Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2012-04-20, 17:19
  #1057
Medlem
upperkatts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Jag vet inte hur man definierar sönderfallskonstant. Troligen är det något onödigt som inte ens behövs för att lösa själva uppgiften. Vad vi vet är däremot att allting som har en halveringstid följer en exponentialfunktion.

Allmänt kan vi skriva den som:
f(t) = Ce^(kt)
f är antalet atomer aktinium vid tiden t som mäts i sekunder.
C är startvärdet av antalet atomer, alltså f(0) och e^k är förändringsfaktorn.

Toppen! Vi vet att aktiviteten är 4.34*10^8 sönderfall/sekund. Alltså att ändringen av antalet atomer är -4.34*10^8 atomer/sekund. Detta är ju en derivata! Himla checkt. Men detta gäller bara när vi har 2.66*10^18 atomer, senare blir alltså aktiviteten lägre.

Vi vet alltså att:
f'(0) = -4.34*10^8
Vi provar då att derivera vår funktion f och ansätta 0.
f'(t) = kCe^(kt)
f'(0) = kCe^(k*0) = kC
Och vi vet ju att C = 2.66*10^18, eftersom det är startvärdet.
Då måste alltså:
-4.34*10^8 = k*2.66*10^18
Eftersom båda är lika med f'(0) så måste de vara lika med varandra. Med hjälp av denna kan vi lösa ut värdet på k, och därmed vet vi allt om vår funktion.
k = -1.63*10^-10
Men vi vill ju veta halveringstiden! Så vi tar reda på den genom att fråga för vilken tid t som f(t) är lika med C/2. Alltså för vilken tid t som vi har halva startvärdet kvar.
C/2 = Ce^(-t*1.63*10^-10)
1/2 = e^(-t*1.63*10^-10)
ln(1/2) = -t*1.63*10^-10
-ln(1/2)/(1.63*10^-10) = t
t = -ln(1/2)/(1.63*10^-10)
t = ln(2)/(1.63*10^-10)
Där har vi halveringstiden.


Eftersom den följer en halveringstid eller en procentuell förändring så kan vi beskriva den med en exponentialfunktion. Dock har de skrivit väldigt fel i uppgiften, vi kan inte veta hur stor del som är kvar efter 15 minuter dock kan vi veta hur stor andel som är kvar efter 15 minuter. Andel brukar man t.ex. ange i bråkform eller procentform.

Definitionen av andel:
andelen = delen/(det hela)
Hur som helst! Till uppgiften och hur vi beskriver sönderfallet med en exponentialfunktion.

Allmänt kan vi skriva den som:
f(t) = Ca^t
Där C är startvärdet och a är förändringsfaktorn.
Vi vet att f(57.2) = C/2, för det säger ju uppgiften. När det har gått 57.2 sekunder så är halva startvärdet kvar. De vill veta hur stor andel som är kvar, alltså vill de veta f(15*60).

Vi kan då skapa en ekvation av f(52.2):
C/2 = Ca^(57.2)
1/2 = a^(57.2)
a = 0.9880
f(15*60) = C*0.9880^(15*60) = C*19.11*10^-6.
Dvs cirka 19ppm
Tack så hemskt mycket!
Citera
2012-04-20, 17:58
  #1058
Medlem
upperkatts avatar
1. När man använder den klassiska formeln för rörelsemängd (p=mv), kan man få resultat, som så obetydligt avviker från det korrekta, att man i praktiken kan bortse från skillnaden. Detta gäller förstås när v<<c. Bestäm den hastighet, vid vilken den klassiskt beräknade rörelsemängden är 99% av den relativistiskt beräknade.

