Citat:
Ursprungligen postat av TnaLa
Ingen rök utan eld, och en advokat skulle väl inte bara haspla ur sej antaganden hur som helst.
AS är inget man blandar ihop med vanlig ångest. Utan ett ganska speciellt beteende som en människa har. Om han inte verkligen tänkt på en sådan diagnos skulle han med säkerhet hellre valt att vara tyst.
David Sjöblom som giftmördare hade oxå Aspbergers
Sen får väl alla med AS bli sura de vill, ni kommer säkert aldrig att göra något brott, men man måste väl få nämna saken..
Min mamma har suttit på psyket större delen av min uppväxt, och jag blir inte förbannad när folk pratar om alla brott som psykiskt sjuka begår. Trots att jag vet (tror) att hon aldrig skulle skada nån annan än sej själv.
Det är dock inget AS-drag att sakna spärrar nog för att begå mord. Visst, någon som har AS kan naturligtvis OCKSÅ ha än värre störningar, som t ex David Sjöblom, han var ju händelsevis diagnosticerad med antisocial personlighetsstörning också...
Men i övrigt är det lika relevant att ta upp huruvida någon som har begått ett våldsbrott har AS som huruvida han är vänsterhänt, rödhårig, diabetiker eller epileptiker.
Eftersom den breda allmänheten i normalfallet vet vad vänsterhänthet, rött hår, diabetes och epilepsi är skulle det förvisso GÅ att nämna sådana detaljer
utan att den breda allmänheten skulle tro att våldsyttringarna hängde ihop just med att gärningsmannen var vänsterhänt, rödhårig, diabetiker eller epileptiker, eller att det skulle bidra till att det spreds missuppfattningar hos den breda allmänheten om att alla vänsterhänta, rödhåriga, diabetiker eller epileptiker är potentiella våldsverkare.
Men vad Aspergers syndrom faktiskt är, är inte så allmänt känt.
Därför har skriverier av sådana slag satt en ryktesspridning i svang av just det slaget. Där just detta har hänt avseende AS - skriverier om våldsverkare som kanske har AS
har bidragit just till att alltför många har kopplat ihop att våldsyttringarna hänger ihop just med AS och att alla med AS är potentiella våldsverkare.
Dessutom föreligger enorma missuppfattade myter om att AS handlar om "empatistörning" på ett sätt alltför många uppenbart misstolkar. Det är en ren missuppfattning baserad på hur vi använder ord.
Kognitiv empati är förmågan att
tolka andras känsloyttringar och
förstå t ex att någon är ledsen.
Affektiv empati är förmågan att
känna med någon som är ledsen.
De flesta associerar "empati" med det sistnämnda, men det är ju liksom inte
det det någonsin har handlat om!!!
Många - men inte alla! - med AS kan däremot, framför allt som barn och tills man väl har lärt sig bättre, ha svårt med det förstnämnda, den kognitiva empatin. Det är inte så konstigt, det är ju där vi snuddar vid vad AS faktiskt handlar om - svårt att läsa av andra människor, särskilt i den icke-verbala kommunikationen. Inklusive givetvis just att intuitivt kunna förstå vilka känslor en annan människa vill förmedla med sin mimik, kroppshållning osv.
Mer än så har det aldrig handlat om när det gäller det lilla kornet av sanning att personer med AS kan "ha svårt med empati". Och inte ens detta är något som
alla med AS har problem med, och det är inte
något kriterium som måste vara uppfyllt. Det är ingen
central del av AS som fenomen.
Här föreligger en fullkomligt gigantisk skillnad mellan vad AS
är och vad oerhört många har kommit att
tro att det är.