Fundering kring en humla och en bil.

0,024 sekunder är den längsta tiden myggan kommer ha på sig att accelerera innan den slår i rutan. Ska den göra det på exempelvis halva sträckan så kommer det bli ännu större g-kraft.
Jag tror också den kommer tappa vingarna, vilket gör att den kommer ha ännu svårare att undvika rutan.
Men vem har överlevt 200 g?

0,024 sekunder tar det bara om myggan hela tiden rör sig i 300 km/h relativt bilen och det gör den inte. Om myggan konstant utsattes för 350 g, vilket den inte heller gör, skulle den stanna på 0,024 sekunder, men den skulle bara ha förflyttat sig halva sträckan, 1 m. Om man antar konstant acceleration skulle myggan alltså bara behöva utsättas för 175 g för att missa rutan.

Kenny Bräck överlevde över 200 g.

Jag var kanske otydlig. Beräkningen säger att myggan skulle utsättas för 350 g-krafter om den accelererade till 300km/h på 0,024 sekunder, vilket är den absolut längsta tiden den kommer ha på sig. Jag orkar inte med någon krångligare uträkning, men vi är överens om att det inte rör sig om mindre än 350g, eller?
Förutsatt att min beräkning är korrekt så kvarstår min poäng, myggan dör.

Om vi antar konstant acceleration så rör det sig om hälften, 175 g.

Konstant acceleration betyder att medelhastigheten blir hälften av begynnelsehastigheten, alltså har myggan dubbelt så lång tid på sig att accelerera, vilket ger 175 g.

Jag var och cyklade här om dagen - det var nog igår om jag inte missminner mig. Det måste ha gått minst 30 kmph, kanske närmare 40. Något slags flygande kreatur lyckades då på något sätt träffa mig i örat; den kom till och med in i örat. Den blev inte långvarig där; den lämnade alltså på eget bevåg. Det här bör implicera att den överlevde det intrånget. Om jag åkt 10 ggr så fort; hade jag istället haft en blöt fläck i örat istället för någonting levande? Det kan jag faktiskt inte svara på; den här tråden verkar anse att så skulle vara fallet. Jag är i sådana fall glad att det inte var det som inträffade.

Något som slår mig som konstigt är däremot hur det hela ser ut från varelsens perspektiv. Om jag var ute och flög, vad hade kunnat få mig att sikta in mig på en hålighet i någon annan varelse? Det hela kanske inte var något planerat iofs; mest troligt inte. Det hade sannerligen varit en märklig upplevelse i vilket fall som helst. Jag hade nog också sett till att lämna den hålighet jag råkat träffa illa kvickt.

Insekten trodde förstås att du skulle äta upp den med ditt öra.

Tänk er tvärtom då, du har en mygga inne i bilen och kör 300km/h!
om myggan skulle komma förbi luftströmmarna, ut i den stilla luften, från luften som rörde sig i 300km/h, vad händer med den då?
Nu har den en oändlig bromsträcka, men kastas ut från 300km/h till stilla luft och kommer få en häftig inbromsning istället?

Gissar på att om myggan inte slets sönder av vinddraget när den lämnar bilen så skulle den yra runt någon minut innan den landar/surrar vidare omtöcknad som inihelvette.

En liten modifikation till problemet som jag funderat på ett tag:

En humla krockar med ett tåg, vinkelrätt, som rör sig i hög hastighet. Efter detta sitter humlan fast på tåget och därmed rör sig båda framåt i tågets riktning. Betyder detta att humlan bytt färdriktning utan att hastigheten gått ned till noll och sedan upp i humlans negativa riktning? Det måste ju göra det men känns ändå ologiskt...

Bump!

Hastigheter är relativa. Noll är irrelevant.

Luftmotståndet är proportionellt mot hastigheten i kvadrat.