2010-05-17, 00:22
#1
(25, kvinna, tidigare erfarenheter 4-ho-met, lsd, cb, mdma, diverse cs)
kom hem klockan 5 efter en toppenkväll. Hur pigg som helst, hade börjat nyktra till och eftersom jag ändå velat testa att trippa ensam nån gång så kändes detta som ett bra tillfälle. (det är underbart att trippa i soluppgången)
skulle mäta upp typ 30mg men fyllde på med lite mer när jag fortfarande inte kände av någonting vid klockan 6 - det var en jävligt dum idé f.ö.
10 minuter senare kickade trippen igång och var fantastisk, såg den vackraste soluppgången som nån nånsin skådat utanför fönstret, låg på sängen med pink floyd och jefferson airplane i lurarna och kände hur min kropp långsamt blev till smält smet. gick till datorn för att skriva ner nåt om hur underbart allting var, men tangenterna flöt omkring och var fulla med konstiga spiraler och symboler så jag satte mig med block och penna istället. minns inte så mycket av detta men det här var vad jag skrev:
"BÄVER" kraftigt inringat.
"JÄVLA 60TALISTER!!!! jag hatar er era jävla hippies jag minns inte varför men jag hatar er"
"HJÄLP"
mådde dock inte dåligt utan det var fortfarande en av mina bästa trippar. på nästa sida i blocket "JAG ÄLSKAR MIG" följt av ett par sammanhängande spiraler. där nånstans greps jag av en kraftig dödslängtan, inte för att jag mådde dåligt utan tvärtom, jag mådde bättre än nånsin, kände mig som om jag var så nära gud och jag kände att eftersom ingen människa nånsin skulle kunna vara lyckligare än så här så borde jag skynda mig o ta livet av mig när allt ändå var på topp. velade mellan att hoppa från balkongen eller att skära upp handlederna, där nånstans skrev jag i blocket "SOLUPPGÅNGEN GUD ÄR LSD SKYNDA SKRIVA <-- DET I SIG! SÅ HÄR VILL JAG DÖ!"
sen kom jag på att jag inte alls vill dö, tänkte på alla jag älskar som jag inte vill vara utan. däremot var trippen fortfarande outhärdigt skön och jag stod inte ut med att må så bra. började kräla omkring på golvet och dunka huvudet i saker, började slicka i mig ett lager damm jag hittade under skrivbordet. slet av mig hörlurarna, bröt sönder dom och kastade genom lägenheten. insåg att jag inte borde stanna i det här stadiet nåt mera eftersom jag höll på att totalt förlora kontrollen över mig själv, slängde i mig 2mg alprazolam och hoppades att jag skulle somna på det. (jävligt dum idé nummer 2)
jag somnade inte. minns nästan ingenting efter detta (antagligen pga tabletterna) men tror jag kan pussla ihop ungefär: jag lämnade lägenheten och gick ut och bankade på alla grannarnas dörrar. till slut öppnade någon och frågade vad som hade hänt och om dom skulle ringa en ambulans. "ring definitivt en ambulans" sa jag, sen slängde jag mig raklång nerför trappan och tumlade ner till nästa våning där jag blev liggande och slickade på golvet tills polisen dök upp. vid det laget var jag helt borta och svamlade bara om vatten, psykoser, min bästa kompis maria och DMT (vilket jag aldrig ens har provat och jag vet inte var det kom ifrån)
jag kände att jag förstod hur hela världen hängde ihop - allting i universum var uppbyggt enbart av DMT, alla människor var gud och alla människor var dessutom psykotiska, men det gick att ta sig ur psykosen och se den riktiga verkligheten och det enda som krävdes var vatten och min väninna maria. skrek hela tiden efter vatten och maria, och ibland "jag är gud! alla måste prova!!!" ett tag var jag säker på att maria satt bredvid mig och hjälpte mig ta mig ur allting. (hon var inte där alls.) har för mig att jag slickade på allting jag kom åt och har ett svagt minne av att en av poliserna till slut sa "det där borde du nog inte slicka på", vad det nu var.
