Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

har 2 frågor som jag skulle behöva ha lite hjälp med då jag inte kan tillräckligt mycket om det.


Problemen i Grekland har spridit sig i Europa, förklara detta genom en asymetrisk chock?

Skillnader mellan situationen i Storbritannien och Grekland?

Nu har jag en liten fundering:

Om vi säger att den reala växelkursen mellan Sverige och Euroländerna skulle vara = 1. Alltså att den är densamma i alla länderna, och att lönerna i Sverige stiger mycket mer än vad de gör i Euroländerna under flera års tid, (anta att det inte finns några skillnader i produktivitetsutveckling mellan länderna). Vad kommer då hända med den nominella växelkursen och hur påverkar det den reala växelkursen?

Är det så att högre löner i Sverige leder till högre priser på varor vilket i sin tur leder till högre real växelkurs än i Euroländerna?

Gah, förmodligen en ganska enkel fråga, men jag får det ändå inte att gå ihop.

Vi har en Phillipskurva:

πt = πt-1 - 0.8(ut - un)

Inflation år t = inflation år t-1 minus 0.8(arbetslöshet år t minus den naturliga arbetslösheten)

un = 5%
inflationen år t-1 = 1%


Hur mycket skulle arbetslösheten behöva minska med, för att inflationen nästa period skulle bli 2%? Antag att landet initialt befinner sig i jämvikt på arbetsmarknaden.

Följande ligger till grund för frågorna 7 och 8. En liten öppen ekonomi kan beskri-vas på följande sätt: Autonom konsumtion är 50, den marginella konsumtionsbenä-genheten är 0,6 och inkomster beskattas med den proportionella skattesatsen 20%. Landets investeringar är 100, de offentliga utgifterna 200 och exporten 300. Import-funktionen är IM=20+0,2Y.

7. Hur stor är jämviktsinkomsten i ekonomin (ev. avrundat)?
a) 630
b) 670
c) 875
d) 1 969

8. Hur ser den externa balansen och statens budget ut i ekonomin ovan?
a) Nettoexporten är negativ och staten har ett budgetöverskott
b) Nettoexporten är negativ och staten har ett budgetunderskott
c) Nettoexporten är positiv och staten har ett budgetöverskott
d) Nettoexporten är positiv och staten har ett budgetunderskott

Jag vet att 7c och 8d är rätt, men hur kommer man fram till detta?

Jag håller på med en skoluppgift där jag ska skriva sambandet mellan Adam smiths, Karl Marxs, John Keynes samt Milton Friedmans teorier och undrar om någon här kan hjälpa mig?

Vilka produktionsfaktorer och andra förhållanden tror ni kommer att ha betydelse för
Sveriges ekonomiska utveckling i framtiden?

Alla var supply-sider's är väl det enda sambandet jag kan komma på på rak arm:

http://en.wikipedia.org/wiki/Supply-side_economics

Keynes var raka motsatsen till det skulle jag vilja hävda.

Keynes var väl inte det? Keynesianism vet jag är det, men jag har inte förstått det som att han skulle vara det. Hans argument om paradox of thrift menar han väl ändå gäller enbart i ekonomiska nedgångar, annars så är det som vanligt, att man måste öka supply för att ekonomin ska växa.

Keynes snackade ju jättemycket om att det kunde uppstå "brist" på total efterfrågan. Att det ofta var detta som orsakade lågkonjunkturer. Och att den totala efterfrågan då måste stimuleras för att stimulera produktionen. I det resonemanget kommer efterfrågan först, och utbudet följer. Han menade att folk endast producerar varor för att de efterfrågas, och att signalerna konsumenterna sänder till producenterna avgör hur mycket som produceras. Efterfrågeekonomi betyder inte att staten alltid ska stimulera ekonomin, utan att efterfrågan driver produktionen, i stället för - som Say hävdade - att efterfrågan skapas i och med att producerade varor kommer ut på marknaden.

Men jag kan ha missuppfattat något.

Någon som har tid att svara på en fråga?

Om man höjer räntan i ett land pga ökad efterfrågan (man vill sänka tillbaka prisnivån), vad händer då med BNP? man ska använda sig av AS-AD på kort och medellång sikt

Klurat på det här jättemycket, ansåg först att AD skiftar upp/höger pga ökad efterfrågan och att den sen skiftar tillbaka pga ökad ränta, men då finns de ju inget att analysera så jag måste ha gjort nåt fel, något borde ju hända med AS-kurvan också.. :/

Tips: Eftersom du härleder AD-kurvan från IS-LM så bör du använda den när du analyserar en räntehöjning.

AS-kurvan är vertikal på kort sikt, men inte på längre sikt.

Fundera lite över det och återkom med ytterliggare frågor om det är något som är oklart.

edit: Läste inte din frågeställning tillräckligt noga. Om vi antar att räntehöjningen används som ett verktyg för att skifta tillbaka AD-kurvan till sin ursprungliga nivå så har du helt rätt i att AS-kurvan i detta fallet inte kommer att röra på sig. Både BNP och prisnivå kommer alltså att vara oförändrade. Analysera detta m.h.a. IS-LM.

Nu var det dock lite oklart om den ökade efterfrågan redan har höjt prisnivån eller inte. I det fallet så kommer AS-kurvan också att påverkas.