World of Warcraft - varför!? - WoW-spelare, försvara er!

Det gäller i sådana falll alla spel, inte bara WoW.
Sen om man blir beroende av det eller inte beror från person till person.

För min egen del, och säkert många andras också. Så är WoW inte mer än en hobby , datorspelande överhuvudtaget är en av mina hobbies, jag skulle lika gärna kunna spela något annat spel, men WoW tilltalar mig mest. Jag har även andra hobbies,...som gitarr tillexempel, musik är mitt största intresse.

Jag förnekar inte att jag är en gnutta beroende...jag tror att jag kan sluta när jag vill, men när jag väl försöker undvika spelet en längre tid så kryper abstinensen sakta men säkert på mig. Jag har dock ett tryggt socialt liv utan för Azeroth också, har mycket vänner jag umgås med och jag kan lätt gå från spelet för att underhålla mitt sociala umgänge.

Sen det du säger att man väljer WoW framför ett socialt liv håller jag dock inte med om, det är snarare tvärtom WoW är som facebook i spelformat, det är världens största community och man skaffar många nya vänner, visst...högst troligt så träffar man dom inte i verkligheten, utan man chattar med dom in-game, eller pratar via skype. Men för många räcker det med det lilla

Det är väll det som är bra med spelet, man spelar och har roligt tillsammans med vänner, samtidigt som man kommunicerar med dom under spelets gång. WoW är långt ifrån ett ensam spel

Sen så är det ju väldigt enkelt att klanka ner på WoW bara för att det är världens populäraste spel, men tro mig när jag säger att det finns folk som spelar andra online spel minst lika mycket.

1. Det är som alltid svårt att dra alla över en kam, vissa fungerar fungerar bra socialt andra inte men det är ytterst få fall som WoW förstört folks social kompetens.

2. Jag har tagit uppehåll då och då är i ett just nu och jag kan säga att det inte är större skillnad det är bara att prioritera din tid lite anorlunda.

3. Problemen försvinner? nej men du kan ta tankarna från mycken annan skit som händer som inte är värt att bry sig om. Vissa kanske kan klassas som beroende men majoriteten är inte det.

Tillslut kan jag säga att du verkar ha negativ bild av WoW och nästan alla dator spel och likande.Men det är tidsfördriv och intressen som allt annat och är ofta ett bättre sätt att slå ihjäl sina år här på jorden än de flesta som är 'normala' gör...
(Och jag vill tillägga att det är en av de störta underhållnings industrierna i världen och det är mest folk som inte gett det en ärlig chans som klagar)

Men för i helvete vad det ska gråtas om att WoW förstör liv. Det förstör inte ditt liv om du inte låter det göra det. Vad är problemet liksom? Jag spelar WoW, med några polare på skype och vi har kul som fan.

Klart man drar ut på stan och festar på fredagar te.x.
eller gymmar, man får bara inte låta det ta över allt annat. Jag tycker förövrigt inte det är roligt att bara sitta framför WoW hela dagen.

Sluta gråt och låt folk gibba förfan

Man behöver inte vara bäst i alla spel

Det är jävligt knepigt när ett spel kan få en att må så fruktansvärt bra.
Nu har jag inte spelat på ett år ungefär, jag måste erkänna att när jag tänker tillbaka på mitt liv så undrar jag ibland varför det känns som ett stort tomrum, sen inser jag att jag spelade enormt mycket wow på fritiden, visst börjar jag minnas härliga saker och miljöer och får upp minnesbilder från den tiden, men de minnena tycks väldigt mycket svagare än andra minnen och det är lite obehagligt, och kanske något man ska ha i åtanke. Minnena, det du tar med dig efteråt, bleknar väldigt fort. Kanske för att det inte involverar lukt, smak, känsel, det är bara något du ser och hör och det räcker ofta inte för att befästa minnen.

Jag ångrar inte att jag spelade, det var fruktansvärt roligt och det tog mig igenom mörkare stunder, men jag kan gräma mig över att jag inte satsade mer på att gå ut, vara kreativ och göra saker, träffa tjejer exempelvis. Säga vad man vill om wow men det är en cockblocker utan dess like.

Fler än man tror börjar sakta men säkert att anpassa sitt liv efter spelet, kanske stannar i ett jobb eftersom det är så spelkompatibelt, inte många skulle kunna erkänna en sån sak, som att de ger upp jobb och skjuter upp plugg för att spela, men det ligger nära sanningen för många wow-spelare.

