"Ingen kvinna tillräckligt vit"?

I Evert Taubes "Invitation till Guatemala" lyder texten:


Jag har en rancho i Guatemala,
om fröken Larzon vill flytta dit.
Där har jag kaffe, miljoner bönor,
men ingen kvinna tillräckligt vit.
Jag älskar blicken den blåa väna,
den fina handen det gyllne hår.
En egen häst kan jag er förläna,
kalkoner, grisar och många får, och många får, och många får.

Åsyftas hudfärg, eller är det något annat som menas med "tillräckligt vit"?

Oskuldsfull känns mest rimligt men det är bara min egen tolkning. Men i och med att han är i Guatemala och verkar längta efter fröken Larzon (förmodligen svensk) så kan det eventuellt vara hudfärgen med då han saknar moderlandet (i form av en blond kvinna)?

Tror att han menar hudfärgen; att det inte finns några kvinnor med tillräckligt vit hy för honom borta i Guatemala. Det ska väl föreställa någon form av charmreplik riktad till fröken Larzon.

Han gillade inte negrer, helt enkelt...

I paketet skall ingå blå blick, det är också en oskuldens symbol. Kanske det gyllne håret likaså. Det är fråga om en positiv särbehandling, bättre det än diskriminering.

Betoningen på adverbet i »tillräckligt vit« har tryck på räck:et medan det gängse trycket ligger på till:et. Allt som allt, poetens frihet. Ett nationalhelgon är inte förhandlingsbart.

Taube har säkert gjort en oövertänkt översättning, han har ju som sagt snott de flesta av sina texter/låtar (är en av får som t.o.m. dömts för plagiat).