sen försvann allting, antagligen hade vi då kommit fram till maria beroendecentral där dom sövde ner mig. jag vaknade 10 timmar senare och fattade inte var jag var, helt blåslagen, märken efter nålstick (blodprov?) på ena fingret och en kolsvart beläggning på tänderna. dom enstaka minnen jag hade var jag till att börja med 100% säker på att jag bara hade drömt eller hallucinerat. (och jag önskar fortfarande att det var så, skäms så in i helvete för mina grannar nu)
personalen hälsade att polisen kommer att kontakta mig, sen skickade dom hem mig med en broschyr om beroendevård. (lustigt nog täcker broschyren specifikt typ allting utom psykedelika) hade inga skor eller ytterkläder med mig så jag fick åka taxi hem i bara strumporna för mina sista pengar.
hemma i lägenheten är allting upponer, vet inte hur mycket som är min egen förtjänst och hur mycket som är polisen som letat droger. lyckligtvis hade jag inget hemma förutom 4-ho-met. fast tyvärr låg det 2g methedrone i plånboken som polisen tog, ironiskt nog låg dom där för att jag köpte medan det var lagligt, men jag snabbt tröttnade på skiten och har bara burit runt på dom sen dess utan att använda nåt och så hann det bli olagligt under tiden. jävla idiot nu antar jag att jag åker på dryga böter
maria kom hit idag och tröstade mig med sitt sällskap i alla fall, mår mycket bättre förutom att jag har ont i hela kroppen efter att ha ramlat nerför trappan. har försökt städa i lägenheten idag, dom har fan vänt upponer på bokhyllan och dragit fram alla soppåsar och pantkassar och gud vet vad, ser ut som ett bombnedslag fortfarande.
men det som gör mig mest ledsen är att mina hörlurar gick sönder, det var jävligt bra ljud i dom.
nu har jag i alla fall lärt mig flera nyttiga läxor typ att alltid ha nån med mig, att alltid vara spik nykter så jag kan mäta ordentligt och att aldrig ens nästan överdriva doseringen det allra minsta.
o nu måste jag ju skynda mig och trippa en gång till så fort som möjligt också, måste ju upp på hästen igen innan den här trippen biter sig fast för mycket
kom hem klockan 5 efter en toppenkväll. Hur pigg som helst, hade börjat nyktra till och eftersom jag ändå velat testa att trippa ensam nån gång så kändes detta som ett bra tillfälle. (det är underbart att trippa i soluppgången)
skulle mäta upp typ 30mg men fyllde på med lite mer när jag fortfarande inte kände av någonting vid klockan 6 - det var en jävligt dum idé f.ö.
10 minuter senare kickade trippen igång och var fantastisk, såg den vackraste soluppgången som nån nånsin skådat utanför fönstret, låg på sängen med pink floyd och jefferson airplane i lurarna och kände hur min kropp långsamt blev till smält smet. gick till datorn för att skriva ner nåt om hur underbart allting var, men tangenterna flöt omkring och var fulla med konstiga spiraler och symboler så jag satte mig med block och penna istället. minns inte så mycket av detta men det här var vad jag skrev:
"BÄVER" kraftigt inringat.
"JÄVLA 60TALISTER!!!! jag hatar er era jävla hippies jag minns inte varför men jag hatar er"
"HJÄLP"
mådde dock inte dåligt utan det var fortfarande en av mina bästa trippar. på nästa sida i blocket "JAG ÄLSKAR MIG" följt av ett par sammanhängande spiraler. där nånstans greps jag av en kraftig dödslängtan, inte för att jag mådde dåligt utan tvärtom, jag mådde bättre än nånsin, kände mig som om jag var så nära gud och jag kände att eftersom ingen människa nånsin skulle kunna vara lyckligare än så här så borde jag skynda mig o ta livet av mig när allt ändå var på topp. velade mellan att hoppa från balkongen eller att skära upp handlederna, där nånstans skrev jag i blocket "SOLUPPGÅNGEN GUD ÄR LSD SKYNDA SKRIVA <-- DET I SIG! SÅ HÄR VILL JAG DÖ!"
