Konservativ syn på övervakning?

Som den individualistiske liberal jag är opponerar jag mig givetvis mot allt vad övervakning heter. Personlig integritet är för mig en viktig del av ett fritt och bra samhälle.

Men ni konservativa - vad är er ståndpunkt? Opponerade ni er mot FRA-lagen när den röstades igenom för snart två år sedan? Tycker ni att Piratpartiet har sunda åsikter i frågor som rör personlig integritet och övervakning?

Att samhället är överordnat individen må vara en sak, men i vilken utsträckning?

Man brukar ju hävda att "den som har rent mjöl i påsen" har ju inget att frukta. Så då hjälper ju övervakningssamhället till att skydda de individer som faktiskt sköter sig medans de som inte sköter sig åker dit.

Lyxkommunisten. Det är som vanligt några som kommer med den där "rent mjöl..." teorin när övervakning är på tapeten. Tyvärr håller inte resonemanget av den enkla anledningen att även om du har rent mjöl idag så kan något tycka det är smutsigt imorgon. Själv är jag emot registrering och övervakning av offentliga platser som torg och gator men kan acceptera att man övervakar sin butik, sitt hem och liknande.

Kan du inte förklara den markerade delen lite mer utförligt?

För mig är innebörden av övervakningen det som är allra viktigast. I fall befolkningen med sitt eget beteende tvingar fram behovet av större myndighetskontroll - så ställer jag mig positiv till övervakning. I fall det däremot läggs fram av staten i ett försök att bli en större maktfaktor i människors liv, av den anledningen att de vill ha större kontroll, så ställer jag mig negativ.

Parollen "frihet under ansvar" gör sig gällande i den här frågan.

Jag ser två olika ståndpunkter inom det jag kallar vänstern. Inom den socialistiska vänsterns ser man enbart till samhällsklasser/socioekonomiska grupper och det man kallar samhället, men egentligen menar staten. Inom den liberala vänstern ser man bara till individnivån. Detta är egentligen den grundläggande skillnaden inom den samlade vänstern. Konservatismen försöker hantera det besvärliga att tillgodose både individ, familj, grupp och stat, vilket givetvis leder till kritik enär i olika sammanhang måste dessa nivåer kompromissa med varandra för att ernå ett fungerande samhälle.

Så i fallet med övervakning, både på internet och med kameror i verkligheten, så finns det flera motstående intressen att hantera. Det är givetvis både angeläget att inte onödigtvis inskränka den enskildes frihet, men också angeläget att skydda enskilda och staten mot kriminell och omstörtande verksamhet. Att principiellt avgöra dylika frågor en gång för alla tror jag inte låter sig göras, utan man måste hantera målkonflikterna när de uppkommer.

När det gäller FRA hade jag svårt att riktigt uppröra mig, ty dels hade man redan gjort mycket av dylik övervakning sedan tidigare, dels lever vi inte i 50-talet längre, utan det finns helt andra hot numera. Vi vet tex att Sverige är ett viktigt basområde för internationell terrorism, vilket givetvis är ett hot mot oss. Därför behövs skyddsåtgärder.

Det är alltså för en konservativ ett svårt område, som måste nalkas med både vissa principer och en förmåga till pragmatism.

Tycker inte att det är en principiell fråga som handlar om övervakning eller inte övervakning. Det här är helt klart en fråga som beror på omständigheterna. Jag för egen del har inga större problem med FRA-lagen. Brottsligheten har fått en helt annan arena i informationsåldern och i globaliseringens tidevarv. Samhället kan inte bara retirera.

Jag är emot övervakning så länge man övervakar icke-kriminella människor. Jag föredrar fler poliser i så fall.

Vettigt klargörande, indeed. Att jag sen inte håller med dig om att det här grundläggande synsättet är det rätta är en annan sak, men det kan vi ta i en annan tråd.

Oavsett vilka exempel du väljer att titta på så får det konsekvenser varje gång man sätter in ny övervakning. Folk blir misstänksamma. Folk gömmer sig än mer och när det dyker upp helt säkra tjänster på internet så kommer folk börja använda dem. Vi har t ex aldrig haft fler användare av VPN-nätverk och anonymitetstjänster än vi har idag. När terrorister och barnporrfildelare gömmer sig ännu mer finns det i stort sett bara vanligt folk kvar att spionera på och då har vi inte vunnit något alls.

I England löser man inte avsevärt många fler brott trots alla kameror och jag har ännu inte hört något om framgångar för vare sig FRA- eller IPRED-lagen eller annan övervakning.

Fast du kanske också har noterat det och är villig att ta ett steg tillbaka från övervakningen, då den visat sig vara ineffektiv?

A la bonneheur!


Vissta har du på kort sikt sakligt sett rätt. Men, dels vet vi inte de långsiktiga effekterna, dels måste staten givetvis anstränga sig för att skydda sig självt och medborgarna och inte lämna fältet fritt för de kriminella.

Kan man veta att det inte hade varit etter varre i England utan kamerorna?

Sjalv har jag inget principiellt emot overvakning etc om det verkar nodvandigt och nyttigt i sammanhanget. Dock tycker jag att det skall finnas vettig overvakning av overvakningen.

Att nyliberaler fjadrar sig med att varna integriteten begriper jag inte. Fick ni som ni ville skulle minst 99% av alla platser sakna alla former av integritetsskydd och det hela vara en fraga om agarens ratt att gora vad han vill.

Med dagens utbredda organiserade brottslighet så måste polisen få större befogenheter som de har i USA. Så länge övervakningen håller sig till väl misstänkta grovt kriminella - varför inte? Det är en risk värd att ta för samhällets skull.