Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Om du nu bara ska anvanda kurslitteratur kan man fraga varfor du ar pa flashback?
Om du bara kan skriva under lektionstid - varfor ska du da lasa pa din fritid?

Du ar lat och forra inlagget ar korret - du kommer att svamla om saker som inte gar att greppa pa en timme oavsett hur langt foljande inlagg blir.

Foljande citat svarar pa en mangd nykelord ovanfor..

"It is true as it is funny that deficits create our money - in understanding this there lies, the power of nations to stabilize. "

Sammanfogad tråd / mod

Jag har en skoluppgift som jag har löst allting utom en sak som jag inte riktigt vet hur jag ska lösa.
Hur räddar man ett land UR lågkonjunktur? Någon som kan säga tips om lite saker man kan göra?
Uppskattar snabba svar tack

Hej

Jag behöver lite hjälp med en uppgift som krånglar till i mitt huvud:

Riksbanken befarar inflation. I denna situation kan Riksbanken göra en operation på öppna marknaden genom att ______ statsobligationer. Penningmängden kommer att ________ och räntan kommer att ______.

a) sälja, minska, stiga
b) köpa, öka, falla
c)köpa, minska, stiga
d) sälja, öka, falla

Vilket alternativ är rätt?
Följdfråga: ska centralbanken öka eller minska den monetära basen vid inflation?

Tack på förhand!

Det beror på om Riksbanken vill ha mer inflation eller mindre. Om den vill ha mindre inflation så är a) rätt svar, om man håller allt annat konstant.

Normativ fråga som inte kan besvaras med hjälp av nationalekonomi. Vissa, som jag själv, anser att Riksbanken inte ens bör finnas, och ännu mindre skapa inflation. Men om vi utgår ifrån de riktilinjer som politiker har satt upp så har Riksbanken ett inflationsmål på 2%. Det betyder att den alltid ska öka den monetära basen, och att det alltid råder inflation. Det Riksbanken brukar ändra är takten den ökar penningmängden med. Om inflationen blir för låg så ökar den penningmängdstillväxtens hastighet. D.v.s. den ökar penningmängden mer än den tidigare gjorde. Och om inflationen blir för hög så ökar den penningmängden med en lägre hastighet, men den minskar i regel aldrig penningmängden (alla penningpolitiska åtgärder inräknade).

underbart! Tack för utförligt och bra svar!

Vi har snart prov på en frågeställning som lyder: Vilka brister har måttet BNP? Jämför bristerna, vilken av dem har mest betydelse? Motivera!

Detta har jag skrivit som anteckningar:

Brister med måttet BNP
Att leta efter brister i måttet BNP är ett uppdrag som kan tolkas på olika sätt. I egenskap av att mäta det generella välståndet i länder finns det många brister. Många finansministrar och nationalekonomer i Sverige och även i andra delar av världen använder BNP som en måttstock på välståndet.

I denna undersökning kommer jag att kritisera BNP måttet för att mäta det generella välståndet. Jag kommer även att använda mig av BNP per capita (BNP per person).

Miljö. BNP mäter inte hur illa ställt det är med miljön i ett land. Om miljön är dålig, så ger detta inte några minusposter i siffrorna. Tvärtom; BNP kan öka om man motverkar miljöförstöring, eftersom att folk måste arbeta och investera pengar för att bekämpa föroreningar osv.

Enligt min åsikt är denna punkt minst viktig. Jag tycker så för att man knappast märker av luftföroreningar i samma utsträckning som man t ex märker av prisskillnader mellan ett i-land och ett u-land.

Stort mörkertal. I fattiga länder kan BNP-måttet vara mycket missvisande. Ofta kan det vara så att det i dessa länder finns många som utför oavlönad självhushållning eller kanske avlönat men svart arbete. Dessa pengar går också runt i ett kretslopp, men de registreras inte. I rika länder med låg korruption och mindre självhushållning är BNP mindre missvisande i jämförelse med fattiga länder.

Denna punkt har en varierande grad av viktighet. Om man till exempel jämför två välutvecklade länder så har den inte lika stor betydelse. Detta beror på att i ett sådant land sker det mindre oavlönat arbete, svartarbete osv. i jämförelse med fattigt, underutvecklat land. Därför är denna punkt väldigt viktig att ta hänsyn till vid jämförelser där ett fattigt land deltar, men inte lika viktig vid jämförelser av rika länder.

Alla produkter behandlas lika. Ett land som producerar mycket militär utrustning kan jämföras med ett land som bara producerar produkter som används av civila. Man kan ju inte mäta välstånd med BNP i ett land där endast vapen tillverkas.

