Heiwas artikel blir publicerad!

Saknar du självkritik totalt?!? Behöver hjälp? Nej, men det är ett forum, givet är väl att man söker en bra och utvecklande debatt? Är man fast övertygad och inte kan ta till sig eller bemöta, utveckla resonemang så är det slöseri med tid. Pajkastning, vad gör den för nytta. Visa lite självrespekt och förklara bättre hur du ser på det.

Då får jag väl börja stapla exempel.

2. I sina beräkningar approximerar han stålbalkarna som fjädrar.

Ja det kan man göra så länge man håller sig inom fjädrarnas linjära område. I detta fall har vi asymmetri i lasterna, vi har hög temperatur, och deformationer. Vilka alla är signifikanta för hur en fjäder beter sig.


Med svar:

Inte riktigt ett så tungt uttalande från en med ditt kunnande, och för den delen inte tar hänsyn till rådande förhållande. Ex en studs skulle inte kunna uppkomma i praktiken.


Här går jag vidare ytterligare på ditt svar som inte heller genererar något utvecklande svar. Dessutom med felaktigheter, om du inte preciserar dig bättre. Jag nämnde också att jag ska läsa på din artikel vid tillfälle, men att jag hellre inväntar publiceringen och svar, det anser jag vara fruktsammare.


För övrigt kan lokala defekter förekomma innan. Beroende på hur du definierar defekt så kan du ha dem i varje korngräns, vakans, interstitial, kink, jog upp till rena sprickor.




Här blandar du hypotetiskt exempel som fungerar i teorin med din egen tävling och ett praktikfall som inte kan eller kommer uppstå. Senare utvecklar jag även detta utan kommentar annat än "LOL, så den fungerar inte stor skala bla bla bla" som du uppenbart hunnit städa bort.


Men om du vill föra debatten framåt. Besvara detta.

Varför anser du att en stålbalk kan aprroximeras med en fjäder?

Vilka omständigheter anser du påverkar bärande delars egenskaper och hur? Hur sträckgränsen ändras exempelvis.

Definiera en materialdefekt

Vilka brister anser du att de FEM analyser som gjorts har och varför?

Jag tror vi kan börja med det här så ser vi var vi kommer. Detta anser jag inte vara topic då det torde vara relevant för din kommentar på artikeln, för åsikterna kring Bazant, samt hans kommande kommentarer. Alltså kan vi inte vara överens om obereonde materialvetenskapliga grunder så har denna debatt inget fundament och artikeln blir en pseudodebatt utan substans.

Jag är kunnig inom området så håll inte igen med avancerade tekniska svar, lösningar, metoder, etc för att bryta ner mina frågor.

Pad och Arthur Dent:

Jag letar och har funnit en del av den informationen jag letade. Men jag måste medge fel i mitt minne. Alla delar jag påstod var inte så, men inte sååå långt borta. Hur som haver så ska jag samla på mig lite mer och sedan skriva ett längre inlägg. Men det beror mycket på herr Heiwa. Jag försöker ta en sak i taget då jag har begränsat med tid.

OM vi inte kan komma någonstans i att förstå varför det kunde "rasa" som det gjorde, och enas i något så får vi väl försöka utreda andra alternativa förlopp. Alltså in på det detta, att försöka motivera hur man skulle ha kunnat spränga byggnaden. Samt vilka konsekvenser det skulle medföra. Skulle vi hitta sprängmedelsrester i dammet kring rasmassorna? Hur skulle vi bestämma vad de bestod av? osv

Men som sagt, jag återkommer.

Mvh

OT men varför inte?

1. Fjädrar är ofta av stàl och när en stàlbalk deformeras elastiskt under belastning uppträder den som en fjäder. Fartyg byggs ofta av stàl och alla delar deformeras under belastning. Du kan se det pà en tanker i storm - hela skrovet böjs upp/ner som en banan!

