Inflation vs. klassklyftor vs. kollektivavtal

Jag satt och åt nachos och funderade lite så här på kvällskvisten.

Den ökade kreditmängden från bl.a. alla bolån sägs leda till inflation. Nu kan man ju mäta inflation på massa konstiga sätt eller säga att vilken prisökning som helst är inflation. Men om man använder definitionen att köpkraften för en krona generellt blir lägre.

Men står inte de som har sämst med pengar som en buffert? Det borde vara när pengarna når den stora massan som verklig inflation sätter fart.(påstående 1)

Det som ställer till det i mitt resonemang är kollektivavtalen och till viss del skatten. Oavsett hur lite vissa är beredda att jobba för så kommer man inte kunna köpa en arbetstimma för så lite som de fattigaste(flitigaste?) är beredda att jobba för.
Kollektivavtalen är alltså en inflationsbuffert åt båda hållen, gör så den inte skenar samtidigt som de driver på genom löneökningar.(påstående 2)

Har jag rätt?

Allt som ökar konsumtion bidrar ju till inflation. Inflationsspiralen fungerar ju enkelt med högre löner = högre priser. Alltså inflation. Så ja, ditt påstående är rätt. Men man kan bekämpa detta genom att avtappa systemet.

Min tanke var att man kan hålla nere inflation genom att ha en underklass som inte får del av de nya pengarna(ökade klassklyftor).

Samtidigt som kollektivavtal förstör dynamiken i systemet genom att lönekostnaden blir högre än den varit utan den sortens påverkan. De lägsta lönerna blir "onaturligt" höga.
Kollektivavtal ger inflation istället för klassklyftor?

Det är faktum att fackförbunden med kollektivavtal driver upp inflationen. Sen bidrar vissa mer eller mindre.

Enligt vedertagen teori bidrar små lokala fack minst till inflationen (för att de inte har tillräcklig kraft mot företagen) samt de stora drakarna som LO m.fl. (för att de faktiskt har vett att förstå att de driver på inflationen om de ställer för höga krav).

De som är sämst ur detta hänseende är alltså de medelstora bransch-facken som har stor makt att påverka arbetsintensiva branscher men inte tar tillräcklig hänsyn till nationella effekter av deras kollektivavtal.

Paradoxen är alltså att ju mindre klassklyftor genom "bra" kollektivavtal desto mer inflation och desto sämre blir det för Sveriges ekonomi.

Värt att säga att inflationsbekämpning är inte allt i värden. Ska vi ha 20% arbetslöshet för att hålla nere konsumtionen?

Frågan är om det hade gjort så värst mycket nytta i och med kollektivavtalen Och a-kassa.

Det är kul att lägga åsikter och värderingar åt sidan ibland. Egentligen det (motsatsen alltså) som gör den offentliga debatten så meningslös och tråkig.
Roligare att mekaniskt fundera på hur saker kan tänkas hänga ihop.

Det som påverkar priser (om det är någon KPI variant som vi skall avse med inflation) är hur mycket pengar som omsätts per tidsenhet.

För att förstå det begrunda följande.
Antag att jag tar ut 1 milj från banken och gömmer hemma i ett år. Då är det som om dessa pengar inte fanns.
Antag att jag har 1 milj på banken som jag inte rör. Då är det som om dessa "pengar" inte fanns.
Om en femhundring används en gång per månad så jagar den varor, och är prisdrivande en gång per månad. Om den används varje dag så är det istället 30 ggr per månad.

M1 är kontanter plus lönekonton på banken. (Obs att man använder sitt lönekonto om man t ex betalar räkningar därifrån. Alltså kan det ses som pengar i detta avseende). Omsatt M1 kan således ses som inflationsdrivande.

M3 däremot som också inkluderar sällan omsatta pengar (så som obligationer i räntefonder) har mindre påverkan. Om man hade konstant M1 med starkt ökande M3 skulle det nog inte märkas på KPI siffror.

Ett sätt att uppskatta Money velocity är = BNP/M1.

Så om du baserar ditt resonemang på ovanstående istället för kollektivavtal så träffar du nog bättre.

Det borde finnas en korrelation mellan ökad omsättning av pengar och inflation. Samtidigt borde inflation leda till ökad omsättning av pengar.
Om några personer börjar köpa tjänster av varandra ökar omsättningen av pengar, fast inflationen behöver inte påverkas ett smack.

Ja.
Nej.
Ökad velocity leder till prisökningar.

Om jag är tjänsteleverantören stiger priset om jag ser ökad efterfrågan. Och jag är inte ensam som gör så.

(Om du däremot gör en påhittad transaktion som att du och grannen byter en femhundring varje dag så påverkar det naturligtvis inte).

Kontrollfråga: när Europe fick ökad popularitet steg priset på deras framträdanden (för arrangören)?

Priserna kan tänkas stiga av ökad efterfrågan, ja.

Mitt påhittade exempel är snarare att en grupp människor byter tjänster med varandra. Om varje arbetstimma kostar 500 eller 1000 kronor är inte så noga.
Om jag klipper andras gräsmattor och för pengarna köper jag tjänsterna diskning och måla om huset, istället för att diska och måla själv. Leder det till inflation?

Priset på Europes framträdanden steg sannerligen markant efter att de slog igenom.

För att det skall ge utslag i KPI måste det ske i den öppna ekonomin.
Om ni är en liten sluten grupp och använder en konstant summa som ni byter inbördes så påverkar inte det resten av ekonomin. Ni skulle lika gärna kunna lägga de pengarna i ett bankfack och byta tokens med varandra.

Men om det påverkar folk utanför så leder det till prisändringar. Om folk börjar anlita målare mer så stiger priset när målarna inte hinner med alla kunderna.

Så om alla inte får del av pengarna så ger den ökade kreditmängden inte samma genomslag på inflationen? Det är lite det jag menar med klassklyftor. De som inte har något att konkurrera med får inte mer pengar. De som står lägst fungerar som buffert för inflationen.