sen kom jag på att jag inte alls vill dö, tänkte på alla jag älskar som jag inte vill vara utan. däremot var trippen fortfarande outhärdigt skön och jag stod inte ut med att må så bra. började kräla omkring på golvet och dunka huvudet i saker, började slicka i mig ett lager damm jag hittade under skrivbordet. slet av mig hörlurarna, bröt sönder dom och kastade genom lägenheten. insåg att jag inte borde stanna i det här stadiet nåt mera eftersom jag höll på att totalt förlora kontrollen över mig själv, slängde i mig 2mg alprazolam och hoppades att jag skulle somna på det. (jävligt dum idé nummer 2)
jag somnade inte. minns nästan ingenting efter detta (antagligen pga tabletterna) men tror jag kan pussla ihop ungefär: jag lämnade lägenheten och gick ut och bankade på alla grannarnas dörrar. till slut öppnade någon och frågade vad som hade hänt och om dom skulle ringa en ambulans. "ring definitivt en ambulans" sa jag, sen slängde jag mig raklång nerför trappan och tumlade ner till nästa våning där jag blev liggande och slickade på golvet tills polisen dök upp. vid det laget var jag helt borta och svamlade bara om vatten, psykoser, min bästa kompis maria och DMT (vilket jag aldrig ens har provat och jag vet inte var det kom ifrån)
jag kände att jag förstod hur hela världen hängde ihop - allting i universum var uppbyggt enbart av DMT, alla människor var gud och alla människor var dessutom psykotiska, men det gick att ta sig ur psykosen och se den riktiga verkligheten och det enda som krävdes var vatten och min väninna maria. skrek hela tiden efter vatten och maria, och ibland "jag är gud! alla måste prova!!!" ett tag var jag säker på att maria satt bredvid mig och hjälpte mig ta mig ur allting. (hon var inte där alls.) har för mig att jag slickade på allting jag kom åt och har ett svagt minne av att en av poliserna till slut sa "det där borde du nog inte slicka på", vad det nu var.
sen försvann allting, antagligen hade vi då kommit fram till maria beroendecentral där dom sövde ner mig. jag vaknade 10 timmar senare och fattade inte var jag var, helt blåslagen, märken efter nålstick (blodprov?) på ena fingret och en kolsvart beläggning på tänderna. dom enstaka minnen jag hade var jag till att börja med 100% säker på att jag bara hade drömt eller hallucinerat. (och jag önskar fortfarande att det var så, skäms så in i helvete för mina grannar nu)
personalen hälsade att polisen kommer att kontakta mig, sen skickade dom hem mig med en broschyr om beroendevård. (lustigt nog täcker broschyren specifikt typ allting utom psykedelika) hade inga skor eller ytterkläder med mig så jag fick åka taxi hem i bara strumporna för mina sista pengar.
hemma i lägenheten är allting upponer, vet inte hur mycket som är min egen förtjänst och hur mycket som är polisen som letat droger. lyckligtvis hade jag inget hemma förutom 4-ho-met. fast tyvärr låg det 2g methedrone i plånboken som polisen tog, ironiskt nog låg dom där för att jag köpte medan det var lagligt, men jag snabbt tröttnade på skiten och har bara burit runt på dom sen dess utan att använda nåt och så hann det bli olagligt under tiden. jävla idiot nu antar jag att jag åker på dryga böter

maria kom hit idag och tröstade mig med sitt sällskap i alla fall, mår mycket bättre förutom att jag har ont i hela kroppen efter att ha ramlat nerför trappan. har försökt städa i lägenheten idag, dom har fan vänt upponer på bokhyllan och dragit fram alla soppåsar och pantkassar och gud vet vad, ser ut som ett bombnedslag fortfarande.
men det som gör mig mest ledsen är att mina hörlurar gick sönder, det var jävligt bra ljud i dom.
nu har jag i alla fall lärt mig flera nyttiga läxor typ att alltid ha nån med mig, att alltid vara spik nykter så jag kan mäta ordentligt och att aldrig ens nästan överdriva doseringen det allra minsta.
o nu måste jag ju skynda mig och trippa en gång till så fort som möjligt också, måste ju upp på hästen igen innan den här trippen biter sig fast för mycket