Denna punkt kan vara viktig om man till exempel jämför Nordkorea, ett land med en stor militärmakt, med ett land som inte har någon stor militärmakt. Eftersom militären är en tjänst så påverkar den BNP:n. Denna punkt tycker jag ändå inte är viktig eftersom det inte finns så många extremfall i världen där militären påverkar nästan hela landets BNP.

Inkomstklyftor. Ett land kan ha en väldigt hög gini-koeffecient (höga inkomstskillnader) men med hög BNP per capita. Då är BNP per capita missvisande eftersom att den kan vara hög samtidigt som majoriteten av befolkningen lever i fattigdom samtidigt som det finns en mycket förmögen minoritet. Anledningen till varför det är missvisande är eftersom det inte är ett generellt välstånd i ett land som exemplet ovan. Lämpligare vore då att mäta median-BNP i landet, något finansministrarna inte använder sig av.

Beroende på vilka länder man jämför med varandra så har denna punkt en varierande viktighetsgrad. Vid jämförelser av två länder med lika stora inkomstklyftor, blir denna punkt inte lika viktig som vid jämförelser av två länder med väldigt stora skillnader i inkomstskillnaderna.

Prisskillnader. Om man använder sig av BNP per capita kan man få en felaktig uppfattning om vad invånarna i ett land har råd med. I ett rikt land kan priserna generellt sett vara mycket högre än i ett u-land. Detta beror på att folk i u-landet arbetar för lägre löner i jämförelse med i-landet. Därför kostar det mindre att producera varor och tjänster i u-landet. Detta innebär att BNP:n inte stiger med lika mycket i u-landet om denna vara produceras, i jämförelse med vad BNP:n skulle ha stigit i i-landet om varan skulle ha producerats där.

Lägre produktionskostnader medför lägre priser. Detta betyder att priserna på en korg med varor som har blivit lokalt producerad i ett u-land är mycket lägre jämfört med om denna korg med varor skulle ha producerats lokalt i ett i-land och sålts där. Om priserna på varor är lägre i u-landet, innebär det alltså att befolkningen där kan köpa varor billigare än om man köper samma varor i i-landet. Detta betyder att det är billigare att leva i u-länder än i i-länder, men samtidigt är lönerna lägre.

Sammanfattningen av denna punkt är att det är mycket missvisande att jämföra två länder med BNP per capita, som har stora skillnader i detta mått.

Den brist med BNP som jag tycker är störst är prisskillnaderna. Ponera att priserna är tio gånger billigare i ett land med låg BNP per capita jämfört med ett land med hög BNP per capita. Det är klart att detta har en enorm betydelse vid jämförelsen och det är extremt missvisande om man stirrar sig blind på BNP-siffrorna för att mäta det generella välståndet.

Det finns ett OECD:s korrigerat BNP-mått. I detta korrigerar man och justerar BNP-siffrorna och tar hänsyn till många andra faktorer som kan användas för att mäta den generella välfärden. Till exempel så tar man hänsyn till faktorn att en korg med varor kostar olika mycket i olika länder. Därför är det lämpligare att använda detta mått när man mäter välståndet i ett land.


Vad tycker ni? Lite respons skulle vara schysst Kan man lägga till nåt, ändra nåt osv?

Hej! har fastnat lite och hoppas på snabb hjälp, fråga 1 var att räkna ut jämviktspriset vilket är p = 5 varav q = 5000, undrar dock hur man enklast räknar ut fråga 2 nedan.

Som ett led i en allmän hälsokampanj beslutar regeringen att införa en skatt på snus. Skatten sätts till 1 kr per dosa och skatten ska betalas in av producenterna.
Antag att efterfrågan på snus ges av
Qd = 7500 - 500 * P
där Q2 är antal snusdosor och P är priset per dosa i kronor.
Antag vidare att utbudet ges av
Qs = 1000 * P

2. Hur kommer skatten att påverka priset som konsumenten får ge, respektive priset som producenten får in?

Löste det själv.

Varför blir den offentliga budgeten ofta negativ i en konjunkturnedgång, och positiv i en konjunkturuppgång?

Någon som har en idé?

Lågkonjunktur = Räddningspaket, stimulanser etc etc. Samt; Arbetslöshet = Färre betalar skatt, fler får bidrag.

y = min (K/2, L/3).
y = 100 005-10p
pk, pl = 1

Hur stor blir y?

Hur skall vi på ett effektivt sätt skapa framtida ekonomisk utveckling och samtidigt på bästa sätt hushålla med våra begränsade naturresurser? (Vilket är alltså det mest ultimata ekonomiska systemet enligt dig. Plan-, mark- eller blandekonomi?)

Alltså; Hur skall vi på ett effektivt sätt skapa framtida ekonomisk utveckling och samtidigt på bästa sätt hushålla med våra begränsade naturresurser?