Några noob-frågor!

Hej! Jag har just börjat intressera mig för ekonomi och skulle gärna ha svar på ett antal frågor!

1) Vad är det som avgör låneräntan på bankerna?

2) Varför är den så låg nu, kommer den höjas snart?

3) Finns det länder utan statsskuld?

4) Går vi mot en ny jättebubbla i och med att nästan alla pengar är elektroniska nu, dvs en siffra på en data-skärm?

Tacksam för svar och uteblivna ironiska kommentarer!

Ar ocksa lite "noob", men forsoker svara sa gott jag kan

1. Dels hur mycket som sparas/lanas (tillgang efterfragan), dels styrrantan som bestams av riksbanken. Detta eftersom banker lanar pengar fran riksbanken, styrrantan ar den ranta andra banker maste betala till riksbanken.

2. Formodligen eftersom vi nyss varit i en lagkonjuktur. Darmed ar styrrantan lag sa att det ska vara billigt att lana. Detta ar for att fa fart pa ekonomin genom att gora det billigt for foretag att lana pengar.

3. Helt utan statsskuld tror jag det inte finns lander, men finns nog en del lander utan utlandsskuld.

4. Hur menar du? Pengar har inte ett reelt varde utan ar helt enkelt ett medium for att underlatta transaktioner och handel. Vare sig de ar i pappersform eller elektronisk form spelar nog ingen roll.

1) Vad är det som avgör låneräntan på bankerna?
Riksbankens reporänta. Bankerna lånar utav riksbanken.

du <--$-- bank <--$ Riksbanken.

Varför är den så låg nu, kommer den höjas snart?
Eftersom vi är i en lågkonjunktur. Genom att få fart på ekonomin sänker man räntorna så folks lån blir billigare att betala av. Då kan de konsumera mer av pengarna som blir över. Samt att folk ska lättare ingå nya lån pågrund av detta "klipp".

3) Finns det länder utan statsskuld?

Ett land kan nästan inte i praktiken INTE ha en statsskuld eftersom man räknar då med företagens lån. Detta är svårt för ett land (i väst i alla fall) att påverka. Däremot är det några länder där staten inte har några skulder (kallas utlandsskulder). Norge är i det fallet ett land som är fria ifrån skulder.

4) Går vi mot en ny jättebubbla i och med att nästan alla pengar är elektroniska nu, dvs en siffra på en data-skärm?

Jag skulle inte förstå varför vi skulle gå mot en ny jättebubbla bara för att pengarna är elektroniska. Dock är vårt monetärasystem uppbyggt på en jättebubbla.

Ok, tack för svar, är riksbanken statligt ägd? Har finansminister Anders Borg någon att säga till om angående räntan?

Hur menar du att vårt monetära system är uppbyggt på en bubbla? (jag såg filmen du länkade till i en annan tråd, är det det du menar?)

Mvh

är riksbanken statligt ägd?

Riksbanken var statligt ägd. Nu är den självständig och har ett enda mål. Bekämpa inflationen.

På pappret har Anders Borg inget att säga till om. Men så fungerar det inte i verkligheten.

Riksbankenschef och riksbankens tjänstemän umgås med finansdepartimentet. Detta för att de ska få insikt om vad staten tänker göra så de kan lägga sina planer efter det.

Hur menar du att vårt monetära system är uppbyggt på en bubbla?
Filmen innan du såg (antar du menar överdos).
Filmen förklarar en del av det jag syftade på, att vi blåser upp bubblor större och större. Men jag ska länka en annan film som kan förklara det bättre, tro inte att det är något jättehemskt. Monetärasytem går under och återbyggs. T.ex. som guldfoten ersättas av det vi har idag.)

Utan att fördröja mer: Money as debt

Det finns många kritiker till denna film, du får komma ihåg att det inte finns någon absolut sanning utan olika människors syn på det hela. Denna analys var lättbegriplig för mig och lät rätt logiskt.

http://www.youtube.com/watch?v=EDkXI...eature=related

Som sagts ovan manipulerar Riksbanken den genom reporäntan. Dvs Riksbanken ser till att ha en liten utlåning på marginalen till bankerna. Därmed finns ingen anledning för bankerna att ha en högre inlåningsränta på bankkonton.

(Tvärtemot vad många tror har Riksbanken vanligtvis inte så stor utlåning till bankerna. Reporna är typiskt 2 mdr och utlåningsfaciliteten mindre).

Det finns en föreställning som många prenumererar på, som går ut på att en överhet kan kyla ned en ekonomi genom att höja räntenivån i landet och vv. Och eftersom man nu vill elda på ekonomin är den låg. Generellt gäller att man sänkt räntorna världen över de senaste decennierna, för att folk ska skuldsätta sig och konsumera mer. Oavsett konjunktur.

Det lite officiella handlar om att göra det billigare för företag att låna. (Dock har lån till företag hög riskpremie så den räntan påverkas inte så mycket. Företag kan också ta in pengar genom företagscertifikat och framförallt nyemissioner).

I tider av låg ränta görs mycket dåliga investeringar iom att den omedelbara kostnaden (=räntan) är låg. Återbetalningen ligger bortanför horisonten. I tider av hög ränta måste man var mer säker på att investeringen är lönsam.