2. De bärande delarnas egenskaper är naturligtvis konstanta. Sträckgränsen ändras ej.

3. Intern spricka i materialet, t.ex.

4. NIST har inte gjort nàgra FEM analyser av WTC1. Däremot har mànga FEM analyser gjorts av skador vid fartygskollisioner, dvs 100 000 tals FEM analyser är nödvändiga att beskrive EN kollision, dvs när ett element bryts startas en ny FEM analys av den förändrade strukturen. Skeppsbyggnadsindustrin var den första att analysera kollisionsskador i början av 1990. Finns beskrivet pà Internet. Själv var jag med och beskrev >200 kollisioner med tankers! 80 % av skadorna vid kollision var enbart över vattenlinjen i ett omràde som utgör 20% av sidan, dvs det är en bra idé att maximera skyddet där. Myndigheterna trodde (?) att risken var lika stor överallt i sidan (och trodde att dubbelskrov var bästa lösningen, när det fanns bättre - allt beskrivet pà min hemsida).

Själv har jag FEM analyserat ett stort antal stàlkonstruktioner sedan 1971 och sedan tagit bort delar för att se vad som händer! I dubbelskrov, där ytter/innerplàt stöder varandra kan en defekt i en plàt orsaka överraskningar som ej sker vid enkelskrovskonstruktioner. Fascinerande, faktiskt.

Ok, tack för uppdateringen, ser fram emot mer info. Och alla har vi väl bommat saker från minnet då och då. Den stora skillnaden är om man reder ut det som du just gjorde eller om man ropar lalala och springer därifrån.

Jag tycker för övrigt att du gör helt rätt som prioriterar Heiwas artikel, det är ju onekligen mer i linje med trådens ämne. Sen är det ju förvisso intressant att se "sannings"rörelsen omfamna grässtrå efter grässtrå som aldrig riktigt blir något. Först var det LC, sen var det CIT, sen var det Jones & Harrit... men ingen har kunnat lägga fram något med substans i, jag undrar vem nästa stjärna på deras himmel kommer vara och vad hans/hennes/deras påståenden kommer bestå av.

BBC-jeppen, Alan Hunt. Tredjehandskällor FTW!

Ingen intelligent kommentar om att min artikel blir publicerad? Klart, det är bara sà. Sà vad kommer president Obama att säga när han läser min artikel? I Obamas senaste NSS (National Security Strategy) finns inte mycket om vad jag skriver om. Det är mest om USAs krig sedan 2001 mot ett mystiskt nätverk som sprider vàld och hat (som startade när WTC1 gick sönder 911 2001 av oklara skäl. Ett plan som körde in i det?).
Obama anger i sin NSS att GWB hade fel att angripa Irak i mars 2003. Irak var tydligen inte med i det mystiska nätverket!
Enligt Obamas NSS är det nu amerikaner hemma i USA som är det stora hotet. De kanske har läst min artikel? Vad tror ni?

Nej, tror jag

Jassà. Du tror det. Vilken sekt är du med i? Iallafall har min artikel lastats ner >20 000 ggr i april/maj fràn nätet. Absolut populärst sida pà min sajt just nu. Fast HC kommer i juli ... med Bazants closure. Jag undrar vad Bazant kan hitta pà nu!

Tja, Bazant kan tex fråga dig om högstadiefysik och då kommer du stå där med byxorna nere.

Det sjuka är ju att du innerst inne vet allt detta men ändå snackar du så mycket. Vad tror du kommer ske när "artikeln" publiceras? Att den förvandlats till en peer reviewed riktig vetenskaplig artikel eller att det bara kommer vara en simpel kommentar? Du vet sådär som tidskriften själv påstår att det är de publicerar?

20 000 gånger är knappast imponerande. Finns massor med meningslös smörja på internet som laddats ner miljontals gånger. Men det gör det inte vettigare.


Men vi får se vad din lilla "kommentar" har att säga. knappast något nytt eller särskilt märkvärdigt att bry sig om.

Det är ett diskussionsinlägg i ASCE:s anda som minst ett àr försenat publiceras i Journal of Engineering Mechanics, juli 2010. Naturligtvis kan inte en struktur A med densitet 250 krossas av en liten toppdel C av sig själv med samma densitet 250 och bli skärvor B med densitet 1000 enbart, mha tyngdkraften. Man fràgar sig vad för struktur A kan vara! WTC1?

Lilla C kan aldrig applicera tillräcklig energi och tryck pà A, sà att A krossas, som NIST uppger i sin rapport om WTC1. För att A skall gà sönder krävs mycket mer energi. Och fràgan är ... varifràn kom den? OBL kan ju knappast ha producerat den.

Heiwa menar väl dessutom förmodligen inte "nerladdningar" utan sidvisningar.