*** Fysikuppgiftstråden [För de som inte vill skapa en egen tråd] ***

Det jag får ut när jag förenklar mina uttryck.

Börjar med att räkna ut hastgheten i y-led. Vi vet hastigheten i x-led eftersom farten i maxpunkten är 5 m/s och där har vi ingen hastighet i y-led så farten är lika med vx och vx är konstant i kastet (om vi bortser från friktionsförluster, vilket man nästan alltid gör i kaströrelser på gymnasienivå). Då kan vi med Pythagoras sats ta fram vy enligt sambandet:
(vy)^2=15^2-25^2=200

Nu ger energikonservation att:
mgΔh= (1/2)m(vy)^2=(1/2)m*200

Förkortar vi bort m i båda led får vi:
gΔh=(200/2)=100

vilket ger:
Δh=100/g, där g är tyngdaccelerationen. Vanligen angiven som 9,82 m/s^2 eller 9,81 m/s^2 på svenska breddgrader, men räknar man i huvudet är 10 m/s^2 jämnt och bra som avrundning.

Det är SI-enheterna på konstanten. N=newton, m=meter, C=coulomb

Ja så långt förstår jag, men vilka värden ska fyllas i?
Längden mellan laddningarna och laddningarnas styrka anges ju redan i F=k·(q1·q2/r²).

Du skall inte fylla i några andra värden. Du skall bara se till att de värden som fylls i på F, q och r har rätt enhet, dvs att de är i N, m och C.

Det är samma sak som att area mäts i m^2 eller hastighet i m/s.
Ta en tittpå den här
http://www.ehinger.nu/undervisning/i...h-matetal.html
och se om det klarnar.

Vi har inte gått igenom den formeln än. Hade du kunnar ställa upp uttrycket som du gör det från början?

Kan man räkna ut den här med lägesenergi och rörelseenergi?

Mvh tack för svar

Det är ju precis det jag gör. Vad är det du inte har fått någon genomgång på än?
Pythagoras sats? För det är den enda formel som du inte har med i din egen uträkning. Jag har bara förenklat ett steg till och satt utgångshöjden som referenspunkt när jag räknar på rörelseenergi och lägesenergi. Det förenklar eftersom man kan sätta lägesenergin där till noll och bara behöver ta hänsyn till rörelseenergin från kastet som skall motsvara lägesenergin som vinns från höjdökning från utgångsläge till maxhöjd. eller är det att jag inför deltasymbolen (Δ) som ställer till det? Den brukar användas för att beteckna förändring, dvs Δh är förändringen i höjdläge.

Då är jag med, men farten 5 kan mam alltså inte räkna som v1?

Jag får ju mv0^2 + mgh0

V0= 15^2 /2

Mv1^2 / 2 + mgh1

V1= 5^2 / 2

H1 = 25* 9.82

Så till slut ser min ekvation ut så här gh0 =( 5^2 / 2) + (25*9.82) - (15^2 / 2)

Sedan dividerar jag hela högerledet med g, är det farten 5 som är fel? Att jag har den som v1.

Det du missar är riktningen på hastigheten v0. Du måste dela upp den i x- och y-led.
Det borde du kunna inse genom att tänka dig de två extremfallen. Dels ett kast rakt uppåt, som endast har hastighet i y-led och dels ett kast med helt horisontell riktning, där du inte har någon hastighet i y-led. Om farten (dvs absolutbeloppet av hastigheten) är densamma så kommer båda kasten att ha samma rörelseenergi. De kommer däremot att ha helt olika riktningar och i det horisontella fallet har vi ingen hastighet alls i y-led i uthångspunkten, medan i det helt vertikala så har vi ingen hastighet i x-led. Kastar vi med en vinkel så får vi hastighert i både x- och y-led, men den är inte lika stor som hela v0 i någon av riktningarna.

Det är säkert en dum fråga, men hur delar jag upp den hastigheten?

Jämvikt och kraftmoment

Man drar i en låda med kraften D. Lådans tyngd är T. Friktionskraften är F. Hur stor får F högst vara för att man ska kunna dra lådan utan att den välter?

Bild till uppgiften: http://imgur.com/ZJGEgEP

Svar: F = (DbT)/(2a)

Min tanke/teori är att kraftmomentet som D skapar medurs måste vara > än kraftmomentet som tyngdkraften T skapar moturs ifall vi har vridningsaxeln längst ner i det högra hörnet och vill att lådan ska tippa över dit kraften D drar. Det jag inte har räknat med är kraften F och behöver lite ledtrådar/tips samt veta om jag är på rätt spår ens

Mina beräkningar:
Momentkraft D = D*a
Momentkraft T = T*(b/2)

EDIT:
Såg att jag har läst uppgiften fel och tänkt tvärtom... Frågan efter hjälp kvarstår dock fortfarande

Inga frågor som ställs i syfte att lära sig något är dumma!

Har du läst något om vektorer i matematiken än? Det underlättar för förståelsen av det här.
http://www.matteboken.se/lektioner/m...metri/vektorer

Man kan representera utgångshastigheten v0 med en vektor i ett koordinatsystem. Man kan dela upp den i två vektorer, en som har riktning i x-led och en som har riktning i y-led, som om de summeras ger ursprungsvektorn v0. Enklast i det här fallet är att göra det med hjälp av Pythagoras sats eftersom du har hastigheter givna men inte vinkeln. I andra uppgifter får du endast v0 och utkastvinkeln och då använder du istället trigonometri (sinus, cosinus) för att räkna ut de okända vx och vy.

Låt v0 vara hyptenusan i en rätvinklig triangel och vx den ena kateten och vy den andra.
v0 är känd i uppgiften som 15 m/s
vx får vi också veta eftersom vi får farten 5m/s, som är absolutbeloppet av hastigheten, angiven för maxpukten för kastet. I den pukten är hastigheten i y-led noll. Därför är farten i den punkten samma som hastigheten i x-led, vx. Räknar vi utan friktion är vx konstant i hela kastet, medan vy ändras eftersom tyngdkraften verkar på objektet i y-led. Vi har alltså att vx= 5 m/s.

Då får vi från Pythagoras sats att:
(v0)^2=(vx)^2 +(vy)^2 som kan skrivas om till

(v0)^2-(vx)^2=(vy)^2

Vi kan nu räkna ut ett värde på vy, eller behålla värdet på (vy)^2 och slippa räkna rötter eftersom (vy)^2 förekommer i energiekvationen som sattes upp i upgiften.

Måste verkligen tacka dig för en bra förklaring! Allt klarnade upp nu