Hur beroende är Afrika av EU som handelspartner?

Hej!

Jag undrar hur hårt det slår mot den Afrikanska exporten att vi har så höga tullar och hur pass mycket det afrikanska jordbruket tar stryk av våra jättebilliga jordbruksråvaror som EU subventionerar?

Hoppas att jag la tråden rätt nu!

Mvh!

Afrikas länder kanske inte ska räkna med att hela världen utan vidare ska öppna upp sig för en handelspart som inte producerar tillräckligt med jordbruksvaror för sin egen kontinent och som lever på omvärldens bistånd. Afrika kan ju alltid inom sin egna s.k. union komma överens om yttre tullar om nu omvärlden har något intresse av deras varor

Hurvida afrikanska bönder producerar nog för "sin" kontinent eller inte är ovidkommande, skulle dom tillåtas att exportera sina produkter så skulle naturligtvis standarden på t.ex redskap, odlingsjord och andra för jordbruk viktiga ingridienser dramatiskt förbättras vilket skulle få positiva effekter även på den inhemska marknaden.

Många ondgör sig över dom bilder på svältande barn och allmän misär som då och då kablas ut på nyheterna men drar inte slutsatsen att vi är indirekt ansvariga för hur situationen ser ut i många av dom svältdrabbade länderna tack vare protektionism.

Var har du fått det ifrån att de inte tillåts exportera sina produkter?

Det är inte alls ovidkommande om de producerar nog för sin egen kontinent eller ej. I och med att de producerar mindre än de själva behöver skulle priserna på en normalt fungerande inre marknad (i en effektivare afrikansk union) regleras uppåt så att de inte skulle kunna sälja till lika lågt pris som idag. Priserna skulle då inte skilja lika mycket som idag mellan Afrika och Europa, och EU:s behov av skyddstullar gentemot afrikanska länder skulle bli mindre. Anledningen till att priserna är låga är bland andra att bistånd i form av just spannmål sänker priserna på den afrikanska kontinenten.

Jag borde ha lagt till "att fritt exportera", my bad.


Jag instämmer och precis som du påpekar så är det ingrepp i marknaden som roten till problemet, i form av bistånd och i form av handelshinder.
EUs frikostiga jordbrukspolitik är en aspekt att också ta med i beräkningarna, vi betalar ju våra jordbrukare för att dom ska låta bli att odla samtidigt som vi hindrar import från bland annat Afrika, allt för att hålla liv i ett döende gebit.
Problemet med dessa ingrepp är att det Afrikanska jordbruket inte tillåts växa i den takt som skulle vara möjlig och som skulle ha effekten att priserna på det som lantbruket i Afrika producerar drastiskt skulle distansiera sig från priserna på produkter som det Europeiska lantbruket producerar, till gagn för oss konsumenter.

Sedan är äganderätten i Afrika allt annat än önskvärd, i mängder av länder så tillåts inte den som brukar jorden att äga densamma vilket vårt bistånd, som oftast hamnar i makthavarnas ägo, befäster.