Minimalistisk livsstil

Hah blev förbannad.
Ska söka jobb i grankommunen där jag fick sparken på ett fint sätt (nedskärningar med 10% + att jag inte har körkort)


Nu ska jag fan söka jobb och fixa ett sketet suportjobb, och inte där stanna.
Jag har mer kunskaper än min boss hade i det hon var utbildad för och då fick 45 000kr i månden för (2005).. och hon kunde fan inget....men hon fattade vad information betyder.


ska fan ha ett jobb innan mitt liv är slut.

och vem fan vet om jag återigen kommer verkställa värdefull information till pengar,
Fan hatar att vara noob.... Jag heter förresten Kristoffer Abrahamsson, vad fan än FF och andra tror.
De är en djävla noobs på FF, och det syns med deras senaste sätt att hantera information som ligger i karantän... Ett sätt dom tycker är smart, men loosar alla nya members, som leavar.. kvar är ett par få idioter som har beroende för att skriva av sig. Harald Davidsson var en ikon... en av många andra dom kickat...


Får se, börjar för första gången känna glöd för att arbeta och visa att jag inte är en nolla.

swigge chilla

jag tycker fortfarande att det är fel
men inte av den anledingen du tror
jag är på samma spår som du
tro mig

pma mig gärna och berätta vem du är. Om du vill givetvis
kanske behöver ta kontakt med dig i morn eller om tio år

we need to talk =D

känns som han fick en meltdown mitt i natten. Va säger man? Kämpa på!

Tack för omsorgen och satiren : )

Ser jag ett mål så når jag det. har väl som oftast gjort så.
Nu ska den stinkande fyllot ut på marknaden :P

Jag är ganska proper i kostym, säljer bra och vet mina färdigheter.

allt är mål och projekt.
1 fixa läkare
2 käka antabus i 3 månader eller 2
3 skriv in dig på AF
4 kolla läget, be om extra stöd för sociala fobiker
5 ta praktiken eller rehab
6 visa vad jag kan
7 bli anställd.

typ så kan ett projekt se ut. kunskap eller meriter är inte mitt probelem.
steget efter det är inte svårt, jag brukar hamna utanför rehab av ngn anledning.
(antagligen för att jag lär mig system och lokaliserar snabbt servrar etc)
skitsamma vad du tror, bara jag vet.

Fick för övrigt rehab i stan att läggas ner helt : )
Berättade statistik, och dom kollade upp det... projektet lades ner

Vi ses snart i support telefonen !

Känns som om tråden spårade ur plötsligt. Vad sägs om att praktisera minimalismen på OT-inlägg? Vad hände med "om jag var snuskigt rik"-frågan? Någon som funderat mer på det? En gång i tiden drömde jag om alla saker jag skulle köpa om jag blev rik. Det handlade om både båtar och bilar. Nu funderar jag mer på hur jag skulle kunna leva mitt liv med bara en väska innehållande allt jag äger. Just så kommer det aldrig att bli även om jag inte behöver vara rik för att leva så. Men det är ändå ett filosofiskt mål. En resa mot Asien och buddistiska tempel skulle jag gärna göra med enbart en liten väska med ombyteskläder, pass och solglasögon.

varför inte jag tänker göra så

Härligt med en tråd som faktiskt tar upp vettiga saker här i livet!


Är relativt ny inom denna tankebanan men känner mycket entusiasm och engagemang för att gräva mig lite djupare in i den

Själv äger jag ingen bil, bara min cykel.
Värderar mental och fysisk träning väldigt högt
Äger ingen TV/TV-spel
Gillar kreativt skapande, bakning/matlagning, pysselaktiviteter eller gitarrspelande.

Vill få bort att de ytliga sakerna i mitt liv som bara ligger och stör och oroar, t.ex. materiella ting som man hänger upp sig på och har svårt att släppa.

Jag hade förmodligen utbildat mig inom språk, filosofi, överlevnad och musik. Sedan hade jag betalat av skulderna och åkt till en öde för att spela gitarr och levt av fiske, jakt och odling. På kvällarna hade jag spelat gitarr vid en brasa, alternativt berättat historier för någon. Problemet är ensamheten...

"Om jag var snuskigt rik". Jag skulle antagligen leva på hotell de närmsta åren och resa jorden runt. Jag skulle också syssla mycket med filantropi. Skänka pengar till en organisation eller skapa en organisation och satsa på det jag själv skulle tycka var mest värd. Skapa en skola eller sjukhus i cambodias jungel, kanske adoptera ett helt barnhem med föräldralösa barn från Filippinernas gator osv. Skulle kännas så sjukt jävla värt. Alltind beror på hur pass rik jag skulle vara. Jag skulle antagligen ha något fast hus/lägenhet i någon del av värden för att själv har barn och låta de gå i skolan osv, men i övrigt skulle jag vara på resande fot större delen av livet. Men jag vill verkligen hålla på med filantropi. Kanske skapa en grupp som reser med mitt flygplan till delar av jorden där det nyss hänt en stor naturkatastrof osv och ta med läkare, medicin, mat osv och hjälpa till. Ägodelar skulle bestå av en resväska med kläder samt en ryggsäck med laptop osv. Skulle aldrig komma på tanken att köpa mig massa värdelösa prylar att omringa mig med.

Desto mer grejjer du har
Desto mer möbler och förvaringsutrymme behövs
Desto större boende behöver du
Desto mindre centralt har du råd att bo
Desto mer kostnader för att ha bil och andra transporter, vilket driver ytterliggare materialism och kostnader.

överlag får du mindre pengar att röra dig med, och mer pengar uppbundna i saker som tappar värde. Desto mer fast blir du i ditt liv. Desto mer ansvar får du, desto fler rörliga kostnader varje månad.


mitt stora aber i livet är dock boende. Jag behöver ett boende, och skulle gärna hyra, men det går inte i stockholm om det inte är i andra hand till överpris i någon jävla förort. Därav "måste" jag köpa. Vilket inte är ett ekonomiskt problem, snarare att jag hellre hade hyrt pga att jag inte vill binda mig. Men å andra sidan kan man se en lägenhet som en investering, pengarna kan likväl vara bundna där som att sitta på ett konto. Förhoppningsvis ökar de mer i värde där också.
runt 35 kvadrat är lagom, centralt som fan för ca 3miljoner. det är för stort för mig, men stort nog om man skulle vilja flytta ihop med någon.
Hur resonerar ni kring boende? ni som har behovet att bo i stockholm där hyresalternativet inte är speciellt bra.

väldigt sant det du skriver. Detta är en av de stora anledningarna till att jag egentligen intee vill låna pengar till boende, även om detta är mycket svårt att komma runt. Däremot skulle jag aldrig låna pengar till konsumtion, bil etc. Även om jag ens aldrig skulle köpa bil och så i alla fall.

Se länkarna i min signatur... antar att du redan sett dem, men det beskriver ju din inledning väldigt bra

Jag tycker själv boende är viktigt och är beredd att lägga pengar på det. Även möbler, köper få men kvalitativa grejer. Dock tycker jag 3 miljoner för en etta låter rätt överdrivet. Det går att hitta trevliga lägenheter i Stockholmsområdet för mindre än så. Jag bor hellre i någon trevlig närförort och betalar mindre för att kunna jobba mindre, då är det ok att resa lite mer kollektivt också när man har mer tid över. Om man som jag gillar stadsmiljöer och äldre hus finns en del områden utanför tullarna att välja på: centrala Sumpan, Råsunda (Solna), Midsommarkransen, Aspudden, delar av Enskede.