Enligt
Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott döms den som kör fort för vårdslöshet i trafik till böter. I
48 kap. 2 § RB återfinns ett förenklat förfarande som heter ordningsföreläggande. På detta vis kan en fortkörare genom att bara skriva under och acceptera fortkörningsböter slippa all tid det tar att mala igenom rättegångar e.t.c.
Oftast när man kommer till rättegången kommer det att resultera i vem av en peolisman och den tilltalade som är mest trovärdig. Enligt svensk rätt är det förbjudet att döma någon för ett brott då det står mellan två personer och den ena bedöms vara mer trovärdig än den andre, se
NJA 1992 s. 446. Det skall vara ställt utom rimligt tvivel i enlighet med alternativhypotesen i brottmål och det innebär att det för en objektiv utomstående bedömare skall framstå som praktiskt taget uteslutet att den tilltlade är oskyldig. Detta kan endast nås genom att det finns hjälpfakta av något slag. Det kan vara dagboksanteckningar, man kan talat med sin kompis, väninnan eller kurator etc och berättat något om incidenten i anslutning till den och att den personen senare intygar att det är sant, med andra ord vittnar.
Svar: Om mer än en polisman skrivit under något papper kan det bli svårare att vinna.