Först ett kreativt förslag: Kontakta institutionerna för lingvistik i Göteborg, Uppsala, Stockholm. Det kan finnas forskningsmaterial tillgängligt. Mätmetoderna är en intressant fråga, liksom urvalet av material.
Sen måste jag uttrycka ett par tankar av skepticism. Adjektiv och adverb är i allmänhet inte entydigt graderade på en termometerskala.
Adjektivens och adverbens laddning uppstår i ett sammanhang – till det kommer ironi, underdrifter och överdrifter. I någon mening bör superlativen placeras längre ut på plus- och minussidan än postiv-formen. Den senare kan visserligen bara negativ som »förljugen« och då är »förljugnaste« mera negativt. Vi har graderande affix utöver komparativsuffixen. Skall mer- och mest-komparation ingå och med vilken avgränsning mot suffixkomparation? Skall »mera god« vara synonym till »godare«?
— Är en nunna, som regel, mera god än en munk?
— Ja, för en fladdermus.
Av tradition vet vi att en bättre begagnad bil troligen är i sämre skick än en bra begagnad bil. Den bättre begagnade bilen är bara något bättre än en värdelös. Värdelösast är snäppet värdelösare än värdelösare, som i sin tur är värdelösare än värdelös. Därmed kom vi in på frågan om oegentlig komparation. Är »unikaste« mera positivt än »unikare« och »unik«.
— Det är en girig jävel.
— Ja, han är unik.
Hur positivt är det när en dikt är alexandrinsk, i förhållande till en välstekt fläskkotlett? Är en stört·alexandrinsk dikt skönare än en vanilj·alexandrinsk?
Kort sagt på vilket kriterium skall listan sorteras? I bokstavsordning? Ja, då blir det lättare. Jag sitter här med NEO och söker på adj. och får 9000+ grundformer plus 1800 adv. i bokstavsordning.
... nonchalant, nonfigurativ, non-iron, noppig, nordisk, normal, normalspråig, normandisk ... noskig ...
__________________
Senast redigerad av Egon3 2010-05-04 kl. 11:22.
