Kasus i fornsvenskan

Kan någon förklara hur kasusen i fornsvenskan såg ut . Jag har inte någon koll på kasus alls så förklara gärna vad det är!!

Wikipedias svenska artikel om kasus tycker jag förklarar saken bra: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kasus

Om du vill fördjupa dig i fornsvenska, vilket i alla fall jag själv tycker har varit roligt, är Elias Wesséns Svensk Språkhistoria I-III böckerna att lägga rabarber på. Adolf Noreens Grunddragen av den fornsvenska grammatiken är kompakt och trevlig också. Läser du tyska finns densammes stora Altschwedische Grammatik att ladda hem på www.archive.org. Även om du inte läser tyska så kan du i alla fall se i den senare hur kasusformerna såg ut.

De första kapitlen handlar alltid om den ljudhistoriska utvecklingen, men det är ingenting du behöver nöta in det första du gör för att kunna läsa texter, för det kan kännas en aning överväldigande och intetsägande i början.

Fornsvensk text finner du gott om på nätet i Fornsvenska textbanken.

Det fanns fyra stycken kasus som i modern isländska och tyska. De var ju givetvis då samma som i dessa, dvs. nominativ, ackusativ, dativ och genitiv. Dessa fyra finns bl.a. i älvdalska även om genitiven ersatts av dativ till viss del där.

Kasus fanns både i substantiv, adjektiv, pronomina, räkneord och kanske nåt mer. Vilket av dessa syftar du på?

Bra att veta är att i fornsvenska så lades bestämd artikel på huvudordet efter kasusböjningen.

Dvs. fiskens som är bestämd form hette alltså fisksins där s:et efter k:et är genitiv s som alltså fanns med förr.

Jag syftar på allihopa, hur man böjde dem... Jag har läst wikipedias förklaring men förstår inte, eftersom att det inte finns några konkreta exempel

Engelska Wikipedia har exempel: http://en.wikipedia.org/wiki/Grammat...ase_categories Du kan också gå in och läsa artiklarna om varje enskilt kasus så förklaras det djupare.

Finns tabeller en bit ner på denna sidan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Old_Swedish