2. Vid vilken hastighet inträffar det att p=mc?
Citera
2012-04-21, 00:36
  #1059
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av upperkatt
1. När man använder den klassiska formeln för rörelsemängd (p=mv), kan man få resultat, som så obetydligt avviker från det korrekta, att man i praktiken kan bortse från skillnaden. Detta gäller förstås när v<<c. Bestäm den hastighet, vid vilken den klassiskt beräknade rörelsemängden är 99% av den relativistiskt beräknade.
Vi söker alltså lösa en ekvation med avseende på v, för när det gäller att
mv = 0.99γmv
Där γ är Lorentzfaktorn
γ = 1/√(1-(v/c)²)
Vi vet att v = 0 inte är en given lösning, för då är rörelsemängderna lika. Vi kan alltså dividera med v på båda sidor. Samma argument gäller för massan, fallet där massan är noll är icke relevant. Vi dividerar alltså med mv på båda sidor och erhar då ekvationen nedan.
1 = 0.99/√(1-(v/c)²)
Denna vill vi alltså lösa. Den enda okända variabeln är v ty c är en konstant.
1 = 0.99/√(1-(v/c)²)
√(1-(v/c)²) = 0.99
1-(v/c)² = 0.99²
(v/c)² = 1-0.99²
v/c = √(1-0.99²)
v = c√(1-0.99²)
Det är svaret, men många fysikböcker vill gärna att man avrundar och svarar i decimalform, det kan man kanske göra om man vill.

Citat:
Ursprungligen postat av upperkatt
2. Vid vilken hastighet inträffar det att p=mc?
Konstigt formulerad uppgift men om vi tolkar p klassiskt så är det bara att ställa upp ekvationen.

Klassiskt:
p = mc
mv = mc
Eftersom p = mv. Sedan dividerar vi med m på båda sidor.
v = c
Svar: när v = c

Relativistiskt:
γmv = mc
γv = c
v = c/γ
Efter division med Lorentzfaktorn får vi ekvationen ovan.
v = c√(1-(v/c)²)
v = √(c²-c²(v/c)²)
v = √(c²-v²)
v² = c²-v²
2v² = c²
v = c/√2
Eftersom vi kvadrerade så måste lösningen testas. Vi behöver inte testa för negativa lösningar här.

Grundekvationen säger:
mv/√(1-(v/c)²) = mc
Vi stoppar in v = c/√2 och dividerar med m.
(c/√2)/√(1-((c/√2)/c)²) = c
(c/√2)/√(1-1/2) = c
(c/√2)/√(1/2) = c
c/((√2)√(1/2)) = c
c/√(2·1/2) = c
c/√(1) = c
c/1 = c
c = c
Ja lösningen stämmer.
Svar: När v = c/√2
Citera
2012-04-21, 10:03
  #1060
Medlem
upperkatts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Vi söker alltså lösa en ekvation med avseende på v, för när det gäller att
mv = 0.99γmv
Där γ är Lorentzfaktorn
γ = 1/√(1-(v/c)²)
Vi vet att v = 0 inte är en given lösning, för då är rörelsemängderna lika. Vi kan alltså dividera med v på båda sidor. Samma argument gäller för massan, fallet där massan är noll är icke relevant. Vi dividerar alltså med mv på båda sidor och erhar då ekvationen nedan.
1 = 0.99/√(1-(v/c)²)
Denna vill vi alltså lösa. Den enda okända variabeln är v ty c är en konstant.
1 = 0.99/√(1-(v/c)²)
√(1-(v/c)²) = 0.99
1-(v/c)² = 0.99²
(v/c)² = 1-0.99²
v/c = √(1-0.99²)
v = c√(1-0.99²)
Det är svaret, men många fysikböcker vill gärna att man avrundar och svarar i decimalform, det kan man kanske göra om man vill.


Konstigt formulerad uppgift men om vi tolkar p klassiskt så är det bara att ställa upp ekvationen.

