Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2015-07-07, 19:23
  #2041
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Jag håller med om att det som du skrivit här borde ge rätt svar (jag får 16,66666.... V), så om det står något annat i facit så lutar jag åt att facit har fel.


Såg fel, facit säger 17 V vilket förmodligen är en avrundning till det exakta svaret.
Citera
2015-07-07, 23:43
  #2042
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zerotwo02
lite beräkningar folk gärna får komma med synpunkter på.
massa = 0,15 hastighet innan första studsen = 4,432m/s hastighet efter första studsen = 3,461 m/s
a = (0 - 4,432^2)/2 ≈ 9,82m/s2
Fres = 0,15 • 9,82 = 0,1473 N
I = 0,1473 • 0,08 = 0,011784 Ns
Rörelsemängd innan första studsen kan beräknas genom rörelsemängd = massa • hastighet.
p = mv = 0,15 • 4,432 = 0,6648 kgm/s
Efter första studsen är rörelsemängden = 0,15 • 3,461 = 0,51915 kgm/s
0,6648 - 0,51915 = 0,14565

alltså fick jag två olika värden för impulsen, 0,011784 och 0,14565.

vad beror detta på? höjden som bollen släptes från var 1 meter, sen studsade den upp till 0,61 m.
hastigheten är uträknad genom
0,15*9,82*1 = 1,473 J = Bollens potentiella energi.
1,473 = (0,15v^2)/2 = 2,946 = 0,15v^2 = 19,64 = v^2 = 4,432 = v
Hastigheten = 4,432 m/s

tack för eventuell assistans

Beskriv hur du bestämmer bollens hastighet omedelbart före och efter stöt innan du beräknar rörelsemängderna.

Det är förstås stötkraften F från underlaget (golvet?) som gör att bollen ändrar rörelseriktning (tyngdkraftens inverkan är försumbar under stötförloppet). Stötkraften beror i sin tur av bollens och underlagets elastiska egenskaper.

Inför lämpliga beteckningar så blir läraren som skall kika på din rapport glad! Förslag:

Låt p_f = mv_f och p_e = mv_e vara bollens rörelsemängd omedelbart före och efter stöt. Impulslagen kan då skrivas

∫F dt = p_e - p_f = m(v_e - v_f).

Stötkraftens tidsmedelvärde <F> kan nu beräknas ur impulslagen:

<F> · t = m(v_e - v_f), där t är stöttiden.

Tänk på att kraft och rörelsemängd är riktade storheter när du stoppar in dina mätvärden. Välj positiv riktning i kraftens riktning, dvs uppåt.

Vad får du?
Citera
2015-07-08, 12:48
  #2043
Medlem
Om jag har två plattor där jag på den ena har en punkt, P, som har potentialen (+) 30 V och den andra plattan är jordad. Distansen mellan plattorna är 12 mm. Hur stor är fältstyrkan och åt vilket håll är den riktad?


Jag får fram fältstyrkan genom;

E = U/d => (12 V) / (12*10^-3 m) = 2500 V/m = 2,5k V/m

Men hur får jag fram riktningen? Varför går fältet från den laddade plattan mot den jordade plattan? Man måste ju ha gått åt andra hållet för att få fram potentialen, P, på (+) 30 V - eller?
Citera
2015-07-08, 17:25
  #2044
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Om jag har två plattor där jag på den ena har en punkt, P, som har potentialen (+) 30 V och den andra plattan är jordad. Distansen mellan plattorna är 12 mm. Hur stor är fältstyrkan och åt vilket håll är den riktad?


Jag får fram fältstyrkan genom;

E = U/d => (12 V) / (12*10^-3 m) = 2500 V/m = 2,5k V/m

Men hur får jag fram riktningen? Varför går fältet från den laddade plattan mot den jordade plattan? Man måste ju ha gått åt andra hållet för att få fram potentialen, P, på (+) 30 V - eller?

Det stämmer att om man skall bestämma potentialen så utgår man normalt från en jordad punkt och räknar därifrån.

Fältriktningen blir dock från högre potentialvärde till lägre potentialvärde, på samma sätt som strömmen går från strömkällans pluspol till dess minuspol i en krets.

Du kan tänka dig en analogi med lägesenergi och gravitation. Lägesenergin är större ju högre över markytan man befinner sig, och det är mest naturligt att tänka sig att gravitationsfältets riktning är nedåt (i samma riktning som gravitationskraften verkar), dvs i riktning mot lägre lägesenergi (potentiell energi).
Citera
2015-07-09, 17:46
  #2045
Medlem
edit

Två punktformiga laddningar Q_1 = 5,2 * 10^-6 c och Q_2 = -2,5*10^-6 C befinner sig 10 centimeter ifrån varandra. Bestäm den kraft som verkar på Q_2 till storlek och riktning.

Jag får;

8,9*10^9*((5,2*10^-6)*(-2,5*10^-6))/((0,10)^2) = -12 N. Förstår dock inte varför den är riktat mot Q_1, det är ju en attraherande kraft eftersom de båda laddningarna har olika tecken.
__________________
Senast redigerad av Stagflation 2015-07-09 kl. 17:48. Anledning: edit
Citera
2015-07-09, 17:59
  #2046
Medlem
edit

Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Det stämmer att om man skall bestämma potentialen så utgår man normalt från en jordad punkt och räknar därifrån.

Fältriktningen blir dock från högre potentialvärde till lägre potentialvärde, på samma sätt som strömmen går från strömkällans pluspol till dess minuspol i en krets.

