2010-05-05, 14:58
#1
Preparat: Fentanyl, 20 mikrogram. Tablett.
Rusländ: 3-4 timmar.
Det var en inte helt vanlig dag. Ovanlig därför att jag inte hade tagit någon beroendeframkallande drog på 48 timmar, vanlig därför att jag var på god väg att göra det. Vaknade elva denna morgon mitt i veckan. Hade rökt Jamaican Gold de här drogfria dagarna för att ta bort rastlösheten, och pga detta mådde jag inte solskens-strålande när jag vaknade, utan hade huvudvärk och kände mig outsövd och allmänt risig.
Tanken med att inte ta något var faktiskt att jag ville bli helt ren i väntan på min Subutex-behandling. Men detta var väldigt svårt, eftersom jag hade tagit antingen det ena (benso) eller det andra (opiater) varje dag under väldigt lång tid (men hade trappat ner till denna dagen), och var därmed väldigt van vid att alltid må bra. Kanske inte kanonbra, men i varje fall hade jag inte haft någon ångest på väldigt länge.
Men denna dag sprack mitt beslut att hålla mig ren, delvis för att jag inte klarade av att röka mer Jamaican Gold då jag blev så trött av det, delvis för att suget satte in. Så jag smsade min kontakt, x, och frågade om x hade någon opiat. X hade det, och jag kunde få en Fentanyltablett gratis om jag gick till Hemköp och handlade Coca-Cola åt x först.
Så jag gick och handlade detta och sedan en kort promenad till x. Fick där det utlovade preparatet och tuggade tabletten tillsammans med en bit bröd (därför att det smakar syntetiskt snus som jag alltid får kväljningar av). Sedan promenerade jag raka vägen hem och satte mig vid datorn och surfade runt. Hällde upp iskall Coca-Cola, tog en cig och inväntade ruset.
När det började smyga sig på kände jag igen den välbekanta känslan av trygghet och lugn. Dessutom blev jag piggare. Men framför allt var det väldigt skönt att bli hög igen. Jag fick ett oväntat samtal från en gammal bekant nere i Göteborg, y. Det var väldigt trevligt att y ringde så vi fick uppdatera varandras liv, och det var fint att höra att y hade det bra.
Efter att vi talat städade jag hela lägenheten och diskade. Jag var väldigt pigg och glad och hade mycket ork. Det brukar vara tvärtom när jag inte tar någonting, då kommer den sedvanliga ångesten som slår ut alla (om det vill sig rikitigt illa) eller vissa funktioner, bl a får jag psykosomatiska symptom som yrsel om jag rör mig. Visste att Fentanylet skulle sitta i i alla fall tre timmar till, men nu hade den skönaste känslan redan passerat. Nu inträdde svagt illamående, så jag drack lite mer Cola och lade mig på sängen för att se på teve.
Om jag ska se på teve när jag inte har tagit opiater, måste det vara ett program som intresserar mig (politik, samhälle, dokumentärer), samt att det måste vara reklamfritt. Annars tappar jag i regel koncentrationen och/ eller blir förbannad på reklamen. Är jag därermot påverkad går tiden väldigt fort och när reklamen börjar brukar jag blunda och sjunka in i min egen sköna drömvärld. Just den här dagen och tiden gick det inget intressant, så det var detta jag ägnade mig åt. Stängde av ljudet på teven och satte på en skön låt på repeat istället och lade mig för att meditera.
Första gången låten gick, koncentrerade jag mig på trum-spelet, andra gången på gitarr-slingan etc. Började störa mig på sången dock, tyckte den var lite bögig. Hade passat bättre med growl, tänkte jag. Efter en stund tröttnade jag och stängde av. Nu ville jag ut och gå! Bestämde mig för att promenera ner på staden och till biblioteket. Hade några veckor innan skrivit en gedigen Litteraturlista på klassiska litterära verk med både Nobelpristagare och andra som jag ville läsa. Så denna listan åkte ner i fickan och av bar det.
När jag promenerade i solskenet kändes allting väldigt bra. Jag mötte en gammal man som var ute med sin hund, frågade om jag fick hälsa på hunden och pratade väder med mannen. Sedan var jag länge på biblioteket, valde ut en Herman Hesse och en Harry Martinson. Innan jag gick hem tog jag en kaffe på mitt favoritkonditori och tittade lite i böckerna. Under vägen hem började Fentanylet gå ur och jag kände mig inte lika taggad och inspirerad.
När jag kom hem hade det helt gått ur, jag tog mig en holk och dagen fortsatte som vanligt, växelvis vid datorn, växelvis vid teven.
Slutsats: Opiater är en djävulsk drog att vara beroende av. Så fort du inte tar blir du sjuk (mer eller mindre). Men när man är påverkad finns det inte mycket saker man inte kan tänka sig att göra. Allt känns möjligt och livet är ljust och fyllt av mening. Änglarna har flygit hem. Jag har dock blivit så beroende att jag aldrig kommer att kunna sluta.