Klassiskt:
p = mc
mv = mc
Eftersom p = mv. Sedan dividerar vi med m på båda sidor.
v = c
Svar: när v = c

Relativistiskt:
γmv = mc
γv = c
v = c/γ
Efter division med Lorentzfaktorn får vi ekvationen ovan.
v = c√(1-(v/c)²)
v = √(c²-c²(v/c)²)
v = √(c²-v²)
v² = c²-v²
2v² = c²
v = c/√2
Eftersom vi kvadrerade så måste lösningen testas. Vi behöver inte testa för negativa lösningar här.

Grundekvationen säger:
mv/√(1-(v/c)²) = mc
Vi stoppar in v = c/√2 och dividerar med m.
(c/√2)/√(1-((c/√2)/c)²) = c
(c/√2)/√(1-1/2) = c
(c/√2)/√(1/2) = c
c/((√2)√(1/2)) = c
c/√(2·1/2) = c
c/√(1) = c
c/1 = c
c = c
Ja lösningen stämmer.
Svar: När v = c/√2
Tack så mycket!
Citera
2012-04-21, 13:22
  #1061
Medlem
hej!

Hur många gram Kol-14, med halveringstiden 5730 år, ger aktiviteten 1 Ci ?
Citera
2012-04-23, 18:31
  #1062
Medlem
upperkatts avatar
Jag har Helkursprov i Fysik B imorgon, och det är en del uppgifter jag inte har fått gjort. Vissa av dessa jag skriver upp, så jag har sorterat uppgifterna i prioriteringsordning (viktigaste först).

1. I en stor accelerator för protoner, en protonsynkrotron, är protonernas bana cirkelformad med radien 4,3 km, och deras slutliga rörelseenergi är 7TeV (eller rörelsemängden 7 Tev/c).
a) Beräkna den slutliga farten för en proton.
b) Hur stor måste magnetiska flödestätheten längs banan vara, då protonerna har sin slutliga energi?

2. I linjäracceleratorn för elektroner i Stanford, USA, är den spikraka accelerationssträckan 3,2 km lång. Låt oss anta att elektronernas rörelseenergi växer proportionellt med den tillryggalagda sträckan och att slutenergin är 50 GeV. I en viss punkt i banan är elektronens fart 99,9% av ljusets fart i vakuum.
a) Hur stor är då elektronens rörelseenergi i Mev?
b) Hur långt från startpunkten har elektronen rört sig, när detta inträffar?

3. Figuren visar sönderfallsschemat för nukliden Al-28. (En figur visas. På första nivån står det Al-28, med T½=2,3 min. Sedan en pil med Beta-strålning 2,87 MeV ner till nästa nivå. På andra nivån står det ingenting, men en pil finns till tredje nivån med Gamma-strålning 1,78 Mev. På tredje nivån finns ämnet Si.

4. En vuxen människa har i sin kropp i medeltal 140 g kalium. Allt naturligt förekommande kalium består till 0,012% av isotopen K-40, som är huvudsakligen Beta-strålare med T½=1,3*10^9 år.
a) Beräkna kaliumaktiviteten i kroppen.
Den genomsnittliga energin hos de utsända elektronerna är 0,4 Mev.
b) Hur stor energi absorberas i kroppen under ett år?
c) Beräkna den årliga absorberade dosen i kroppens mjukvävnader. Anta att den absorberade massan är 50 kg.

5. Den minsta våglängden i ett kontinuerligt röngenspektrum utsänds då elektroner vid uppbromsningen i röntgenrörets anod avger all sin rörelseenergi (ett slags "omvänd" fotoelektrisk effekt).
a) Bestäm den minsta våglängden lambda-min om spänningen över röntgenröret U är 50kV.
b) Härled sambandet lambda-min=1,24*10^-6/U m

6. Beräkna E_10 för en väteatom, då energiskalans nollnivå utgörs av
a) det joniserade tillståndet
b) grundtillståndet
En väteatom befinner sig i ett exciterat tillstånd med n=5.
c) Hur stor energi krävs för att frigöra elektronen helt?

