*** Fysikuppgiftstråden [För de som inte vill skapa en egen tråd] ***

Rent krasst kan man säga att det inte finns någon väsentlig skillnad mellan 9,818 och 9,8. Om det inte står någonting tycker jag man kan ansätta g som 9,82 m/s^2 alternativt kolla upp vad det är för tyngdacceleration på den plats på vilken man befinner sig.

En studsboll som släpps från höjden 1 m studsar upp till 50 cm. Hur stor var studskoefficienten.
Marken är ju konstant stillastående så i formeln så antar att man bara sätter in nollor för markens delar.

Ganska otydligt. Visa vilken formel du talar om, att du skickar hela uppgiften vore inte fel heller.

Jag skrev hela uppgiften. Formen jag syftar på är e = (vb2 - va2)/(va1 - vb1). Om vi antar att marken är b så ska b-hastigheterna självklart vara noll. Men för att få reda på e måste jag få reda på a-hastigheterna. Hastigheterna markerade med 1 är hastigheterna förre och de markerade med 2 efter. Enligt facit är svaret 0,7 och att för bollen gäller v = √2gh. Jag har ingen aning om vad det betyder. e är alltså studskoefficienten.

Hej! Skulle behöva lite hjälp att lösa den här uppgiften.

"100 g kopparnubb på 200°C hälls i en behållare som innehåller 5dl vatten med begynnelsetemperaturen 18°C. Blandningstemperaturen uppgår till 53°C.
Bestäm koppar specifika värmekapacitet c."

Till att börja med bör du läsa om specifik värmekapacitet på Wikipedia.

Du märker att enheten för kapaciteten är Joule per Kelvin, J/K, och att den definieras som C = Q/ΔT, där Q är energin som absorberas för att höja temperaturen med ΔT grader alternativt energin som avges då temperaturen faller med ΔT grader. Skalorna för Celsius och Kelvin är olika men temperaturskillnader är alltid lika stora i båda enheterna eftersom en ökning med en grad Celsius är detsamma som en ökning med en Kelvin.

För vatten är kapaciteten ca 4,1855 J/K för ett gram, dvs en milliliter. För 5 dl vatten är alltså kapaciteten 500*4,1855 J/K = 2092,75 J/K.

I uppgiften vet du hur många grader vattnet värmts upp, så du kan beräkna den totala energin som överfördes från kopparnubben till vattnet. Du vet också hur många grader kopparnubben svalnat, så eftersom kopparnubben förlorat lika mycket energi som vattnet vunnit så kan du beräkna koppars värmekapacitet.

Gör ett försök och skriv ut dina uträkningar här. Jag eller någon annan kommenterar sedan om du gjort rätt eller fel.

Tack för svar.

Det enda jag kan komma på är

ck*0,1*(200-53) = 4190*0,5*(53-18)
ck = 4988 j/kg*K

Men det är tydligen fel :/

Är du säker på att du ska skriva svaret i enheten J/kg*K och inte i exempelvis enheten J/g*K? Metoden du ställt upp och det numeriska värdet du får fram håller jag med dig om, så antingen är det enheten som är fel, eller så är någon av input-siffrorna du skrivit ut fel, eller så har facit fel.

Enligt facit så är koppars värmekapacitet 390 J/kg*K

Frågan lyder exakt såhär

"För att bestämma den specifika värmekapaciteten för koppar värmde man upp 100 g kopparnubb till 200°C. Nubben hälldes i en behållare med 5 dl vatten med begynnelsetemperaturen 18°C. Blandningstemperaturen uppgick till 53°C. Bestäm med ledning av detta ett närmevärde till specifika värmekapaciteten för koppar."

Möjligt att det är något värde som är fel :/

Ja, det där värdet från facit är ju uppenbart fel med mer än en faktor 10. Om man tar den siffran för given och räknar ut energin som kopparnubben skulle ha avgett och energin som vattnet absorberat så blir det ju 5 733 J från kopparnubben och 73 325 J till vattnet. Det stämmer alltså inte alls.

Hur förklarar man det här med rörelsemängdens bevarande? (Det finns laborationer i vilken den här typen av instrument förekommer).

Om du läser första meningen i artikeln lite noggrannare så står det rörelsemängdsmomentets bevarande, vilket inte är detsamma som rörelsemängdens bevarande. Rörelsemängdsmoment har enheten kgm²/s medan rörelsemängd har enheten kgm/s.

Jag kommer inte på rak arm på något enkelt sätt att härleda det men rimligtvis har det att göra med att ställa upp ekvationer för hjulaxelns hypotetiska rörelser och att det på något sätt följer att en tänkt rotation i en riktning kommer att ge upphov till en reaktion i motsatt riktning.