"Droit de seigneur"

Droit de seigneur, jus primae noctis, även "rätten till den första natten". Kärt barn har många namn, som det heter. Jag åsyftar självfallet ett fenomen som påstås ha förekommit i bl.a Europa under medeltiden.

"...sägs enligt sägnen vara den rättighet som adelsherrar ska ha haft att tillbringa första natten med bruden när någon av hans underlydande gifte sig."

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Droit_de_seigneur

Även om det knappast var en vedertagen legal stadga, sägs detta fenomen ha varit praxis för några århundraden sedan. Finns det överhuvudtaget belägg för förekomsten av detta obskyra fenomen på den europeiska kontinenten? Då åsyftar jag självfallet inte endast den västerländska sfären, utan även övriga Europa - med särskilt intresse för Balkanhalvön.

När jag söker på fenomenet, kombinerat med exempelvis Balkan, dyker övervägande FB-trådar upp, och då utan några som helst källhänvisningar.

Nja, jag tror de flesta historiker skulle säga att det är en myt. Eller, åtminste ett icke-verifierat fenomen. Det närmaste du kommer är troligen culagium, vilket betydde något i stil med att man måste ha sin herres tillåtelse innan man gifte sig.

http://www.archive.org/details/juspr...ctis00schmgoog

En bra tumregel när man bemöts av sådana här historiska fenomen (konceptet med Droit de seigneur/jus primae noctis uppkom ju på 1800-talet, vilket gör det till intressant, dubbelbottnad historia i allra högsta grad) är sunt förnuft och viss orientering i tidens attityder och inställningar.

Medeltiden var, för att generalisera, en religiös tid - särskilt med dagens mått mätt. Bondebefolkningen inordnade sig, oftast, under feodalismens hårda ok men det var inte mer än att de med jämna mellanrum gjorde uppror. Det var stolta, om än obildade, människor som levde hårda liv.
Bara på denna punkt, orimligheten för fenomenets tillåtelse att förekomma hos de lägre stånden, kan vi avskriva fenomenet som extremt lokalt förekommande, eller snarare, resultatet av en 1800-talshistorikers fantasi.

Nästa punkt för att verifiera hade kunnat vara kyrklig/påvlig sanktionering, men någon sådan existerar mig veterligen inte, varken för eller emot vilket också talar emot fenomenets existens överhuvudtaget.

Mjo men Voltaire omnämner fenomenet redan på 1760-talet, och det finns skotska krönikor från ännu tidigare. Det är alltså inte ett utpräglat 1800-talsfenomen. Men, med det sagt, så har du troligen rätt i att det inte finns bevis för det.

Det där med ius primae noctis som ett slags sexhandel är nog en skröna...

Den tycks alltid gälla för folk som "bor någon annanstans" och "förr i tiden" - precis som alla andra legender.

Upphovet är nog den grekiske historikern Herodotos (som skrev böcker på 420-talet f.Kr.) och som berättar att fenoment "förekom bland adymakiderna" - ett folkslag i det "forna Libyen".

Den riktiga IPN handlade om att livegna bönder måste betala en liten avgift till sin godsägare när de gifte sig. Därefter har det nog spekulerats om huruvida riktigt fattigt folk i själva verket inte betalade "in natura".

Finns det en möjlighet, att denna kyrkliga sanktionering inte var nödvändig där kristendomen inte heller var statsreligion? Då tänker jag på större delen av Balkanhalvön. Mig veterligen, hade dock särskilt den ortodoxa denominationen av kristendomen en väsentligt autonom ställning under osmanerna, om det nu är av någon betydelse.

Detta obekräftade fenomen används flitigt i politiska sammanhang i propagandasyften, bland annat för att (felaktigt) rättfärdiga aggressioner mot inhemska muslimer på Balkan, vilket också väckte mitt intresse för frågan.

Finns det några rimliga belägg angående detta på just Balkanhalvön? Existerar det två av varandra oberoende (och trovärdiga) historiska dokument, vilka kan bekräfta förekomsten av fenomenet inom denna icke-kristna statsbildning på europeisk mark?

En otroligt intressant frågeställning som jag också ställer mig bakom, mytbildningen kring just Balkan har florerat kraftigt men det är sällan någon verkligen vet.

Ett möjligt argument emot fenomenets förekomst är att jag aldrig råkat på dess påstådda förekomst utanför det forna Jugoslavien, ett annat argument är det Osmanska rikets (jämförelsevis extremt) toleranta ställning generellt emot befolkningsminoriteter av andra religioner.

Det populära namnet var ju prima nocte

Hmm, finns ju iofs ett resonemang som skulle kunna stödja påståendet att detta faktiskt förekommit. Har hört det nämnas förr men inte heller detta har jag sett några källor på, så redogör bara för vad jag sett i en tidigare diskussion på ämnet.

Kommer bli lite "Braveheartigt" men ändock.

I Braveheart utnyttjar den Brittiske adelsherren denna rättighet då han på brölopsnatten spenderar denna med den skotska bruden.

Egentligen att "kuva" ett folk. Förhoppningen blir att britten gör skotskan med barn, äldste sonen/dottern blir således "britt".

Sades också i denna tråden att det sägs ha förekommit när Normanderna invaderade england.

Ajja, kortfattat, jag är sjukt trött så vet inte hur sammanhängande det blev, men hoppas ni fick poängen.

Braveheart nämns som referens i engelska wikiartikeln om "Droit de seigneur" - och då som populärkulturell referens. Det brukar vara myternas själva stadfästande, att de tillämpas i film som nån slags sanning. Jfr myten om det polska kavalleriet som anföll tyska stridsvagnar 1939 - så långt korrekt och polackerna dog som flugor. Men myten säger vidare att kavalleristerna lär ha instruerats av sina befäl att de tyska stridsvagnarna var av papp, varpå de angrep dem med "dragna" lansar - och därför dog.

Varje myt har sitt korn av sanning, i droit de seigneur är det feodalismens umbäranden som möjliggör myten.

Det vore därför mycket givande, om förespråkarna av förekomsten av detta fenomen kunde komma till tals i tråden. Eftersom detta ofta omtalas i de många trådarna med tema Balkan, borde dessa användare också inneha rimliga belägg för förekomsten av fenomenet.

Muslimer från Balkan använder ofta fenomenet som något nedsättande om kristna, vilket syftar till att påminna de kristna om deras tidigare underställda status. Kristna, i synnerhet serber, använder fenomenet för att rättfärdiga viss "hämnd" mot inhemska muslimer, som jag tidigare påpekade.

Trots den flitiga hänvisningen till fenomenet i dessa politiska sammanhang, saknas ännu några som helst historiska belägg för den faktiska förekomsten av detta.