Citat:
Ursprungligen postat av sneakydude
Som jag fattade på artikeln så var det nödvändigt för dåtidens kärnvapenbestyckade ubåtar att vila på botten VID insats, och inte efter. Men skitsamma, anledningarna till varför ubåten var där kan man ju spekulera in absurdum. Jag undrade mest vad som hade hänt OM vi tvingat upp eller sänkt båten, inte om det var möjligt eller ej. Jag tror personligen att det hade blivit en jävla kalabalik oavsett.
Det där är utrett rätt ordentligt: Det som är bekymmersamt är när ubåten tömmer sig helt, då blir den utan djupstyrning efter den skjutit sig tom. Sedan var det första generationen Polaris som hade räckviddsbegränsningar och tidsbegränsningar i skjutförmåga (hantera varje missiltub för sig). Skulle det krävas att ubåten ligger på botten, på skjutdjup och på några få platser inom räckhåll för Moskva, så skulle missilubåtarna inte vara ett anändbart vapen över huvud taget.
Anledningarna att gå in på svenskt vatten kan vara flera, att gömma sig, att undvika bekämpning eller helt enkelt att låta sig interneras.
Det är helt otänkbart att en nykter amerikansk befälhavare skulle agera så att han infångas. Det skulle (särskilt när det gällde neutralt vänskapliga länder som Sverige) inte heller ske utan möjlighet till urdragning under eldförbud.
Sean betyder det inte att eldförbud betyder att det handlar om en NATO-ubåt. Om Bresjnev och ryska marinchefen ringer Palme och ÖB och diskuterar saken utifrån en ödmjuk position (vi har en ubåt hos er, den vill vi ha tillbaka i ett stycke, om det går för sig?) löser sig ju det hela utan dödsoffer. Det ligger ju inte i någons intresse med dödsoffer för litet trivial miltär underrättelseverksamhet.