Varför är vi rika?

Man brukar prata om en "blå banan" från från Norditalien via norra Frankrike och Benelux till södra England. Figuren har fått kritik men stämmer hyfsat även historiskt, åtminstone från senmedeltiden och framåt.


De nordeuropeiska lerjordarna är potentiellt mycket produktiva men tyngre och kräver mer avancerad jordbruksutrustning, framförallt tunga metallplogar. Den tekniken fanns inte i Europa förrän under medeltiden. Innan dess var den mer lättarbetade jorden runt Medelhavet överlägsen. På den punkten är det alltså närmast teknikdeterministiskt.

Mellanöstern (och i viss mån Medelhavsregionen) drabbades också av överutnyttjande, med skogsavverkning och förstörd jordbruksmark som följd.


Ungefär så. Ju närmare i tid man kommer och ju kortare förlopp man beskriver desto mer får man väga in kontingenta faktorer, men även där brukar det finnas någon sorts bakomliggande struktur. Kan dock nämnas att många ekonomiska historiker tillskriver pesten en helt avgörande betydelse för Europas utveckling, och det får ändå anses som en mer eller mindre slumpartad händelse. Jag tycker som sagt också att man inte heller kan vifta bort arvet från romarriket och kristendomen så lättvindigt som många gör idag, och de var ju heller inte förutbestämda.

Att Kina var god men ändå avlägsen tvåa bakom Europa i modernitetsracet stärker snarast teorierna ovan. Kinas utveckling var och är centrerad kring Yangtzebäckenet, en region som påminner om Europa såväl till klimat som befolkningstäthet. Kina har också haft tillgång till ungefär samma råvaror som Europa, antingen inom riket eller på relativt nära håll via lydstater och handelspartners.

Vita människor tänker mer långsiktigt än andra.

Men svåra pester och sådant förekom innan också t.ex. på 500-talet i medelhavsländerna. Mongolernas härjningar i Centralasien och Kina var nog också katastrofala. Om digerdöden bidrog i välfärden så måste det alltså redan ha funnits en bas. Serfrämst två möjliga effekter av digerdöden

• Förändrad befolkningstäthet och struktur
• Kreativ förödelse

Den sista punkten är mer teorestisk (och svår att förklara).

Det har för Tyskalands del sagst as 30-åriga kriget kan ha varit vändpunkten då grunden lades för att landet skulle bli Europas främsta kultur, vetenskapliga, och ekonomiska region. Under kriget dog ca. 30% av Tysklands befolkning.

Romerska "arvet" är någonting man tog för sig under senmedeltiden, humanismen och rennesansens tidsåldrar. Det finns alltså, enligt mig, ingen direkt linje från Romartiden in till nya tiden. Det var ett aktivt val att ta för sig av antikens filosofer, astronomer och matematiker. Och på vilket sätt ska denna arv ha gjort någon skillnad? Aristoteles tankar var närmast en ok för vetenskapen.

Kristendom är som alla större religioner relativ plastisk, så man måste nog peka mot en konkret drag den hade inom viss tid och rum för granska dess inflytande.

Fast 1300-talets digerdöd var ju en ingrediens i en komplex ekvation, där övriga delar inte fanns på 500-talet. Enligt den ekonomisk-historiska standardmodellen gjorde digerdöden att priset på arbete höjdes dramatiskt, vilket fick en massa positiva effekter i Västeuropa inklusive senare familjebildning och ökad efterfrågan på arbetsbesparande teknik. En annan viktig effekt var att den engelska ekonomin ställdes om mot ull och fårskötsel eftersom det fanns mer ledig mark, vilket så småningom ledde till att vävindustrin blev den första som mekaniserades.

Man kan diskutera hur stor vikt man ska tillmäta ovanstående, men det finns rätt mycket forskning som backar upp modellen.


