Homoadoptioner, rätt eller fel?

Vad jag känner till protesterar inte kristna eller muslimer mot att icke troende heteroföräldrar adopterar barn. Men att homoföräldrar adopterar ses inte med blida ögon. I alla fall ibland. Varför är det ena acceptabelt, det andra inte? Det är ju verkligen inte direkt så att i heterofamiljerna kommer minsann barnet bli troende. Nej, det kommer med största sannolikhet bli hedning, driva runt och lyssna på tramsig hip hop som tonåring, svära, ragga brudar/killar, dricka öl, etc... Vad är då vunnet? Det finns enligt somliga kristna jag talat med ingen synd som är lite förmer än andra, så det går ju inte att säga att homoföräldrarna syndar lite extra. Har kristna och muslimer rätt att blanda sig i fria individuella överenskommelser där de inblandade inte har ett dugg med deras religion att göra?

Ett barn som kan tänka fritt utan influenser av indoktrinering, ett barn som inte är bunden av föråldrad religiös moral och framförallt ett barn som är fritt att upptäcka världen på sitt eget sätt utan att bli fördömd för det.

Kort och gott: Klart det ska vara okej med homoadoptioner! (och visst luktar det dubbelmoral som vanligt från de "vänliga" kristna som "älskar" alla människor lika mycket)

Det beror ju bara på att man anser att barnet har rätt till en mor och en far. Detta för att "ersätta" vad barnet naturligt skulle ha haft.

Vadå "luktar dubbelmoral"? Man älskar väl inte den som får adoptera mer än den som inte får det?

"Naturligt" innebär ett stadium som är opåverkat av människan. Och när det gäller människans värld kan man inte använda det begreppet. Vad är naturligt i människans värld?

Kanske inte, men man gör en moralisk värdering och kommer fram till att ett par är värt mer än ett annat på inga andra grunder än en religiös text. Eller?

hur många barn vill ha homosexuella fosterföräldrar hellre än ett vanligt gift par? man får ju tänka på barnen med.

Är inte detta mer en politiskt fråga än en religiös?

Nej, jag tycker inte homopar ska få adoptera. Men jag resonerar inte som så att de kommer ha större chans att synda när de blir äldre.

Min anledning är enkel. Man behöver både en manlig och kvinnlig förebild under uppväxten. Båda har sina delar att bidra med. Och om frågan om EN förälder får adoptera kommer är mitt svar där också nej.

Självklart rätt. En familj med homosexuella föräldrar är lika bra som en heterosexuell familj, och förmodligen bättre än en ensamstående som adopterat. Alla dessa är alltid bättre än att barnet ska bo på barnhem i ett U-land och aldrig få känna sig älskat.

Instämmer, som det ser ut på tillgången av föräldralösa handlar det inte om att hitta heteropar eller ens adoptivföräldrar ö.h.t. till alla barn. Så vad säger ni religiösa, bögar eller barnhem?

Folk från alla religioner, tycker så. Men de blir mindre hela tiden verkar det som iaf..
Det finns så många barn, som behöver hjälp i världen.

I Sverige beprövas alla adoptioner (dvs föräldrarna) vare sig de är homosexuella eller ej.
Det finns ju de homosexuella som är bättre föräldrar än barnets biologiska föräldrar. Huvudsak är att barnet inte far illa. Visserligen kan mobbing ligga nära till hands lite senare, samt att ett barn förtjänar både en mamma och en pappa. Finns ingen där för barnet, kan det gå riktigt illa.