Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Tack så mycket andejoha, det var ju hur lätt som helst bara man visste hur man skulle göra
Kan du eller någon annan även hjälpa mig förstå hur man löser denna uppgift?

En person har 7500 kr i inkomst och priset på en biobiljett är 100 kr.
Efterfrågekurvan är enligt följande:

q = 8– 0,02P + 0,0004I

P är genomsnittligt pris, Q är efterfrågade antal på varan och I är inkomst efter skatt.

1. Hur många biobiljetter konsumeras varje månad?

2.Vad är konsumentöverskottet?

3. Beräkna efterfrågans priselasticitet givet inkomsten och priset som betalas.

4. Beräkna efterfrågans inkomstelasticitet givet inkomst och priset som betalas.

TACK!

På en marknad gäller efterfrågan D: P = 200 – Q och rådande marknadspris P* är 75. Hur
stor är efterfrågans priselasticitet ε vid denna marknadsjämvikt?


Help

Uppvisar produktionsfunktionen q = f(K, L) = 4∙K + 8∙L avtagande, konstant eller tilltagan-
de skalavkastning?
Varför?

Gissar att du läser makroettan? Någon får rätta mig om jag har fel men såhär har jag för mig att det var.

Avtagande: 2(K,L) > (2K, 2L)
Konstant 2(K,L) = (2K, 2L)
Tilltagande 2(K,L) < (2K, 2L)

Dvs. hur fördubblandet av faktorerna påverkar den slutgiltiga produktionen.

I ditt fall har du en konstant skalavkastning. Du ser det eftersom
2*(4*K + 8*L) = 2*4*K + 2*8*L
(8*K + 16*L) = 8*K + 16*L

Merkantilistisk: Det viktigaste är att vi får jobb här i Vitryssland som kan sätta fart på vår ekonomi. Vi gör det genom att ha höga skatter och satsa pengar (vilket motverkar handelsunderskott) och trycka pengar så att vi får en valuta med lågt värde (vilket skapar handelsöverskott). Detta gör att vi får en hög efterfrågan på Vitryska produkter och en låg arbetslöshet i Vitryssland.

Vad gäller nyklassisk så vet jag inte vilken inriktning du arbetar med, antingen är det en Friedmanitisk (monetarism) eller så är det en keynesiansk sådan. Jag skriver mitt utefter att du ska jobba med monetarism.

Nyklassisk: Vi måste ta bort sådant som är dålig för en ekonomi och gör oss fattigare, dvs. priskontroller såsom minimilöner och hyresregleringar. Vi måste också öppna upp för handel och avskaffa alla tullar.

Efter att vi gjort det är det viktigt att vi håller ekonomin stabil. Alla de keynesianska verktygen är för klumpiga för att göra detta så vi får istället använda oss av pengautbudet och öka det med 2-3% per år.

Dessa teorier är dock inte särskilt vettiga om du frågar mig. Vill du sätta griller i huvudet på din lärare rekommenderar jag dig att läsa på om den österrikiska ekonomin och svara utifrån den.

Skulle någon kunna hjälpa mig förstå hur man löser denna uppgift?

En person har 7500 kr i inkomst och priset på en biobiljett är 100 kr.
Efterfrågekurvan är enligt följande:

q = 8– 0,02P + 0,0004I

P är genomsnittligt pris, Q är efterfrågade antal på varan och I är inkomst efter skatt.

1. Hur många biobiljetter konsumeras varje månad?

2. Beräkna efterfrågans priselasticitet givet inkomsten och priset som betalas.

3. Beräkna efterfrågans inkomstelasticitet givet inkomst och priset som betalas.

TACK!

Hej, har en fråga som handlar om tariffer för ett litet land. Är lite osäker så skulle uppskatta om någon kunde ge mig lite hjälp.

Frågan lyder:

"Litet land som ej kan påverka världspriset. Importerar kaffe för €10 per påse. Efterfrågekurvan är D=400-10P och tillgångskurvan S=10P. Fastslå equilibrium under frihandel och illustrera. Räkna sedan ut och illustrera de följande effeterna av en tariff på €15 per påse på kaffeimport.

A. Ökningen i det inhemska priset
B. Tariffintäkten
C. Consumption distortion loss
D. Production distortion loss"


Hur jag tänkt:

Före tariffen har de ett pris på €10, det finns då en efterfrågan på D = 300 och ett utbud på S = 100, således importerar de 200 enheter för €10 per enhet. (Ritar diagram med pris på Y axeln och kvantitet på X axeln, inhemskt equilibrium skulle vara på P=€20 och Q=200, rät linje vid P=€10).

