följer min uppgift i optiklabben.
(ger mina svar längre ner)

Utförande:
Här ska du rikta t.ex. ett stearinljus (eller en bordslampa) mot ditt vita (styva) papper. Avståndet mellan lampan och pappret ska vara ca 50 cm. Under hela detta försök ska detta avstånd vara fixt! Försök alltså att montera ditt papper så att det står själv i en fix position.

Därefter ska du placera linsen mellan stearinljuset (eller bordslampan) och pappret och föra den mot pappret tills en skarp bild uppträder. Sedan för du linsen mot stearinljuset (eller bordslampan) tills du hittar ytterligare ett läge där en skarp bild uppträder. För båda dessa lägen ska du upprätta en tabell där du mätt upp följande avstånd (i centimeter):

a = avståndet mellan linsen och stearinljuset (eller bordslampan), dvs föremålet.
b = avståndet mellan linsen och bilden av ljuset/lampan på pappret
h = bildens höjd (dvs höjden på bilden på pappret i det skarpa läget, mät t.ex. ljuslågans höjd i bilden om du använder ett stearinljus)
H = ljusets/ljuslågans/lampans höjd (dvs höjden på det konkreta föremålet som avbildas)
h/H = bildens höjd dividerat med föremålets höjd
b/a = avståndet mellan lins och bild dividerat med avståndet mellan lins och föremål
f = brännvidden, beräknas enligt linsformeln

Frågor att besvara:
Redovisa dina tabeller och beräkningar, samt besvara följande frågor:
a) Jämför de värden du räknat ut på brännvidden f i denna uppgift med varandra och med det värde du mätte upp i uppgift 1.
b) Bildförstoringen/bildförminskningen ges av kvoten h/H. Jämför denna kvot med kvoten b/a i de båda fallen. Vilka slutsatser kan du dra?
c) Hur är föremålet avbildat i denna uppgift (upp och ner vänd, höger vänster vriden, …) jämfört med i uppgift 1?
d) Kan man för alla avstånd mellan föremål och bild hitta två linslägen som ger en skarp bild?



JAG PLACERADE DET SÅHÄR:

Lampa ------------------- Lins ------------Papper


A) 1/f = 1/a + 1/b

d)
skillnaden mellan en positiv och negativ lins är att brännpunkterna är på olika sidor av linsen. En negativ lins medför att brännpunkten hamnar bakom linsen inte framför. Detta betyder i sin tur att strålarna sprider ut sig, därför kan man inte se en bild på pappret..


kan någon kolla mina svar och ge mig lite feedback?