Jag har spelat wow till och från i 5 år. I början var det intensivt, jag var sjukskriven med ryggskada och kunde inte ägna hela dagarna åt att träna, städa eller laga mat. Så det blev en tidsdödare, helt enkelt.
Men jag tillfrisknade något med tiden, började jobba så smått och då blev wow ett sätt att släppa dagens händelser och varva ned, och där har det stannat. Jag är dock ingen raider längre, utan fjantar mest runt, levlar och gör achievements.

Det är ett skönt sätt att reboota hjärnan och "bara vara" en stund. Speciellt då jag inte är särskilt social, är så social på jobbet att när jag kommer hem vill jag gärna få vara ifred lite. Men det är schysst ha sin guild att surra lite med då och då. En lagom nivå. Sen jag blev sambo har det minskat ytterligare, då han inte spelar. Sen går spelandet i perioder, men det är inte längre ett sätt att döda mängder av meningslös tid och det är jag glad för.

WoW tar olika mycket tid beroende på vad du gör. Hade en kompis som i princip enbart körde Arena (han blev gladiator några gånger) spelade SJUKT mycket - det var liksom arena efter arena i 15 timmar i sträck vissa dagar, andra loggade han inte ens in.

Själv raidade jag när jag körde. I TBC spelade jag väldigt mycket och det tog hårt på det andra i mitt liv, jag prioriterade inte WoW "medvetet" men det blev lätt så - "äh, jag klarar matteprovet ändå". Sedan i WotlK och Cata spelade jag endast när jag raidade - 3,5 h per gång, 3 gånger i veckan - annars var jag kanske inne 5 minuter/dag.

Problemet var att jag i viss mån var tvungen att schemalägga mitt liv runt WoW - jag gjorde massa andra saker, klarade mig bra i skolan osv, men friheten jag har nu när jag kan göra vad jag vill på kvällarna är guld värd. Jag längtar dock tillbaks hela tiden - periodvis väldigt mycket. Jag är heller inte rädd för att bli beroende, raida är det enda jag tycker är kul i WoW, allt annat suger, men det där med att vara bunden till datorn kan vara svårt.

Det jag inte tror många förstår är att, iaf enligt mig (och de flesta jag känner), WoW (att raida i) är det överlägset roligaste spelet som finns. Ingenting kommer i närheten, det spelar i en egen division. Oavsett om raidsen är dåliga eller bra är det fortfarande det sociala, och att man måste klara utmaningar tillsammans, som gör det så otroligt bra. De flesta som tycker WoW är fånigt är i 99% av fallen antingen de som bara spelar i några timmar (spelet börjar när du är maxlevel, inget annat) eller de som är extremt dåliga.

Jag tycker dessutom det är lustigt att alla "tuffa grabbar" ska gå till attack mot WoW. Jag kommer ihåg för 3 år sedan när CoD MW2 kom ut. Fanns en snubbe i min klass som -hatade- datorspel och allt vad det hette, alla som spelade var no-lifers, och nåde dig om det var WoW det gällde! Iaf, han köpte MW2 till Xbox (CoD var/är "socialt acceptabelt" att spela), slutade med att han blev så beroende att han slutade gå till skolan, träningar, träffa sin flickvän, osv osv. De flesta facebook-nördar lägger antagligen betydligt mer tid på FB än vad en genomsnittslig WoW-spelare gör på WoW.

Jo det stämmer att det i princip är omöjligt att ha lika kul i spel som när det gäller wow raids, de som hävdar motsatsen är ingen gamer att tala om. Många säger förresten så om allt de inte förstår eller är bra på, för att rädda sitt lilla ego.

en av dom bättre inläggen jag läst speciellt det där om facebook, MW2 CoD att det är socialt accepterat Pga det är "häftigt" eller vad man ska säga, jag personligen ogillar sånna spel men jag klankar då inte ner på folk som spelar det. bara kul att se folk som hittat nått dom gillar. jag själv spelade WoW i flera år från TBC till cata. i had a blast tyckte dock det blev för mycket redan i början av cata. Jag har pratat/träffat endel unika människor igenom WoW. Det har oxå gett mig en förmåga att prata flytande engelska och bra kommunikation även på svenska. även läst om forskningar angående guild leaders som är chefer på sina arbetsplatser som gör ett grymt jobb ifrån sig pga sina stora guilder. visst det låter sjukt men så är det ångrar inte en sekund att jag spelade mycket kan till och med sakna det ibland.

ha en bra kväll