Du kan tänka dig en analogi med lägesenergi och gravitation. Lägesenergin är större ju högre över markytan man befinner sig, och det är mest naturligt att tänka sig att gravitationsfältets riktning är nedåt (i samma riktning som gravitationskraften verkar), dvs i riktning mot lägre lägesenergi (potentiell energi).


Samma sak här;

Q_1 = -7,5*10^-9 C

Q_2 = -3,5*10^-9 C

Kraften mellan dessa är;

1,62*10^-5 N

Varför är kraften riktad från Q_1?
__________________
Senast redigerad av Stagflation 2015-07-09 kl. 18:00. Anledning: edit
Citera
2015-07-09, 18:05
  #2047
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Två punktformiga laddningar Q_1 = 5,2 * 10^-6 c och Q_2 = -2,5*10^-6 C befinner sig 10 centimeter ifrån varandra. Bestäm den kraft som verkar på Q_2 till storlek och riktning.

Jag får;

8,9*10^9*((5,2*10^-6)*(-2,5*10^-6))/((0,10)^2) = -12 N. Förstår dock inte varför den är riktat mot Q_1, det är ju en attraherande kraft eftersom de båda laddningarna har olika tecken.

En attraherande kraft på Q_2 kommer ju med nödvändighet att peka mot Q_1. Skulle den peka från Q_1 så skulle det ju vara en repellerande kraft och det skall det ju inte vara.

Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Samma sak här;

Q_1 = -7,5*10^-9 C

Q_2 = -3,5*10^-9 C

Kraften mellan dessa är;

1,62*10^-5 N

Varför är kraften riktad från Q_1?

På samma sätt som ovan. Om kraften på Q_2 är repellerande (som den skall vara här) så behöver den ju gå i motsatt riktning jämfört med Q_1:s läge.
Citera
2015-07-09, 18:10
  #2048
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
En attraherande kraft på Q_2 kommer ju med nödvändighet att peka mot Q_1. Skulle den peka från Q_1 så skulle det ju vara en repellerande kraft och det skall det ju inte vara.



På samma sätt som ovan. Om kraften på Q_2 är repellerande (som den skall vara här) så behöver den ju gå i motsatt riktning jämfört med Q_1:s läge.


Nu förstår jag, tack!
Citera
2015-07-11, 01:13
  #2049
Medlem
Om vi har en klocka som rör sig med hastigheten v förbi en observatör som befinner sig i vila saktar sig i jämförelse med observatörens klocka enligt;


t = (t_0)/(√1- (v²/c²))


Jag förstår inte hur man i läroboken inför "gammafaktorn" och sätter denna till;

γ =( 1 )/(√1- (v²/c²))


Vad betyder gammafaktorn? Boken är väldigt klen på den punkten. Vad avses med 1 genom?
Citera
2015-07-11, 03:04
  #2050
Medlem
Skyrmions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Om vi har en klocka som rör sig med hastigheten v förbi en observatör som befinner sig i vila saktar sig i jämförelse med observatörens klocka enligt;


t = (t_0)/(√1- (v²/c²))


Jag förstår inte hur man i läroboken inför "gammafaktorn" och sätter denna till;

γ =( 1 )/(√1- (v²/c²))


Vad betyder gammafaktorn? Boken är väldigt klen på den punkten. Vad avses med 1 genom?

Gammafaktorn är vad den är.. Den är definierad till att vara
γ = 1/√(1 - v²/c²)
Varför? Jo, för att du då kan skriva Lorentztransformationerna som
t' = γ·(t - v·x/c)
x' = γ·(x - v·t)
Detta ser ju väldigt fint ut, eller hur?

Du kan ju annars välja att alltid skriva ut γ så att det står
t' = (t - v·x/c)/√(1 - v²/c²)
x' = (x - v·t)/√(1 - v²/c²)
Men det ser ju bara jobbigt ut...


Mycket möjligt att jag missförstått dig.. Men rimligtvis borde väl gammafaktorn härletts och inte bara kastats upp i nyllet på dig? Gammafaktorn är vad den är.. Det är en multiplikativ faktor som (bland annat) beskriver omskalningen av tid och rum mellan olika inertialsystem och beror på den relativa hastigheten mellan inertialsystemen.


EDIT: Inertialsystem = ett icke-accelererande referenssystem.
Citera
2015-07-11, 11:35
  #2051
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Skyrmion
Gammafaktorn är vad den är.. Den är definierad till att vara
γ = 1/√(1 - v²/c²)
Varför? Jo, för att du då kan skriva Lorentztransformationerna som
t' = γ·(t - v·x/c)
x' = γ·(x - v·t)
Detta ser ju väldigt fint ut, eller hur?

Du kan ju annars välja att alltid skriva ut γ så att det står
t' = (t - v·x/c)/√(1 - v²/c²)
x' = (x - v·t)/√(1 - v²/c²)
Men det ser ju bara jobbigt ut...


Mycket möjligt att jag missförstått dig.. Men rimligtvis borde väl gammafaktorn härletts och inte bara kastats upp i nyllet på dig? Gammafaktorn är vad den är.. Det är en multiplikativ faktor som (bland annat) beskriver omskalningen av tid och rum mellan olika inertialsystem och beror på den relativa hastigheten mellan inertialsystemen.


EDIT: Inertialsystem = ett icke-accelererande referenssystem.


Fast varför blir underlättar gammafaktorn för formeln för tidsdilation?
Citera
2015-07-11, 13:24
  #2052
Medlem
http://imgur.com/c0jmZKp,HPyAeWa (Det finns två bilder)


Jag förstår nästan allt men varför dividerar de 10 km med 15,8 när längden som jorden uppfattar är 10 km? De sätter ju likhet mellan 10 km och l_0 med l_0 är ju inte den sträckan som myonen säger uppfattar sig färdats.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback