Ett riktigt långt järnrör i rymden

När jag hade fysik i 9an så hade vi en liknande frågeställning fast vi använde oss av ett rör med pingisbollar som sträckte sig från Umeå till Stockholm.

Om man fyller röret från A till B med pingisbollar. När man stoppar sen i en boll i ände A så ramlar det ut en boll i ände B samtidigt. Vilken kraft det var som verkade kommer jag inte ihåg, sen har jag glömt ekvationen som räknar ut det.

Men jag kan tänka mig att det funkar på samma princip som ts frågeställning.

Sen kan Ts testa att lägga ut en ståltråd en mil och dra i ena änden och se om andra rör sig samtidigt.

Det låter märkligt.

Nu är det många som är fullständigt ute och cyklar i den här tråden. En gång för alla: all mekanisk transport, knuffar, vridningar, skjuvningar och transversella vågor rör sig med LJUDETS hastighet i materialet. Alltså inte ljusets hastighet eller ljudets hastighet i luft. Slår man i ena änden på en stålstav så tar det strax under 0.2 s per km för stöten att utbreda sig. Trycker man på staven så tar det samma tid att få förflyttningen att fortplanta sig. Att vi inte märker det i vardagliga sammanhang beror dels på att ljudhastigheten i t.ex. metaller är så hög så att vi inte hinner registrera fördröjningen och dels på att "tryckningar" är så pass långsamma jämfört med ljudhastigheten att de upplevs som momentana över korta avstånd.

Pulsen förmedlas av att atomer flyttar sig. Kraften mellan atomerna är elektromagnetisk men atom 1 måste flytta på sig för att atom 2 ska känna en nettokraft o.s.v. och atomernas hastighet är (i princip, vi kan ta finliret i PM) ljudhastigheten. Den som menar något annat får gärna peka på en källa.

Ja kan du inte PMa mig finliret?

Korrekt.



Varje växelverkan går kanske med ljusets hastighet, men det tar tid för såväl elektronerna som atomerna att flytta på sig, varför förflyttningen inte fortplantar sig med ljusets hastighet.


Hur skulle kraften kunna verka på hela järnröret samtidigt när han trycker i ena änden? Han har inte en galaxial armé utplacerad längs röret, vilka utifrån synkade klockor trycker på röret samtidigt.

Det korrekta är att det går en longitudinell våg längs röret, dvs röret komprimeras och expanderas.


Här har vi en som vet vad han talar om!

Du kan ju se på det som att ljud är en form av energi som fortplantar sig genom röret, precis som när du trycker på den. När du slår på ett järnrör börjar molekylerna där du slog vibrera, och rörelsen kommer fortplanta sig, både inom sitt eget medium (resten av järnröret) och med andra (luften runtomkring t.ex.). Beroende på ämnet fortplantar ju sig vibrationerna olika fort, alltså ljudets hastighet. Ljudet måste fortplantas genom att atomerna rör sig i rummet, och fallet är detsamma när du utsätter ena sida av en kraft. Än en gång måste atomerna påverka varandra för att förflytta sig, och ljudets hastighet sätter därmed gränsen.

Känns för övrigt som en eller två personer i den här tråden borde fundera på att läsa denna tråden: https://www.flashback.org/t1154094

Nu börjar det bli många som är säkra på sina teorier och teorierna är MYCKET olika.
Varför köra finlir i PM? Det har väl med topic att göra?
Det finns fortfarande inte tillräckligt med info för att någon version skall kunna godtas. Själv har jag dock inget nytt att komma med. Bara väntar på att någon skall övertyga om att de verkligen vet vad som gäller.

Vad händer om två olika personer står vid var sin ände av röret och trycker det 1 meter framåt exakt samtidigt?

Nu har du två alternativ framför dig. Ett sunt alternativ där järnstången flyttar sig i ljudets hastighet (ljudets hastighet i järn, i det här fallet, är det bly är ljudets hastighet annorlunda t.ex), som mitt parti står för. Det är inte bara en slump att det förhåller sig så utan det är själva definitionen på ljud.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud

På andra sidan har du det gnälliga, oupplysta och något korkade partiet som tror järnstången förflyttar sig i LJUSETS hastighet (300 miljarder meter per sekund). Det skulle ju till exempel ge den egenskapen att järnstången knappt deformerades alls. Eller varför inte byta ut all radiokommunikation med "redigt långa pinnar" som någon sa.

Matnyttigt där liknande saker redan har retts ut:
https://www.flashback.org/t675647
https://www.flashback.org/t158313
https://www.flashback.org/t602460

Minns en fråga i Illustrerad Vetenskap om detta. Ja, Illvet är kanske inte den bästa källan, men med internetmått är de mer pålitliga än det mesta.

http://illvet.se/fraga-oss/fungerar-morse-i-rymden

De säger visserligen inte uttryckligen något om att rörelsen fortplantar sig med ljudets hastighet, men om du tar fram ljudets hastighet i diamant och räknar på det så kommer du se att det stämmer.

En liten fundering. Antag att vi hittar ett ämne som inte går att komprimera - exempelvis något som befinner sig i en sån fas som beskrivs här: http://en.scientificcommons.org/21723508 - och fyller ett ihåligt rör som är 1 ljusminut långt med sagda ämne. Om vi nu tar lite till av sagda ämne och pressar in i rörets ena ände; kommer ämnet ut på andra sidan röret utan att någon tid förflyter eller kommer det dröja en minut trots allt?

Att det kommer ta en minut är det ingen fråga om - ljushastigheten är ju konstant och du kan inte accelerera upp ett material över denna hastighet eller skicka någon information över denna hastighet. Hur snabbt det egentligen skulle gå kan jag dock inte svara på. Jag antar att det fortfarande skulle ligga kring ljudhastigheten i materialet, vilken förmodligen är rätt hög (aldrig hört talas om materialet du länkar till) om det nu är så tätt.