Malplacerat att hata kristendom

Idag när de flesta svenskar är ateister tycker jag det är lite malplacerat att "hata" kristendomen. Jag hade förstått det om det hade varit på 60-talet t.ex. då ungdomsgenerationen gjorde uppror mot den strängt kristna föräldragenerationen. Men idag ser jag ingen större anledning till detta hat, då de flesta i det här landet avskyr religion och hjärntvätt. Varför inte bara låta det fåtal människor som tror på Gud få ha sin tro? Visst, det finns extrema kristna organisationer som Livets Ord, Jehovas vittnen och Scientologerna, men de som söker sig dit gör ju det för det mesta av personliga skäl. För att de har en gudstro eller en tro på en högre god makt.

Det jag förvånar mig över är att många ateister vill utplåna kristendomen då den de facto inte utgör något hot mot oss längre.

Finns det någon logik med detta?

Vi kristna blir inte förvånade av detta i religionshat-Sverige längre tror jag.

Ständig kränkning, osakliga påhopp och synen på oss som något negativt. Detta trots att vi kristna enbart strävar efter att växa i vår tro och göra gott mot våra medmänniskor.

Ett samhälle och en tid där det anses "fel" talar ju för sig självt. Mycket skrämmande.

Jag känner inte igen mig i detta. Är själv ateist, och jag ser inget ändamål med kristendomens förgörelse. Dock kan ateister vara emot religiöst styre av nationer, som utger sig för att vara sekulära sådana. Du kanske kan ge något exempel på hur ateister visar sitt hat?

inte i sverige, men det sägs finnas 2 miljarder kristna världen över, vilket är fler än vad det finns ateister.

Kolla upp ateistdebatten på Passagen debatt. Där ska du få se på hat

Att göra gott mot sina medmänniskor kan man göra utan att vara religiös över huvudtaget, så det får du gärna stryka ur ditt resonemang.

Kvar bli då frågan, varför är det så viktigt att "växa i er tro"?

Ja och det som förbluffar mig mest är att t.ex. USA är så kristet, som ändå är vaggan för all skräpkultur och demoralisering av samhället. Jag har en del amerikanska vänner på Facebook och jag blir nästan skrämd av hur puritanska de är i sitt levnadsätt.

Men här i Sverige är ju de flesta ateister, så därför ser jag ingen anledning till detta hat i våran lilla del av världen.

Det finns ju en 68-vänster-anda som fortfarande tycker att det är progressivt och fingret-i-ögat-på-makten att kritisera, förlöjliga osv. kristendomen. Denna hållning reproduceras i dessa subkulturer. Humanismen kör sitt upplysningsprogram komplett med utopin att rationella människor är goda människor, och kan således lasta all världens ondska (då humanister i den mån de är humanister faktiskt tror på något gott och ont) på de irrationella, a. k. a. religiösa.

Men visst är det fånigt.

Jag har alltid sett ateismen som en upprorisk attityd mer än något annat. Humanisterna har väl mer eller mindre "intellektualiserat" denna attityd. Man "hatar" religionen för att man anser att den står för hjärntvätt och kontroll över den enskilda människan. Men idag är det ju så att de som går med i kristna organisationer gör det frivilligt. Och då ser jag ingen anledning att "hata" dem för det.

Självklart kan man det - göra gott utan att tillhöra en viss religionsåskådning. Men när man strävar aktivt efter detta; i bön, firande av Eukaristin, genom ransakan, gemenskap etc så blir det än mer påtagligt hur svag man är som människa och hur mycket hjälp, vägledning och styrka vi behöver i detta.

Ett enkelt sätt att förklara vad jag menar med "växa i tron" kan väl vara att jämföra det med att man vill lära känna och umgås med dem man älskar (tex sina vänner, familj, pojk/flick-vän). Kärleken till Gud gör att man vill lära känna ännu mer och komma närmare honom. Som att fördjupa en relation alltså.

Skillnaden mellan en kristen och en icke kristen, är att den ene "hjälper världen att bli bättre" genom bön. Den andra hjälper genom handling.
Tror vi är eniga där och jag hoppas du har fulla förståelsen, och respekten över oss icke religiösa som tycker att bön (eller "avsaknad av handling") är helt förkastligt och elakt sätt (även om tanken är god) att försöka förbättra världen?


Nej, jag har verkligen inte förståelse för att du i ditt köttsliga liv lägger minsta fokus på att närma dig gud.
Du är här och nu, fokusera på det värdsliga som är viktigt. Jag tror du är övertygad om att få träffa och lära känna gud efter detta liv ändå så.
Vakna och lägg kraften på att hjälpa din medmänniska istället för att leta efter gud.

Det är svårt att uttala sig om ateismen, det är en väldigt heterogen grupp. Menar man dock "nyateismen" så har man ju en egen etik, en egen människosyn osv. som man framför. Denna står i en konkurrenssituation till den kristna (och västerländska) traditionella världsbilden.Att inte erkänna dem detta placerar en själv i en märklig sorts nihilism där människors handlingar inte har med deras ideologi att göra.