Trippelmordet i Härnösand (2010-05-10)

Visserligen, men Ragnar satt fortfarande kvar på gymnasiet, och hans lillebror skulle börjat gymnasiet om 1½ år, så oavsett vad det berodde på att Ragnar inte avslutat gymnasiet (uppenbarligen inte pga att han var dum, för det är han inte, däremot kanske inte så studiemotiverad alternativt missnöje med klassen/ufryst), så var ju lillebror på väg ikapp ändå.

Jag talar av egen erfarenhet när jag säger att det inte alltid är helt lätt att vara äldsta syskonet, speciellt inte med såpass mycket yngre syskon. Snarare tror jag på att det blev lite "äh, han är gammal nog att klara sig själv" och istället fokuserades det på de yngre barnen. Sen vill jag inte säga att det är en anledning till mord, men för någon som redan har rätt kasst självförtroende kan det nog vara rejält knäckande att hela tiden bli skjutsad åt sidan till förmån för de mindre, och då blir man svartsjuk.

Enkelt - 1) han är lättkränkt och 2) han kanske känner att han "alltid har blivit kränkt" av småsyskonen och styvpappan. Att han inte slaktade mamman talar ju för att han inte känner sig kränkt av henne. Men det lär väl visa sig i förhör o dyl.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/21-arings-dna-kollas-mot-gamla-brott_4715523.svd

Min fråga: samlar man inte sedan 1972 in DNA från varje nyfödd? Det registret användes för att finna Anna Linds mördare.

enligt folkbokföring flyttade mona till det nya mannen/huset de köpte gemensam- direkt från Mats
hon träffade L-G via jobbet och antagligen hade varit otrogen mot Mats en tid innan detta.
inte att undra att M vill inte gå in i L-Gs hus, behöver inte alls ha med Ragnar att göra.
Ragnar var tvungen att följa med mamma, medan de yngre syskon blev kvarskrivna hos sin pappa.

han byte 3 pappor på 10 år, men konstigt nog riktar sin vrede mot pappa nr 2 och sina halvsiskon, inte sina riktiga föräldrar

Allt är mammans fel. Skyll på mamman. Hade kärringen haft vet och stänga igen fittan hade detta aldrig hänt.

Jöss!
Det fanns ju två föräldrar till de nya barnen.
Pappan var säkert också överlycklig över de små, helt naturligt.
En ny kärnfamilj, glad och kvittrande, med en lillgammal 6-åring som står vid sidan om?
Han har alldeles säkert fått en eller annan puss och kram och annan uppmärksamhet, men ...
Så här är det: den självbild man får präglas alldeles väldigt av hur andra människor speglar en.
Om man bara får gensvar på väldigt begräsade aspekter av sig själv, då förstoras de och andra delar krymper. Till slut kan man faktiskt bli en karikatyr av helheten.
Om man så är född med lite extra känsligheter, så förstärks de - på gott och på ont.
Människor med AS kan absolut känna stor empati, men ha svårt att uttrycka den.
Om man inte blir "sedd" då finns man inte.
Förresten: Tove Janson har skrivit en novell/saga för vuxna mest, som heter "Det osynliga barnet".
Anbefalles!
(edit: ändrade en okänslig formulering)

Ja, det är ju en klassiker. I detta fall tror jag det inneburit att Ragnar försökt visa sig duktig på olika sätt, t.ex. bli haj på aktier etc, men att ingen riktigt brydde sig ändå.

Det är ju också skillnad på att inte bry sig om barnets prestationer, men i normalfallet känner sig barnet älskat ändå och utvecklar någon slags inre stabilitet typ "lillebror blev professor vid 25, jag har inte gått ut gymnasiet, shit happens" Men känner sig barnet inte älskat för den det är och inte ens för det barnet gör då bryts barnet i regel ned totalt.

Under den korta perioden Ragnar spelade fotboll i samma lag som mig så förstod iaf inte jag att han hade nån sjukdom, trodde bara att var lite tillbakadragen av egen vilja (som man ofta är i början i ett nytt lag).

Fast nu när man fått veta hur pass sjuk han är så faller bitarna på plats, men nu var det så pass länge sedan.

Det var ju bara RN som var skriven hos mamman, de två andra var skrivna hos pappan och de hade delad vårdnad.
Att RN varit skriven hos syskonens pappa och bott hos honom efter seperationen är intressant dock, och vad var det som gjorde att RN flyttade till mamman sen?

Ragnar bodde tydligen ett par år med styvpappan efter att mamman flyttat, enligt artikel i Expressen.

Därefter flyttade han till mamman, som det verkar i artikeln efter bråk i sin styvfamilj. Tror han upplevde en stor kränkning och svek, kände sig åter värdelös som han gjort hela livet (egen utsaga), när han (med tvång?) fick lämna sin f.d. familj och sin f.d. "plastpappa".

detta har jag missat.
men som du säger troligtvis berodde det på skolan, han skulle gå ut nian och ville inte byta skolklass då!
mamman flyttade i juli 2005, då var han klar med åttan och skulle börja 9? eller?