Rusländ: 3-4 timmar.
Det var en inte helt vanlig dag. Ovanlig därför att jag inte hade tagit någon beroendeframkallande drog på 48 timmar, vanlig därför att jag var på god väg att göra det. Vaknade elva denna morgon mitt i veckan. Hade rökt Jamaican Gold de här drogfria dagarna för att ta bort rastlösheten, och pga detta mådde jag inte solskens-strålande när jag vaknade, utan hade huvudvärk och kände mig outsövd och allmänt risig.
Tanken med att inte ta något var faktiskt att jag ville bli helt ren i väntan på min Subutex-behandling. Men detta var väldigt svårt, eftersom jag hade tagit antingen det ena (benso) eller det andra (opiater) varje dag under väldigt lång tid (men hade trappat ner till denna dagen), och var därmed väldigt van vid att alltid må bra. Kanske inte kanonbra, men i varje fall hade jag inte haft någon ångest på väldigt länge.
Men denna dag sprack mitt beslut att hålla mig ren, delvis för att jag inte klarade av att röka mer Jamaican Gold då jag blev så trött av det, delvis för att suget satte in. Så jag smsade min kontakt, x, och frågade om x hade någon opiat. X hade det, och jag kunde få en Fentanyltablett gratis om jag gick till Hemköp och handlade Coca-Cola åt x först.
Så jag gick och handlade detta och sedan en kort promenad till x. Fick där det utlovade preparatet och tuggade tabletten tillsammans med en bit bröd (därför att det smakar syntetiskt snus som jag alltid får kväljningar av). Sedan promenerade jag raka vägen hem och satte mig vid datorn och surfade runt. Hällde upp iskall Coca-Cola, tog en cig och inväntade ruset.
När det började smyga sig på kände jag igen den välbekanta känslan av trygghet och lugn. Dessutom blev jag piggare. Men framför allt var det väldigt skönt att bli hög igen. Jag fick ett oväntat samtal från en gammal bekant nere i Göteborg, y. Det var väldigt trevligt att y ringde så vi fick uppdatera varandras liv, och det var fint att höra att y hade det bra.
Efter att vi talat städade jag hela lägenheten och diskade. Jag var väldigt pigg och glad och hade mycket ork. Det brukar vara tvärtom när jag inte tar någonting, då kommer den sedvanliga ångesten som slår ut alla (om det vill sig rikitigt illa) eller vissa funktioner, bl a får jag psykosomatiska symptom som yrsel om jag rör mig. Visste att Fentanylet skulle sitta i i alla fall tre timmar till, men nu hade den skönaste känslan redan passerat. Nu inträdde svagt illamående, så jag drack lite mer Cola och lade mig på sängen för att se på teve.
Om jag ska se på teve när jag inte har tagit opiater, måste det vara ett program som intresserar mig (politik, samhälle, dokumentärer), samt att det måste vara reklamfritt. Annars tappar jag i regel koncentrationen och/ eller blir förbannad på reklamen. Är jag därermot påverkad går tiden väldigt fort och när reklamen börjar brukar jag blunda och sjunka in i min egen sköna drömvärld. Just den här dagen och tiden gick det inget intressant, så det var detta jag ägnade mig åt. Stängde av ljudet på teven och satte på en skön låt på repeat istället och lade mig för att meditera.
Första gången låten gick, koncentrerade jag mig på trum-spelet, andra gången på gitarr-slingan etc. Började störa mig på sången dock, tyckte den var lite bögig. Hade passat bättre med growl, tänkte jag. Efter en stund tröttnade jag och stängde av. Nu ville jag ut och gå! Bestämde mig för att promenera ner på staden och till biblioteket. Hade några veckor innan skrivit en gedigen Litteraturlista på klassiska litterära verk med både Nobelpristagare och andra som jag ville läsa. Så denna listan åkte ner i fickan och av bar det.
När jag promenerade i solskenet kändes allting väldigt bra. Jag mötte en gammal man som var ute med sin hund, frågade om jag fick hälsa på hunden och pratade väder med mannen. Sedan var jag länge på biblioteket, valde ut en Herman Hesse och en Harry Martinson. Innan jag gick hem tog jag en kaffe på mitt favoritkonditori och tittade lite i böckerna. Under vägen hem började Fentanylet gå ur och jag kände mig inte lika taggad och inspirerad.
När jag kom hem hade det helt gått ur, jag tog mig en holk och dagen fortsatte som vanligt, växelvis vid datorn, växelvis vid teven.
Slutsats: Opiater är en djävulsk drog att vara beroende av. Så fort du inte tar blir du sjuk (mer eller mindre). Men när man är påverkad finns det inte mycket saker man inte kan tänka sig att göra. Allt känns möjligt och livet är ljust och fyllt av mening. Änglarna har flygit hem. Jag har dock blivit så beroende att jag aldrig kommer att kunna sluta.
