Fysikfråga om hållfasthet

Det där har väl ingenting med problemet att göra eftersom en byggnad är konstruerad för att hålla upp sin egen vikt, dessutom knäcks väl inte byggnaderna i fråga.

Sen räknar du fel:
P_k = mg = rho*b^2*g*L/10 (2)
=>
b^2 = 48*L^2*rho*g/(10*E*pi^2)

Han ställde problemformuleringen för att hitta en byggnad som kollpasar av sin egen vikt.
Räknefel

Hej Stork,

trevligt med lite hållf så här vid läggdags!
Rätta mig om jag har fel, men du gör ett helt statiskt resonemang här?
Det visar att en längre balk kan knäckas av en kortare med samma tvärsnitt om jag förstår dig rätt. Ett intressant fall.

Nyckelfrågan här är dock som jag ser det vad som händer när en kropp faller på en annan som i video 2 med Verinage. Att strukturen under kollapsar är givet om vi får öka höjden godtyckligt. Kravet är då bara att lägesenergin hos den övre delen överstiger vad den undre och övre delen kan elastiskt ta upp som deformation innan de knäcks. Däremot är det inte givet vilken del som går sönder först. Vad som är klart är att om ett inkompressibelt lager B bildas mellan toppen C och botten A, och detta lager rör sig nedåt, så kommer kraften BA att överstiga kraften BC pga accelerationen hos B (som är < g).

Frågan är vad som exakt krävs för att toppen på A skall smulas sönder som i Verinage och WTC?
När detta väl skett så kommer lager B att säkerställa att strukturen krossas neråt. Iofs kan man tänka sig att en del av toppen krossas samtidigt och bildar B som fortsätter falla nedåt för att bromsas vid nästa lager. Så länge B är i rörelse och sedan bromsas upp kommer det (B) att säkerställa att A krossas först.

Hej,
Du har helt rätt, jag har gjort ett statiskt argument för att visa att det är möjligt, detta är dock inte representativt för WTC. Jag kan dock inte utföra några beräkningar på WTC eftersom det är mer komplext än vad jag kan/vill. Jag hoppas att du kan leva med lite handviftning, antag att ett inhomogent block faller, det får en rörelsemängd.
Det finns nu vissa bärande balkar, dessa kommer att ha ett mindre tvärsnitt än själva byggnaden och dessa kommer få ta upp hela impulsen och således knäcks. Detta medför att varje våning kommer att falla ner och rörelsemängden ökar med fallet. Detta är min uppfattning om vad som händer, jag kan ha fel men det känns iaf lite rimligt, men kan inte direkt räkna ngt iom att dynamik är ohyggligt mycket svårare än statik.

/Stork

Att det är möjligt det ser vi ju i rivningsfilmen så jag förstår inte riktigt varför du ville briljera med en formel som för diskussionsunderlaget inte tillför något annat än att den visar att det är möjligt utifrån att man har en ostabil struktur att utgå ifrån, det fattar jag, har man en ostabil struktur så går den ju sönder.

En struktur är upprättad med egenskapen att kunna hålla upp sin egna vikt plus mer därtill om man tar en skyskrapa som exempel och det med en stor marginal.

Det som Evolute säger kan jag inte tolka som annat än att om man tar en elefant eller mus och släpper en tiondel av dess massa på vardera så kommer inte dess ben att orka stå emot den påfrestningen och kommer att ge vika, dvs brytas. Jag har fortfarande svårt att tänka mig det.

Alternativt att han menar att om man skulle förstora en råtta till storleken av en elefant så skulle den inte kunna gå. Lite som "en humla ska egentligen inte kunna flyga"-myten eftersom dess massa egentligen kräver störra vingar, men humlan flyger ju lik förbannat. Men det stämmer säkert?

Heiwa sa att man INTE kunde hitta en struktur som är homogen och kollapsar under sin egen vikten. Jag visade motsatsen, skillnaden var att de husen som kollapsade inte var homogenena.

Skicka då in din formel, det kan hända att du blir rik!

Lägg gärna ut svaret på din formel här så att vi kan följa utslaget

http://heiwaco.tripod.com/chall.htm

Nej, det var inte min poäng.


Ja. Förstorar du en råtta till en elefants storlek så bryter den benen eftersom kraften per areaenhet inte är konstant trots att alla dimensioner ökar lika mycket. Jag påpekade att små djur har proportionellt smalare ben än större djur av denna anledning. Av samma anledning är inte en miniatyr av en byggnad en bra experimentmodell för en fullskalig byggnad.

?? Jag hävdar enbart att en liten toppdel C av en struktur A ej kan krossa A vid kollision, när C släpps pà A, mha tyngdkraften. Anledning är att det momentana trycket vid kollisionen är lika pà C och A, dvs C gàr sönder före A (eftersom C är mindre än A och har samma struktur).

Det spelar ingen roll om strukturen är homogen eller composite. Läs min hemsida http://heiwaco.tripod.com/nist.htm .

Att en struktur kollapsar under sin egen vikt är självklart - gör bara strukturen tillräcklig hög, bygg den som ett torn av klossar, och den gàr sönder först längst ner efter ett tag. Eftersom strukturen bestàr av samma element blir det understa högst belastat och gàr sönder först. Men det är inte det vi diskuterar här. Här gäller det att släppa toppdel C pà A. Klart C aldrig kan krascha A.

Här är länken til Ryan Mackeys presentation som bl.a. tar upp skalförsök (se t.ex. slide 37+):
http://www.911myths.com/images/f/f0/911physics_big.pdf
Ett problem med små modeller är att det inte går att försvaga dem tillräckligt för att kunna efterlikna kollaps pga fall, då kan modellen inte bära sin egen tyngd.

Det sorgliga är att flertalet av dem som filmar modellförsök pss som den film du tog upp rimligen känner till detta problem. Ändå ger fortsätter de.

Jag har nu skummat igenom det som stod på din hemsida, jag håller inte med om din slutsats eftersom du ej har tagit hänsyn till resonansfrekvenser hos balkarna. Jag anser att det är en viktig sak som kan påverka hurvida om en balk kollapsar eller ej.
Skulle vi se detta som två balkar som krockar med varandra, var på den ena balken är fastklämd och den andra är fri kommer detta påverka hurvida en kollaps sker i båda, en eller ingen av balkarna.
Detta skulle t.ex. tillåta en stelkroppsförflyttning av del C medans detta ej är tillåtet för del A. Jag kan inte utala mig mer om din hemsida för jag har inte läst den i detalj, har du någon rapport som ej skriven för en lekman skulle jag hellre titta på den?

Björkmans axiom, att en del C av en struktur A ej kan krossa A när C släpps pà och krockar med A, mha tyngdkraften gäller för alla strukturer med element/förbindelser av olika slag och material. Elementen kan därför ha vilka resonansfrekvener som helst. Om du trots detta kan beskriva en struktur där C krossar A vinner du Euro 10 000:- pà http://heiwaco.tripod.com/chall.htm .

Ditt exempel att ett element D, en balk, med hastighet v kolliderar med ett annat element E, en annan balk, har inte med den saken att göra, dvs du är lite OT. Klart är emellertid att v alltid minskar efter kollisionen. Minskar ej v är det ingen kollision.