Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2010-04-23, 09:21
  #97
Medlem
Kurrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av amo-bake
ok.. jag ger mig på ett nytt försök, med mannes ord som ledtråd.

f(x) har alltså ett egentligt eller oegentiligt gränsvärde då x→∞

men eftersom f(x) + f'(x) → a och f'(x) → 0, så måste f(x) gränsvärde vara a

ni får för övrigt gärna säga till om jag är väääldigt ute och cyklar
Nu antar du att f'(x) -> 0, men det är ju det du ska visa.

och f(x) måste ju heller inte ha oegentligt gränsvärde, man kan tänka sig att f(x) och f'(x) oscillerar upp och ned men tar ut varandra på nåt vänster.

Kan ju tillägga att jag inte har lösningen, detta är en tentauppgift som jag gick bet på från en tenta jag skrev nyligen.
Citera
2010-04-23, 09:57
  #98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kurret
Kan ju tillägga att jag inte har lösningen, detta är en tentauppgift som jag gick bet på från en tenta jag skrev nyligen.
Vilken kurs? Får man fråga vem som höll i kursen?
Citera
2010-04-23, 12:42
  #99
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kurret
Nytt problem:
Visa att om gränsvärdet av f(x) + f'(x) existerar och är lika med a, då x går mot oändligheten, så gäller det att f(x) går mot a och f'(x) går mot 0.
Det är viktigt att gränsen tas då x → +∞, för det gäller inte då x → -∞, vilket f(x) = e^(-x) visar. Där borde i stället samma slutsats gälla om premissen ändras till att f(x) - f'(x) → a.
Citera
2010-04-23, 16:30
  #100
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kurret
Nytt problem:
Visa att om gränsvärdet av f(x) + f'(x) existerar och är lika med a, då x går mot oändligheten, så gäller det att f(x) går mot a och f'(x) går mot 0.

Låt g(x) = (f(x) - a)e^x. Då är g(x) deriverbar, och

g'(x)e^-x = f'(x) + f(x) - a -> 0 när x går mot oändligheten.

Så låt ε > 0, och låt M vara så att x ≥ M implicerar att |g'(x)e^-x| < ε.

Då är, för x > M

|g(x) - g(M)| = |∫ g'(t) dt| ≤ ∫ |g'(t)| dt ≤ ε ∫ e^t dt = ε(e^x - e^M).

där integralerna går från t=M till t=x. Då blir för x > M,

f(x) = a + g(x) e^-x



|f(x) - a - g(M)e^-x| = |g(x) - g(M)| e^-x ≤ ε(1 - e^(M-x)) < ε.

Om vi då låter N > M vara sådant att vi dessutom har g(M)e^-N < ε, så får vi att för x > N så är

|f(x) - a| < 2ε.

Alltså går f(x) mot a när x går mot oändligheten. Och att f'(x) -> 0 följer omedelbart.

Lämnar det fritt för vem som helst att posta nästa sats.
Citera
2010-04-23, 16:39
  #101
Medlem
carlss avatar
Okej, nu chansar jag på att den här inte redan gjorts, den är härligt simpel med.




Sats : (f*g)' = f'g + fg'


EDIT : f, g kontinuerliga blalalala.
Citera
2010-04-24, 00:03
  #102
Medlem
Kurrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
text
Var också inne på det spåret med f(x)=g(x)e^-x då f+f' går mot en diffekvation med e^-x som homogenlösning, men nådde inte riktigt ända fram. Snyggt jobbat.

Citat:
Ursprungligen postat av carls
Okej, nu chansar jag på att den här inte redan gjorts, den är härligt simpel med.




Sats : (f*g)' = f'g + fg'


EDIT : f, g kontinuerliga blalalala.
för att citera mig själv från en annan tråd:
Citat:
Ursprungligen postat av Kurret
Man kan också använda kedjeregeln, kvadratkomplettering samt derivata för en parabel:

f(x)g(x)=0.5(f(x)+g(x))^2 - 0.5f(x)^2 - 0.5g(x)^2

derivera:
D(f(x)g(x)) = (f(x) + g(x))(f'(x)+g'(x))-f(x)f'(x) - g(x)g'(x) = f(x)g'(x) + f'(x)g(x)
Citera
2010-04-24, 23:13
  #103
Medlem
Stör mig på att jag inte såg att Kurrets senaste uppgift liknade en differentialekvation då x var stort. Hade jag sett det hade jag kanske löst den...

Nåväl... Eftersom Kurret inte har kommit med någon ny sats kommer en här:
Antag att a, b ≥ 0 och 0 < λ < 1. Då gäller a^λ b^(1-λ) ≤ λa + (1-λ)b med likhet om och endast om a = b.
Citera
2010-04-24, 23:55
  #104
Medlem
Kurrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Antag att a, b ≥ 0 och 0 < λ < 1. Då gäller a^λ b^(1-λ) ≤ λa + (1-λ)b med likhet om och endast om a = b.
om a eller b är 0 gäller påståendet eftersom då blir VL=0 (eftersom λ,1-λ>0), så antag a,b>0. Dividera med b och sätt x=a/b>0. Vi får det ekvivalenta påståendet:
x^λ≤λx+1-λ ->0≤λx+1-λ-x^λ
med f(x)=λx+1-λ-x^λ har vi f'(x)=λ-λx^(λ-1), f''(x)=-λ(λ-1)x^(λ-2)>0.
f'(x)=0 ger x=1 och då f''(x)>0 är detta funktionens minimum, och då f(1)=0 följer påståendet.

I brist på fantasi så blir nästa problem:
Visa att om f(x) är två gånger deriverbar så är f(x) konvex ekvivalent med f''(x) icke negativ.
Citera
2010-04-25, 20:59
  #105
Medlem
servuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kurret
I brist på fantasi så blir nästa problem:
Visa att om f(x) är två gånger deriverbar så är f(x) konvex ekvivalent med f''(x) icke negativ.
Jag är sämst på matematiska bevis men gör ett försök:

Lägg koordinataxlarna så att funktionen blir positivt konvex (skålen uppåt):

0. Konvex omm y'_n=>...=>y'_2=>y'_1=>y'_0=>...=>y'_-n

(Medelvärdet av punkt m och punkt m+2 måste vara större än det för punkt m+1 om kurvan skall vara konvex...=> betyder större eller lika med)
1. ( ( y_(m+2) - y_(m) )/2dx )*dx + y_(m) => y_(m+1)

2. ( ( y_(m+2) - y_(m) )/2dx )*dx + y_(m) => y_(m)+y'_m*dx

3. y_(m+2) = y_(m+1)+y'_(m+1)*dx => y_(m)+y'_m*dx +y'_(m+1)*dx
=> rad 2+3:
4. ( ( y_(m)+y'_m*dx +y'_(m+1)*dx - y_(m) )/2dx )*dx + y_(m) => y_(m)+y'_m*dx
5. ( ( y_(m)+y'_m*dx +y'_(m+1)*dx - y_(m) ) => 2*y'_m*dx
6. y'_(m+1) => y'_m
Rad 0 visad.

7. y'_(m+1)=y'_m+y''_m*dx => y'_m
omm
8. y''_m*dx>0 (givet)

VSV

Får jag godkänt?
__________________
Senast redigerad av servus 2010-04-25 kl. 21:05.
Citera
2010-04-26, 08:42
  #106
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av servus
Jag är sämst på matematiska bevis men gör ett försök:

Lägg koordinataxlarna så att funktionen blir positivt konvex (skålen uppåt):

0. Konvex omm y'_n=>...=>y'_2=>y'_1=>y'_0=>...=>y'_-n
Vad är y'_k?
Citera
2010-04-26, 20:34
  #107
Medlem
servuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Vad är y'_k?
Derivatan vid ett godtyckligt funktionsvärde, i en punkt "k".
__________________
Senast redigerad av servus 2010-04-26 kl. 20:54.
Citera
2010-04-26, 23:18
  #108
Medlem
Skall se om jag förstår vad du gör...

Du har ett ändligt antal jämnt fördelade punkter på x-axeln.
Sedan utgår du från att konvexitet innebär att medelvärdet av funktionens värde i två punkter är minst lika stor som funktionens värde i en mellanliggande punkt (i det här fallet punkten precis mitt mellan de två första).
Från detta visar du att derivatan måste vara (ej strängt) växande, vilket är ekvivalent med att andraderivatan är icke-negativ.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback