Jag älskar inte min hund

Hej!

Jag har ett väldigt tabu artat problem. Jag har slutat älska min hund. Han har orsakat mig så mycket smärta. Mina vänner och släktingar orkar inte komma hem till mig på grund av hunden. Han är mycket vaktig och har problembeteenden som jag inte lyckats träna bort. Han är aggressiv mot främlingar och gör utfall mot förbipasserande. Jag tror det grundar sig i osäkerhet.

Min hund har ätit upp större delen av min inredning, soffa, säng, fåtölj och innedörrar. Han har även rivit hål i tapeten på flera ställen och pissat sönder mitt golv. Parketten är svart på grund av fuktskada. Det tog lång tid att göra honom rumsren men dom flesta olyckorna hände på natten. Jag kan inte längre ta med honom hem till släkten eller lämna honom hemma.

Det har gått så långt att jag bara känner att han mest är till problem. Jag älskar honom inte längre. Jag finner ingen glädje i att ta promenader med honom. Jag skäms över honom. Jag har gått två kurser och tränat i timtals utan några större avgörande resultat. Mina vänner tycker att jag ska ge upp och avliva hunden. Och som det ser ut nu kan jag ju inte heller omplacera honom.

Vad ska jag ta mig till?

Gillar du inte hunden så försök att göra dig av med den till någon som i stället kan ta hand om den och tycka om den, eller avliva den.

Du ska inte behöva dras med den om du inte tycker om den tycker jag.

Måste finnas nånstans man kan lämna in byrackan?

Jag tror att det är en tillfällig period. Tänk tillbaka, om du kan, på det som fick dig att först skaffa en hund. Hur var hunden då? Vad var det du uppskattade som mest? Ett husdjur kommer alltid med en mängd konsekvenser, precis som det medför positiva aspekter. Precis som med ett barn innebär det tid att sätta undan, en uppfostran att skötas, mot- så väl som medgångar.

Du ska absolut inte avliva hunden bara för att du har "tröttnat". Skaffa ett annat, kärleksfullt, hem till din hund istället. Det går.

Är han aggressiv, osäker och attackerar folk kan det vara så att han har ett "dåligt" psyke. Jag är inte särskilt kunnig om hundar men vår familj hade en hund för några år sen som var hemskt vaktig och ostabil av sig och försökte bita morsan en gång och lyckades bita farsan en annan.
Vi lämnade bort honom pga att ingen hade tillräckligt med tid åt honom och hos den nya familjen gjorde han samma sak så de fick avliva honom.
Han kom iofs från ett annat hem innan han kom till oss så man vet inte hur de hade behandlat honom, men ingen frisk hund beter sig så. Vad jag vet iaf.

Prata med någon som kan sånt här om hundars beteende och hör om det går att träna bort eller om det är kört. Det är inte värt att chansa på att hunden är frisk, så är den inte det, mår dåligt och skadar någon :/

Jag hoppas verkligen du trollar! Om du inte är ett troll så är min åsikt att det inte är hunden som orsakar dig smärta, det är du själv eftersom du har ansvar för hunden och uppenbarligen inte klarar av det. Du beskriver en orimlig situation med aggressionsproblem och dessutom nerkissad och förstörd bostad. Hur kommer det sig att hunden inte var/är rumsren? Brukar inte vara något större problem förutsatt att man förstår hur en valp funkar och ser till att den får komma ut - dessutom torkar man väl upp de olyckor som händer genast och då blir det inga fuktskador? Varför förstör hunden? Brist på stimulans? Ensam hemma för länge? Hur kommer det sig att du låtit detta gå så långt?

I mina öron låter det som du vill ha bekräftat att det är OK att avliva hunden. Det är det inte. Det finns organisationer som t ex Hundstallet på de flesta orter som kan ta emot och omplacera hunden. Om det mot förmodan skulle vara något allvarligt fel på honom är de kompetenta att bedöma detta - då först kan avlivning vara det humana.

Låter som en pitbull?

Det är en bullterrier blandning. Anledningen till att det blev fuktskada är för att han pissade inne på natten. Jag torkade upp det så fort som möjligt på morgonen. Nej han är inte ensam mycket, max två timmar någon gång i veckan när jag åker och handlar. Jag ger honom all min tid, men jag kanske inte är kompetent nog. Jag ska kolla upp det där med Hundstallet.

Du får det att låta som jag har låtit det bero. Det har jag inte. Jag har kämpat och lagt ner min själ i det. Men nu har jag nått till en punkt där jag inte orkar längre. Det skäms jag för.

Hur gammal är hunden och är det en tik eller hanne?



Oavsett ska du inta ha kvar den, varken rättvist mot dig eller hunden!

Vart bor du, så kan jag googla om jag kan hitta nått omplaceringshem åt kräket

Nå, det finns ju någon anledning till att situationen har urartat som den har gjort. Bor du i Stockholmstrakten finns det som sagt bl a Hundstallet att vända sig till. Även hundpsykologer och andra kunniga som kan hjälpa till att vända ett krisläge till något bättre.