Efter tariffen:

A. Inhemska priset ökar till P=€25 (€10+€15) eftersom det är ett litet land som ej kan påverka världspriset.

(Det är här jag kör fast tror jag...)

B. Eftersom efterfrågan vid P=€25 blir D=150 och utbudet S=250 så blir tariffintäkterna således 0? - Då de inte importerar något med en tariff på €15?

Är det rätt sätt att tänka? Vad blir då consumption and production distorition losses? Uppskattar alla förslag/lösningar/sätt att tänka.

Tack på förhand.

Hej,
en ganska kort fråga på grund-grund-grund mikroekonomi:

Frågan lyder:
Rita ut efterfrågekurvan för en komplementvara och visa, samt förklara kortfattat vad som händer om priset på den andra varan (den andra varan i detta komplementvaruförhållande, typ mjölk och oboy) sjunker, allt annat oförändrat. Efterfrågekurvan ska visa kvantitet och pris för den vara du valt ut.

Förstår jag det rätt om jag tror att:
Det jag vill visa är alltså att folk köper mer Oboy om priset på mjölk går ner.
Även fast priset på Oboy i sig inte har sjunkigt.
Den efterfrågekurva jag ska rita ska ha priset på Oboy på Y-axeln.
Kvantiteten av sålda Oboyenheter på X-axeln.

Hur förändras efterfrågekurvan? Paralellförflyttas den bara rakt åt höger/utåt? För på så sätt köper folk mer oboy även fast priset på oboy är oförändrat?

Anser ni att denna figur visar det som efterfrågas i uppgiften?
http://i40.tinypic.com/2n9b2p0.jpg
Ni ser att efterfrågekurvan är utskjuten för en högre kvantitet av oboy fast för samma pris.
Är detta korrekt?

Tack på förhand
(ni kommer eventuellt se mer av mig i denna tråd inom den närmsta framtiden)

Du har blandat ihop begreppen komplement och substitut, börja med att kolla upp så du verkligen förstår relationerna där. Sedan blir det uppenbart åt vilket håll du ska parallellförflytta efterfrågekurvan(eftersom den underliggande efterfrågan förändras)

Tack för svaret!

Men jag är osäker på om jag verkligen blandat ihop begreppen?

(för att försöka reda ut så försöker jag härmed beskriva de olika varutyperna som jag förstår dem)

Komplement: de "kompleterar varandra", alltså varorna kan användas tillsammans.
chips och dip
mjölk och oboy
skidor och stavar

substitut: de kan ersätta varandra:
smör och margarin
chips och salta pinnar

Då måste väl exemplet Oboy och mjölk klassas som komplemtära varor?
och sjunker priset på mjölk så kommer folk köpa mer oboy?
Och då uppgiften ber mig visa efterfrågekurvan för en av varorna (valde då oboy) och visa kvantitet och pris för just denna varan.
Priset på oboy är oförändrat men efterfrågan har ökat.

I min figur är betydelsen för de olika benämningarna följande:
q1 - antalet oboyenheter jag vill köpa
p1 - priset för oboyenheterna
d1 - efterfrågekurvan för oboy innan prissänkningen av mjölk
d2 - efterfrågekurvan för oboy efter prissänkningen av mjölk

Tack igen


EDIT:
eventuellt är mitt val av komplementvara dåligt kom jag på nu,
det är alltså OBOY-PULVER jag talar om, ej färdigblandad oboy (om sådan ens finns?).

Om vi ersätter mjölk och oboy med chips och dip istället,
priset på chips sjunker (chips = vara 2) ---> efterfrågan på dip (dip = vara 1) ökar.

Kan det vara där missförståndet låg?

Ja, korrekt.
Sjunker priset på em komlementär vara; c.p. , så kommer detta medföra att efterfrågan ökar på den andra varan.

Enkelt beskrivet här :
"http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_good"

Gött!

Och jag har tolkat frågan rätt att i grafen så ska det vara just priset på vara 1 och kvantitet på vara 1 på de två axlarna.
Just priset på vara 2, chipsen, är en extern och i den grafen som uppgiften efterfrågan "osynlig" faktor i sig.
Jag bara visar att efterfrågekurvan för dipen, vara 1, har skiftat utåt, (bara för att försäkra mig om att jag är helt 100% rätt)