För sk konsumtionsekonomer är all konsumtion av godo. Även dåliga investeringar. Och att du kastar din fullt fungerande bokhylla och lånar pengar till en ny anses som positivt. Det är dessa föreställningar som försatt oss i dagens "kris". Slagordet heter "det är konsumtionen som driver ekonomin".

(Precis som sagts ovan är Riksbanken formellt självständig. Dock är det politiker som utser ledamöterna, och där säkerställs att det är lyhörda ledamöter som kommer dit. Och den som inte är lyhörd åker naturligtvis ut. Och har sedan ingen karriär där politiker (oavsedd parti) har något att säga till om).
Borgs intresse har varit att hålla bobubblan vid liv. Skulle den ha börjat pysa blir folk mer försiktiga, slutar öka på sin skuldsättning, slösar mindre, affärer får säga upp folk etc och folk blir sura och röstar på någon annan istället.

Att pengarna är elektroniska spelar ingen roll. Problemet är föreställningen om det positiva med skuldsättning. I någon mening kan det sägas vara en bubbla. Dock känner jag inte till något sätt att avgöra var gränsen går eller när den nått toppen.

Jag kanske kan fylla på med lite fler noob-frågor.

Hur kan pengar smita från Rix-systemet mer än att växlas ut i kontanter eller komma tillbaka till riksbanken?

Är det fler än bankerna som kan låna pengar av riksbanken? Är inte alla Svenska kronor lån av riksbanken?

Nästan alla pengar finns hos bankerna. Om färre använder kontanter behöver bankerna inte lika mycket täckning för sina skulder. Bara andra banker kommer vilja ha riktiga pengar.

Ett förtydligande.

Bankernas räntor avgörs som tidigare framgått av Riksbankens reporänta (den ränta bankerna får betala till Riksbanken för speciella lån på sju dagar), kallas också styrränta.

Det som avgör Riksbankens reporänta är dock endast inflationen. Sveriges Riksbank har ett mål och det är att hålla inflationen i Sverige på 2 procent (+-1 %). Är inflationen hög höjer de alltså räntan för att sänka inflationen och tvärtom. I praktiken går dock inflation och konjunkturcyklerna hand i hand varför Riksbanken förändrar räntan för att även hålla ekonomins tillväxt på en lagom nivå (undvika överhettning och recession).

Tror inte jag förstår riktigt hur du tänker. Det finns så att säga inga pengar i RIX utan det används för att överföra pengar.

Det är ett litet antal som får vara med på reporna.
Om du lånar en hundring av mig så är det ett lån av mig och inte av Riksbanken.
Av den totala skuldmassan är Centralbankernas utlåning liten.

Ja, nästan alla pengar finns på bankkonton.
Mängden kontanter har inte med täckning för skulder att göra. Alla lån måste finansieras med primärkapital eller inlåning.

Vad menar du med "riktiga pengar". Och vad skiljer dessa från "oriktiga".

Det där är en väldigt välvillig beskrivning.

Om vi nu får se stigande inflation så skulle då RB höja räntan. Emellertid ger det en ökad KPI eftersom ränteförändringen ingår där. Kommer RB nu att höja räntan ännu mer pga av det?

Enligt din beskrivning skall dom göra det.

Jag hävdar dock att dom inte kommer att göra det utan kommer att säga att den ökningen beror på just räntehöjningen, och hänvisa till t ex KPIF. Vid sänkningarna hänvisade man dock till att KPI var så lågt.
Dvs RB följer överhetens önskemål och struntar i inflationen.
Vill överheten ha låg ränta så hjälps RB, SCB osv åt att ordna retoriken och mätmetoder som ger önskat resultat. Den tjänsteman som inte är lyhörd får sitta i källaren och skriva av telefonkatalogen.

Aha, det jag menar är konton hos riksbanken.

http://slopedcurve.com/roller/makro/...stillv%C3%A4xt
Det är de små undantagen jag undrar över.

Det jag undrar är om inte den gamla klassikern stämmer även i Sverige. Att alla pengar är lån.
Vad jag förstått för bara bankerna vara med och låna av centralbanken.
Alla lån från centralbanken är väl nya pengar? Eller lånar centralbankerna ut skattepengar också?

Det jag menar är att när farfar var liten så hade man ofta kontanter till att handla.
Nu tror jag knappt ungarna får veckopengen kontant. Om alla betalningar sker genom elektronisk överföring mellan banker så är alla pengar hos bankerna. Desto mindre pengar som överförs mellan banker (OBS netto menar jag här) så behöver bankerna ha allt mindre riktiga pengar jämfört med hur mycket som finns på kontona.

Bubblan som kan uppkoma är väl i så fall att det blir lätt att låna och ha mycket på kontot. Om alla banker är lika frikostiga med lån och den som säljer det som köps för lånet också har pengar i en bank går det på ett ut. Saker som man kan låna till ökar i pris. => bubbla
Det var så jag tänkte i alla fall


Riktiga pengar skulle jag säga är kontanter och de pengar som överförs mellan bankerna. Fast där finns det risk att vi pryglar den döda hästen lite till. *hostfrbhost*