Problemet med så långa linjer är att det hinner hända så mycket. Tyskland blev nummer ett i Europa när deras befolkning exploderade under 1800-talet samtidigt som Frankrikes befolkningsökning avstannade. Men det gjorde ändå inte Tyskland rikare och mer utvecklat än Storbritannien, till exempel, och Frankrike hängde fortfarande med.


Rom lämnade också efter sig mer världsliga saker. Att jord kunde säljas och köpas var en sån innovation, som i princip helt saknades i övriga världen där ägandeformerna oftast var kollektiva och luddiga. Det lade i sin tur grunden för både jordbrukets och den övriga ekonomins utveckling. Romarna byggde också ett vägsystem som spelade en viktig roll minst till 1600-talet, liksom delar av deras befästningsverk (inklusive Konstantinopel som stoppade araberna i flera hundra år). Vi har också latinet som lingua franca

Man kan såklart hävda, som en del historiker gör, att de romerska bidragen hade ersatts med likvärdiga eller till och med bättre om romarriket inte hade funnits. Jag förhåller mig dock skeptisk till att de övriga kandidaterna hade kunnat uppfinna den romerska rätten eller bygga 400 mil (varav 80 mil stenlagda) vägar utan stora, för att inte säga oöverstigliga, problem.


Visst är det så. Samtidigt var kristendomen utan tvekan en del av både de antika och medeltida ”paketen” som lade grunden för Europa, inklusive mycket viktiga principer som separationen mellan kyrka och stat. Att se det som något som hade hänt ändå är kanske väl ogeneröst (se resonemanget ovan om Rom).

Jag uppfattar Digerdöden och liknande katastrofer som korvågs-event, dvs. underliggande orsakerna till att rikedom och välfärd uppstår är djupare än så. Möjligtvis kan den ha skyndat på utvecklingen, men det är avgörande är tveksamt.


Tysklands kulturliv var exceptionellt rikt på 1700-talet. Vetenskap, konst och litteratur frodades i de uppsplitrade staterna. Lite som Grekerna som fick sina stora filosofiska och matematika genombrott innan Hellenismen. Och det är värt att lägga märke att Tyskland inte var en sjönation..



Europas kommunikationer är mer betingade av dess många randhav och halvöar än någon forntida vägnät. Oj, nu faller jag in i geografisk argument.


Alla världsdelar med kulturelt utbyte och handel har någon slags linguas franca, vare sig det är Latin eller Swahili.

Det finns andra rätter än det romerska och spåra in romerkska rätten in som faktor till den stora divergensen tror blir svårt.

Jag förstår det här med paketen, men man måste urskilja saker i paketen, allt kan inte vara viktigt. Som vid all medicin finns det aktiv och passiv substans.

https://en.wikipedia.org/wiki/Civili...est_History%3F


Första avsnittet:

https://www.youtube.com/watch?v=wR6SFLhD32Q

Finns även som bok...

Här är ett bra exempel på hur aktör och struktur samspelar:

https://voxeu.org/article/origins-industrial-revolution

I korthet har de en teori om att en extern chock (i det här fallet upplösningen av klostren i England under Henrik VIII) bidrog till den industriella revolutionen. Det skedde genom att klostrens stora jordinnehav såldes och bidrog till uppkomsten av en jordmarknad, som i sin tur var central för den kapitalistiska utvecklingen med lönearbete och effektivisering. De testar sin teori mot en massa data om olika byar och den verkar stämma.

Poängen sett till diskussionen ovan är att den externa chocken spelade roll, men den var också i viss mån betingad av grundförutsättningar i form av de konkurrerande staterna i Europa (som i sin tur i viss mån beror på geografin) och de ständiga krigen som nådde sin höjdpunkt vid den här tiden när statsbildningsprocessen gick på högvarv. Aktör och struktur, alltså. Är man inte fundamentalist åt någondera hållet får man helt enkelt erkänna att både Henrik VIIIs personlighet och allt det bakomliggande spelade roll.