Vi går vidare och tar ett exempel på hur Jyri Lina resonerar: Lina hävdar på fullt allvar att president Abraham Lincoln (31 min in)
”vände sig till Ryssland för att få hjälp. Tsar Alexander II skickade sin flotta till Lincolns förfogande. Vilken också ingrep i kriget”.
Påstående är så vansinnigt att det knappt behöver bemötas. Jag låter en mer sakkunnig uttala sig: Richard Meakin – MA (Oxon) in History, University of Oxford (Graduated 1981).
Sep 3, 2023.
Question: If the British had the most powerful navy in the world in the 1800s how come they were afraid of the Russian Navy during the American Civil War which had dispatched to the American coasts to deter the British away from possible interference?
This is one of those questions that people are having difficulty taking seriously, but it is actually another one of those strange corners of history that it may be worth shining a little light on.
The OP is talking about the arrival, in September 1863, of a Russian squadron of six warships in New York. At the same time another six Russian warships arrived in San Francisco.
The New York squadron, commanded by Rear Admiral Lessofsky, consisted of the frigates Alexander Nevsky, Peresvet, and Osliaba, the corvettes Variag and Vitiaz and the clipper Almaz.
The San Francisco squadron, commanded by Rear Admiral Popoff, consisted of the corvettes Rynda, Kalevala, Bogatyr, and Novyk, and the clippers Abrek and Gaydamak.
These squadrons patrolled off the US coast for seven months and may, or may not, have had some effect in protecting these ports, and their shipping, from Southern raids.
At the time, the Czar, Alexander II, expressed his support for the North, possibly through fellow feeling (after all, he had emancipated the serfs in 1861) but more likely because after losing the Crimean War (1853-1856) to the alliance of Britain, France and the Ottoman Empire, he was concerned about Russia’s relative isolation in the international community.
At the time, Russia was facing a rebellion in Poland and Lithuania, the January Uprising. The signing of the Alvensleben Convention between Russia and Prussia in February 1863, risked dragging Britain and France into the conflict but, in the event, this did not happen and the Russians dealt with insurrection with extreme brutality.
However, at the time, the Russian thinking was probably more to the effect that by sending elements of their fleet to the USA they couldn’t be trapped in Kronstadt in the case of a war breaking out in Europe and they might have had some use as commerce raiders. This was certainly the opinion of Frank A. Golder, the American (born in the Ukraine) historian and Russia expert.
However, the assertion in the question that the Russian fleet was dispatched to the USA in order to deter the British from becoming involved in the American Civil War is far from the mark – although it might have had some currency in US newspapers at the time – as is the assertion that the Royal Navy was in any way afraid of these squadrons – or the Russian Navy as a whole.
These squadrons were composed of minor warships and the disparity, in both force and quality, was so great that they would never have been more than a trivial speed-bump had the British or French actually decided to intervene in the American Civil War.”
Så mycket för deras ”deltagande” i kriget. Här ser vi hur Lina resonerar: han tar ett faktum, ryska skepp i New Yorks hamn. Sätter ihop dem med inbördeskriget + med tsaren påstådda avsikter + med Lincolns önskan att bevara unionen. Då kommer slutsatsen att fartygen dök upp av en gemensam ansträngning och samarbete. Trots att de inte var mer än ett farthinder för engelska flottan.
Lina tar som vanligt en liten strunthändelse som inte påverkar någonting och blåser upp den till jättelika proportioner, trots att den inte gör någon skillnad alls! Dessutom sätter han ihop den med andra fakta som den inte har ett dugg med att göra, han sätter ihop den med obevisade påståenden, och han medvetet aktivt undviker att ta upp andra relevanta fakta som talar emot honom. Allt visar Linas oförmåga att förstå hur man bedriver historisk forskning. Låter jag för hård? Det är ganska enkelt att bevisa. Låt oss analysera Linas påstående genom att bryta ner det:
Abraham Lincoln ”vände sig till Ryssland för att få hjälp”.
Nej. Lincoln vände sig inte till vad som uppfattades av amerikanerna som en ondskefull tyrannisk monark (oavsett om han avskaffat livegenskapen). Visst var Lincoln tacksam för invällande tyskar och irländare som blev soldater, samt stöd från Ryssland, Siam (som skickade en stridselefant), och arbetarklassen i hela Europa. Men det betyder inte att han ”vände” sig till dem. Lincoln följde Monroe-doktrinen och ansåg inte att européer eller andra skulle lägga sig i USA:s angelägenheter.
Tsar Alexander II skickade sin flotta till Lincolns förfogande.
Nej, tsaren skickade inte ”sin flotta”. Han skickade tolv mindre skepp, som inte gjorde någon skillnad. Man kan inte ta en så liten del och säga att det rör sig om ”flotta”. Beskrivningen är ren förfalskning av fakta.
Vilken också ingrep i kriget”. Som vi såg ovan ”ingrep” inte de fåtaliga små ryska fartygen i någonting. Utom att patrullera ett par hamnar några månader, om det är det man menar med ”ingrep”.
Andra fakta att ta upp:
Händelsen skedde september 1863. Vändpunkten i inbördeskriget hade skett flera månader före i Gettysburg 1-3 juli. De fåtaliga småskeppen kunde inte påverka någonting även om de ”ingripit”, De kom försent (men de skulle inte kunnat påverka ens om de kommit tidigare).
Vad beträffar USA:s egen flottstyrka vet vi följande:
”The war-time growth of the US Navy surprised and shocked foreign military observers. In March 1861… 42. By July 4, 1861, the number had nearly doubled to 82. By Christmas 1861… 264. By December 1862… 467 ships, by December 1863… 588, and the following year, to 671 ships. In just four short years, the United States’ pygmy navy had become the world’s largest.”
http://sidneycivilwar.org/articles/a...0and%20Wyoming.
USA hade alltså omkring 550 skepp som var i aktion! Hur skulle TOLV små ryska struntskepp kunnat göra någon skillnad?
Om Jyri Lina har så här mycket fel i tre korta meningar, hur många fel finns det då inte i en två timmar lång film? Speciellt då den nästa enbart består av liknande, korthuggna utsagor?
