Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Sorry läste fel i ditt inlägg, det är helt korrekt. Billigare mjölk, mer oboy o vice versa. Kurvan skiftar utåt.

På en marknad gäller efterfrågan D: P = 300 – Q och utbudet S: P = 100 + Q. Anta att staten inför ett pristak på 50. Beräkna QD och QS på den reglerade marknaden. Beräkna också
efterfrågeöverskottet. Illustrera i ett diagram.


Hur gör man?

Försök själv först,
eller det antar jag att du gjort kanske.
Att bara lägga upp en fråga och sen vill ha ett svar är inte så givande, någon idé har du väl ändå?
Börja till exempel med att måla upp diagrammet.

Jag får att vid jämvikt är det Q=100 och P=200

Gud, sen vet jag inte. Antar att man ska markera i diagrammet att priset är 50. Sen ser jag vart "prislinjen" skär i efterfrågekurvan. Eller så kan jag bara sätta P=50 i efterfråge-ekvationen?

50=300-Q

Q=250?

Är jag helt åt helvete fel eller?

Känns som jag missar en del i fråga. Det vill jag ha hjälp med.

Jag behöver statistik på inflationsförväntningarna i Sverige kvartalsvis från runt 1992 fram till idag.
Har kollat på SCB och funnit HIP men det är inte riktigt vad jag söker. De öppnar först kl 9 imorgon så om någon vet var man kan finna det så hade det varit fint.

KI har det men hittar ingen längre tidsserie.

På en marknad för varan V gäller efterfrågan D: P = 100 – Q och utbudet S: P = 50 + Q.
Anta att staten inför en skatt per enhet om 10 på varan V. Beräkna statens inkomster SB av
denna skatt.


Jag gör så att jag räknar ut jämviktsvärdena, vilka är Q=25 P=75
Omsättningen blir 75*25=1875

Med skatt blir priset 85.
Ny omsättning 85*25=2125

Skatteintäkter: 2125-1875=250

Svaret ska dock vara 200.

Vad för fel gör jag?

Inte helt 100 men blir det inte en sänkning av efterfrågan när skatten lagts på?
alltså du får ett lägre q-värde som multipliceras med det nya priset?

Kan ju kasta in en liknande fråga när jag ändå är i farten, något så smidigt som flervalsfråga till och med:

Om en styckskatt skulle läggas på producenterna av en vara där konsumenterna är mer priskänsliga än producenterna skulle skattebördan:

1. helt falla på producenterna
2. helt falla på konsumenterna
3. delas, men konsumenterna skulle betala mer av skatten än producenterna
4. delas, men producenterna skulle betala mer av skatten än konsuenterna
5. går ej att avgöra endast baserat på den information som ges i uppgiften

jag utesluter 1an och 2an,
3an kanske?
Det är väl endast i fall som att skatten läggs på konsumenterna som skatten enbart påverkar en endaste part och då såklart konsumenterna?
Läggs en skatt på producenterna får konsumenterna betala ändå.

Jag tror att det är alternativ nummer 3. Konsumenterna åker på den största biten.
Kan någon bekräfta detta?


En till kort fråga
När man pratar om priskänslighet pratar man ju om elasticitet.
Om man benämner konsumenter som "priskänslig".
På vilken skala av elasticitet hamnar de då?

• fullständigt oelastisk
• oelastisk
• normalelastisk
• elastisk
• fullständigt oelastisk

blir det helt enkelt "elastisk"?
Är man plain and simple "priskänslig" så är man plain and simple "elastisk"?


Btw, sitter vi alla och slutspurtar inför omtentor i slutet av augusti?

Ja det gör vi!

Skulle du kunna förklara hur du hade gjort för att lösa den där frågan jag skrev om skattepålägg. Blir helt tokig.

håller på o tittaer på det nu, återkommer uder kvällen

Titt på fan, jag lyckades lösa ut det!
Vet inte vilken bok du använder men jag sitter med "Gröna Fasan" (aka Mikroekonomi av Rogel Axelsson, Bertil Holmlud, Roger jacobsson, Karl-Gustav Löfgren och Tönu Puu).
På sida 172 i den boken står det hur man går till väga.

Den formeln som är aktuell är:

T = statens skatteintäkter, dvs det vi är ute efter, det som enligt facit blir 200.

q1 = jämviktskvantiteten EFTER skattepåslaget (utbudskurvan förskjuts ju uppåt med 10 då säljarna måste ta ett högre pris, och detta sänker efterfrågan pga det högre priset, alltså får vi en lägre efterfrågan efter skattehöjningen) q1 har ett värde av 20 istället för q0 (jämviktskvantiteten FÖRE skattepåslaget) som hade ett värde av 25.

p1 = det nya priset som varorna säljs för, detta är 80, inte 85. Skatten förskjuter utbudskurvan inte priset direkt. Detta på grund av att skattepåslaget fördelas mellan köpare och säljare.

p0 = är det ursprungliga priset, 75, precis det som du kom fram till i den första jämvikten som du fick fram genom de första efterfråge- och utbudskurvorna.

p2 = säljarnas inkomst, 70. p2 = p1-t, alltså det säljarna får in är det nya jämviktspriset minus skatten.

Här är en bild från mina anteckningar:
http://share.pho.to/3IWKH/original

Jag tror detta är rätt sätt att göra det, men jag satt med näsan i boken hela tiden så jag vet inte om mitt resonemang är 100%, och jag är osäker på om jag förstår allt bakom detta
Men svaret blev 200 iaf ^^

Om jämviktspriset är högre än ett pristak, vad händer då? Då är väl rimligtvis marknadspriset =<50 och det du måste utgå från när du hittar jämviktskvantitet? Du vet att producenterna normalt har vinstmax >50, så vi sätter p=50. Sedan är det bara att räkna ut.