7. Vilken färg har det ljus som sänds ut vid en övergång mellan två energinivåer enligt figuren. I figuren visas tre nivåer. Den högst upp är 9eV, sedan en pil till den nedanför som är 6,5 eV. En bit längre ner är den sista, 0 eV (grundtillståndet).

8. En liten kula K med massan m hänger i en lätt tråd, som fasthålls i punkten A. Kulan sätts i rörelse längs en horisontell cirkel med konstant fart. Tråden, vars längd är l, bildar vinkeln alfa med lodlinjen genom A. Tiden för ett varv i cirkeln är T. (Det är alltså en konisk pendel det handlar om).
b) Uttryck F_c med hjälp av m, g, och alfa.
c) Visa att T=2pi*sqrt(lcos alfa/g)
Citera
2012-04-23, 21:18
  #1063
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av upperkatt
Jag har Helkursprov i Fysik B imorgon, och det är en del uppgifter jag inte har fått gjort. Vissa av dessa jag skriver upp, så jag har sorterat uppgifterna i prioriteringsordning (viktigaste först).

1. I en stor accelerator för protoner, en protonsynkrotron, är protonernas bana cirkelformad med radien 4,3 km, och deras slutliga rörelseenergi är 7TeV (eller rörelsemängden 7 Tev/c).
a) Beräkna den slutliga farten för en proton.
b) Hur stor måste magnetiska flödestätheten längs banan vara, då protonerna har sin slutliga energi?
Fan varför skall fysiker envisas om att inte använda SI-enheter ibland? Blir så jävla jobbigt men ja ja, vad är väl en bal på slottet?!

Vi kan beräkna protonens centripetalacceleration. Eftersom den rör sig i en cirkelbana vet vi att centripetalkraften är:
F = mv²/r
Rörelseenergin K är:
K = mv²/2 = 7TeV
Ur denna ekvation löser vi ut v och vi svarar alltså på fråga a).

För uppgift b) använder vi Lorentzkraften och den specifikt för magnetiska fält och den gäller för en laddad partikel som rör sig i ett magnetiskt fält som har laddningen q och hastigheten v. Den säger att
F = q·v×B
"×" är en speciell typ av operation som vi kallar kryssprodukt. Om v och B är vinkelräta mot varandra så "blir" det bara vanlig multiplikation. Och det har vi i vårt fall.
F = qvB
Centripetalkraften och Lorentzkraften måste vara lika stora.

Vilket leder till att:
qvB = mv²/r
Vi vet q, vi vet v, vi vet m och vi vet radien r på banan. Det enda som är okänt är B.
Citera
2012-04-23, 21:24
  #1064
Medlem
upperkatts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Fan varför skall fysiker envisas om att inte använda SI-enheter ibland? Blir så jävla jobbigt men ja ja, vad är väl en bal på slottet?!

Vi kan beräkna protonens centripetalacceleration. Eftersom den rör sig i en cirkelbana vet vi att centripetalkraften är:
F = mv²/r
Rörelseenergin K är:
K = mv²/2 = 7TeV
Ur denna ekvation löser vi ut v och vi svarar alltså på fråga a).

För uppgift b) använder vi Lorentzkraften och den specifikt för magnetiska fält och den gäller för en laddad partikel som rör sig i ett magnetiskt fält som har laddningen q och hastigheten v. Den säger att
F = q·v×B
"×" är en speciell typ av operation som vi kallar kryssprodukt. Om v och B är vinkelräta mot varandra så "blir" det bara vanlig multiplikation. Och det har vi i vårt fall.
F = qvB
Centripetalkraften och Lorentzkraften måste vara lika stora.

