Hur snabbt kan man lära sig ett språk?

Det där tror jag är en ganska grov generalisering. Om du sysslar med språk livet ut kan du nog spränga många åldersbarriärer - bara man håller hjärnan i trim.

Något som inte tas upp mycket är fördelen med att lära sig flera språk efter varandra eller samtidigt. Det är inte förgäves om man har lärt sig franska för att sedan jobba spansktalade, för varje språk man lär sig blir det lättare att lära sig nästa. Jag tror att många underskattar den här effekten - hastigheten man lär sig ett språk på är nog mycket beroende på hur många språk man lärt sig innan.

För att öka inlärningshastigheten väntar jag med att lära mig eventuella skriftspråk tills dess jag talar språket hjälpligt iallafall. Sedan kan man använda sig av högläsning (translittererat om krångligt skriftspårk) som metod för att speeda upp allting.

Oj, såg det...

Ja, om man redan kan ett språk blir det mycket lättare att lära sig närbesläktade spårk. Jag märkte till och med att det underlättade att kunna engelska när jag höll på att lära mig spanska, så effekten borde bli bra mycket större om jag skulle kunnat ett annat latinskt språk. Om man dock skulle försöka lära sig till exempel kinesiska är jag tveksam till om det skulle underlätta att kunna tala flytande arabiska, bortsett från att man har mer erfarenhet av hur man ska lägga upp inlärningen för att passa sig själv bäst.

När du lär dig ett språk utan att lära dig skriftspråket, hur gör du då? Lyssnar du bara på hur man pratar språket helt utan att läsa något?

Jag förstår hur du menar och håller även med om det. Detta är dock inget nytt att man lättare lär sig språk som är besläktade med språk man redan kan. Man kan dra fördel av att se på nära släktingar vid inlärningen av ett viss språk - det har i alla fall jag erfarit. Dessutom, eftersom exempelvis ens kunskap om franska språket ökar om man lär sig italienska (båda romanska språk), kan man nästan säga "att man lär sig en språkfamilj". Är man uppmärksam på detta, blir det ännu lättare att i framtiden fördjupa sig i ett besläktat språk om karriärmöjligheterna får en annan vändning.

Nog om det. Det finns mycket i att lära sig språk som gör din kropp mer plastisk och mindre "stel" när det blir till att lära sig nya tungomål. Jag använder kropp för att jag vet inte riktigt var jag ska sätta gränsen mellan motorik och hjärnverksamhet. För det första tror jag att ens tankegångar blir mindre stelbenta i och med att man utmanar hjärnan med nya sätt att tala. Man lär sig att uttrycka sig på sätt man inte gjort förut. I och med att man lär sig flera språk kan man också dra fördelar av att kunna jämföra mellan språk och mer tydligt kunna se mönster i det språk. Dessa är några av de rent intellektuella vinningarna.

För det andra tror jag mig urskilja rent motoriska vinningar av att lära sig flera språk. Med motorik menar jag att kunna härma det nya språkljuden man kommer i kontakt med - man tränar helt enkelt talorganen! Jag kan med lätthet härma ljuden i det arabiska språket utan att för den skull ha behövt träna ett dugg på det, medan vänner som på sin höjd kan frambringa ljuden i engelskan inte alls klarar samma sak utan mycket övning (jag har faktiskt provat).

Det är väl ungefär som att spela fotboll i halva sitt liv och sedan gå över till innebandy.

Det brukar alltid finnas ett sätt att skriva språk med latinska bokstäver - kinesiska har exempelvis pinyin. Ibland finns det även program som translittererar text åt en, så att man kan gå tillgång till text som annars bara finns i originalskrift. Det brukar gå att ordna.

Det finns olika anledningar till att man inte vill börja att lära sig ett skriftspråk - det kan vara svårt och omfattande eller så är man helt enkelt ointresserad av det för att man vill lära sig tala språket att börja med.

Om man har originalskriften tillsammans med den translittererade skriften när man läser, lär man sig konstigt nog att läsa båda skrifterna efter ett tag. Jag lärde mig tala hjälpligt på kinesiska samtidigt som jag medvetet höll mig i från allt som hade att göra med deras skrift, men likförbannat kan jag fortfarande läsa delar av texter på kinesiska. Jag satsade ingen tid på det, men det slutade ändå med vinst

Kanske dags att ta lite språkkurser med andra ord...
Om man tar kinesiska som exempel så måste det vara en enorm fördel att skippa skriftspråket till att börja med. Att samtidigt som man försöker lära sig hur man hälsar, presenterar sig och har ett vardagligt samtal måste komma ihåg ett antal tecken kan ju inte direkt underlätta inlärninsprocessen. Jag har inte så bra koll på hur svår grammatik och dyl. kinesiska har, men antagligen skiljer den sig inte alltför mycket i svårighetsgrad jämfört med andra språk.

Om man vill lära sig ett nytt språk på ett vettigt sätt så är den bästa metoden att försöka läsa så mycket texter som möjligt.
Att träna glosor hit och dit och plugga en massa regler hela tiden är tråkigt som fan och leder ingenstans, använd grammatikguider när du verkligen behöver det för att förstå en text som du redan läser istället.
Texter är för övrigt också det bästa sättet att lära sig nya ord.