*** Fysikuppgiftstråden [För de som inte vill skapa en egen tråd] ***

Det beror lite på hur du tolkar krafterna: de går att se som något som börjar på noll och går uppåt, varpå du får ta hand om olika riktningar i din matematik. Eller så kan de ses som något som har tecken (i detta fall betyder tecknet riktning, där du som räknar på det definierar vad som är plus respektive minus), och då bestämmer du de inblandade krafternas tecken innan du börjar med matematiken.



Oavsett vilket sätt du väljer skall resultatet vara det samma. Och du kan ju testa själv: sätt tex F1=10N och F2=3N. I detta fall måste din matematik ta hand om att krafterna motverkar varandra: F=F1-F2 = 10N - 3N =7N högerut (högerut eftersom F1 är större än F2 och ditt svar är positivt).

Men du kan också räkna på det andra sättet: definiera krafter som verkar högerut som plus. Då blir krafter som verkar vänsterut minus.
Du får du F = F1+ F2
F = +10N + (-3N)
F = +10N - 3N
F = 7N

Så det är lite av en konventionsfråga om jag tolkar det rätt, d.v.s., det som är formulerat i boken är ej nödvändigtvist felaktigt?

Till viss del ja, men så småningom har du så många inblandade krafter att det blir enklast att definiera vad som är plus respektive minus, och sedan hålla koll på om krafterna verkar i riktningen plus eller minus.

Om du får föremålet att täta perfekt mot botten har du konstruerat en sugpropp, och med en sådan går att det att få ett föremål med lägre densitet än vatten att stanna kvar på botten av exempelvis ett akvarium.

Jag har en fråga angående vätsketryck. På följande hemsida står det att vätsketrycket enbart beror av djupet, inte bottenarean... jag undrar hur detta går ihop med den hydrostatiska paradoxen, som vad jag förstår säger att även lika stor bottenarea är ett nödvändigt villkor utöver lika stort djup för att samma tryck ska gälla. Missförstår jag vad den hydrostatiska paradoxen innebär?

Bild (studerasmart.nu)

Bild ("Heureka! Fysik 1")

I bilden om hydrostatiska paradoxen som du länkar till pratar de om kraften som vätskan utövar mot bottenytan. Därför är både vätskehöjden och bottenytan viktiga. Men om de hade pratat om trycket (dvs kraft per yta) så hade bottenytan varit irrelevant.

I en obelastad fjäder är längden X, sedan läggs det på 200g och fjädern sträck ut med längden Y. Ytterligare läggs det på en vikt så att totala vikten blir 300g och fjädern sträcker sig ytterligare med 7 cm. Bestäm fjäderkonstanten.

Förstår inte riktigt hur man ska räkna här utan att veta vad längden var från början. Men har tänkt såhär:

F1 = k * Y = mg1 = 0,2 [kg] * 9.82 [N/kg] = 1,964 N

Jag låter då X+Y vara jämviktsläget. Sedan läggs det på en vikt så att total vikt blir 300g och fjädern sträcker sig med 7 cm:

F2 = k * 0,07 [m] = mg2 = 0,3 [kg] * 9.82 [N/kg] = 2,946 N

Ftotal = k * 0,07 [m] = mg2 - mg1 = 0,982 N

k = 0,982 [N] / 0,07 [m] = 14,02 N/m = fjäderkonstanten

Har jag tänkt rätt? eller kan någon förklara/påpeka vad jag har gjort/tänkt fel?

Vad är anledningen till att man har både Q och q som beteckning för laddning , när är det lämpligt att använda Q och vice versa för q ?

Får inte kläm på el-läran..

Beräkna ersättningsresistansen mellan punkterna A och B:
http://www.bilddump.se/bilder/202102...09.192.109.jpg

R1=1
R2=2
R3=3
R4=4


1) Tänker att samma ström går genom R1 och R4 (http://www.bilddump.se/bilder/202102...09.192.109.jpg) = serie

2) Samma spänning över R2 och R3 = parallell

Ersättningsresistans = R1+R4 + ((R2*R3)/(R1+R2))

Nej, 4 // (1 + 2//3)

Tack, börjar sakta gå in hur det här fungerar..

En sprinter springer 100m på 10s. Han accelererar till maxfarten vmax på 2s och behåller denna maxfart fram till mållinjen.

Bestäm sprinterns maxfart samt hans acceleration under startfasen av loppet.

Hur ska jag bestämma maxfarten? Jag antar att jag ska använda mig av kartetiska koordinater, hur får jag fram ortsvektorn?