Vilket leder till att:
qvB = mv²/r
Vi vet q, vi vet v, vi vet m och vi vet radien r på banan. Det enda som är okänt är B.
Tack! Jag tror det räcker där förresten, kommer nog inte kunna lära mig så mycket mer idag utan kommer nog bara läsa igenom det.
Jag håller med dig om fysiker och SI-enheter, det skall tydligen vara enklare att föreställa sig när det är i eV, men det tycker inte jag...
Citera
2012-04-23, 21:28
  #1065
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
2. I linjäracceleratorn för elektroner i Stanford, USA, är den spikraka accelerationssträckan 3,2 km lång. Låt oss anta att elektronernas rörelseenergi växer proportionellt med den tillryggalagda sträckan och att slutenergin är 50 GeV. I en viss punkt i banan är elektronens fart 99,9% av ljusets fart i vakuum.
a) Hur stor är då elektronens rörelseenergi i Mev?
b) Hur långt från startpunkten har elektronen rört sig, när detta inträffar?
Elektronens rörelseenergi K kan alltså skrivas som
K = mv²/2 = ks
Där k är proportionalitetskonstanten och s är den tillryggalagda sträckan.

a) Rörelseenergin
K = m(0.999c)²/2
Bara att beräkna

b) Vi vet alltså när s = 3200 då är K = 50GeV. När s = 0, då är K = 0.
Vi har ju vår proportionalitetsfunktion som är
K = ks
Där K är rörelesenergin som är proportionell mot sträckan. Du kanske känner igen den mer som
y = kx+m
Fast i vårt fall är ju m = 0, eftersom de sa att sträckan tillryggalagt är proportionell mot rörelsenergin K.

Vi stoppar in våra påståenden:
50G = k·3200
Då kan vi lösa ut proportionalitetskonstanten k. Tänk på att G står för giga. För vi vet ju att när rörelsenergin är 50GeV då är ju den tillryggalagda sträckan 3200, det står givet enligt uppgift.

Då vet vi att:
k = 15.625*10^6
Alltså att:
K = 15.625*10^6*s
Vi kan också skriva det som:
mv²/2 = 15.625*10^6*s
Men vi ville veta för vilket s farten är 99.9% av ljusets hastighet.

Alltså skapar vi ekvationen:
m(0.999c)²/2 = 15.625*10^6*s
Nu är det bara att lösa ut s. både m och c är ju kända tal.
Citera
2012-04-23, 21:29
  #1066
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av upperkatt
Tack! Jag tror det räcker där förresten, kommer nog inte kunna lära mig så mycket mer idag utan kommer nog bara läsa igenom det.
Jag håller med dig om fysiker och SI-enheter, det skall tydligen vara enklare att föreställa sig när det är i eV, men det tycker inte jag...
Synd! Jag kom precis hem från jobbet och var extra sugen på att lösa lite uppgifter. Är fan skitbra för mig, jag lär mig tvärmycket.
Citera
2012-04-23, 21:33
  #1067
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
3. Figuren visar sönderfallsschemat för nukliden Al-28. (En figur visas. På första nivån står det Al-28, med T½=2,3 min. Sedan en pil med Beta-strålning 2,87 MeV ner till nästa nivå. På andra nivån står det ingenting, men en pil finns till tredje nivån med Gamma-strålning 1,78 Mev. På tredje nivån finns ämnet Si.
Jag gör en kvalificerad gissning om energiprincipen här:
Okey! Då räknar du ut viloenergin för Al-28. Alltså använd E = mc². Då vet du hur mycket energi du har från början.

Sedan räknar du hur mycket viloenergi den sista nukliden har. Vi vet att all energi bevaras och kan inte förstöras. Så det som saknas utöver det som står angivet 2.87 MeV och 1.78 MeV måste alltså vara den energiskillnad som är mellan Si och Al.
* m₁ är massan för Al
* m är massan för Si
Då måste ekvationen nedan gälla:
m₁c² = 2,87+1.78+x+mc²
Eftersom energiprincipen gäller.
Citera
2012-04-23, 21:36
  #1068
Medlem
upperkatts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Synd! Jag kom precis hem från jobbet och var extra sugen på att lösa lite uppgifter. Är fan skitbra för mig, jag lär mig tvärmycket.
Haha, ja du får gärna lösa fler om du vill.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback