Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2010-04-06, 18:41
  #1
Medlem
rumalapsis avatar
Alla har väl hört om gonzo-journalism och Hunter S. Thompson, men hur många är bekanta med konstformen gonzo? Ralph Steadman illustrerade det klassiska verket Fear and Loathing in Las Vegas, och många, inklusive jag själv, menar att illustrationerna är en oerhört viktig del av boken. Ralph Steadman har gett ut en del böcker själv, samt illustrerat mängder av Thompsons verk.

Nu undrar jag så klart vad ni anser om gonzo som konstform och varför det inte är lika känt som gonzo-journalism? Sättet som Ralph Steadman för fram ett budskap eller en känsla, oftast en känsla av mörker, förvirring och ondska, tycker jag själv är genialiskt. Är problemet att gonzo som stil uppfattas som smutsig eller rent av talanglös?
Citera
2010-04-08, 17:43
  #2
Medlem
Är "gonzo" verkligen en etablerad benämning på en viss konstriktning?

Vad är det i sådana fall som kännetecknar den?

-

Beträffande just Steadman googlade jag fram en del av hans bilder då jag inte var bekant med hans verk sedan tidigare. Jag kan förstå om det finns de som gillar dem, men personligen kände jag inte att de gav mig något.
Citera
2010-04-09, 10:12
  #3
Medlem
rumalapsis avatar
Bra fråga. Eftersom jag själv inte är så insatt i reglerna för hur man benämner konstinriktningar kan jag inte ge något tillfredsställande svar. Självklart finns det någon mer "allmän" inriktning som Steadmans verk hör till. Men som du kanske vet har de flesta också problem med att beskriva vad gonzo-journalism är. När jag väl har läst boken "Gonzo: The art" kan jag säkerligen ge ett bra svar.
Citera
2010-04-09, 10:19
  #4
Medlem
KnutteKragballes avatar
Gonzo är en form av reportage, filmskapande, eller annan form av multimedia-produktion där reportern, filmmakaren eller upphovsmannen är involverad och ultrasubjektiv snarare än att vara en passiv åskådare.

Filmen The Life and Work of Dr. Hunter S. Thompson är kanon för den som vill veta mer.

http://www.ralphsteadman.com/01gonzo.asp
Citera
2010-04-09, 10:41
  #5
Medlem
rumalapsis avatar
Ja, det är en kort och bra beskrivning, men jag har ändå märkt att vissa människor har väldigt svårt att greppa vad det handlar om. Det är såklart bäst att själv läsa och titta för att få reda på vad det går ut på.

För övrigt kan jag rekommendera Ralph Steadmans bok "The Joke's Over" för den som är intresserad av HST. Den var bättre skriven än vad jag hade väntat mig.
Citera
2010-04-16, 23:13
  #6
Medlem
Crices avatar
Ralph Steadman är en mycket skicklig konstnär i mina ögon, men jag anar att det är min kärlek till Hunter S. Thompsons litteratur som färgar min syn på Steadmans konst. Om jag hade upptäckt Steadman men aldrig Thompson skulle jag förmodligen avfärdat hans verk som halvdana. Det är lätt att ta sig vatten över huvudet när man gör psykedelisk rockkonst som ämnar porträttera ett depraverat samhälle, men hand i hand med Hunters texter blir varje kallsup en skänk från ovan.
Citera
2010-04-17, 18:17
  #7
Medlem
rumalapsis avatar
Jag fick Gonzo: The Art på posten här för någon dag sedan. I den ger Ralph Steadman flera olika förklaringar eller beskrivningar på vad gonzo är. Självklart är den full av galna konstverk. Jag har inte läst ut den ännu, men den verkar bra och kan helt klart rekommenderas.
Citera
2015-07-28, 23:13
  #8
Medlem
Lacerdas avatar
http://www.svtplay.se/video/3133164/...-att-avsnitt-1
Följ med på en psykedelisk resa med konstnären och serietecknaren Ralph Steadman som får hembesök av sin vän och beundrare Johnny Depp. Ralph Steadman är bland annat känd för sina samarbeten med Gonzoförfattaren Hunter S. Thompson och det var han som illustrerade den berömda "Fear and Loathing in Las Vegas". När han går igång med droppande pensel och bläckhorn ser det först inte ut att bli något annat än klotter. Men så tar en fascinerande bildvärld form.
Kan ses till tor 27 aug 2015
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback